Kvinnan i fönstret, av A J Finn

Efter att ha läst tre feelgoodromaner i ett sträck ville jag läsa något som var mindre ljuvt och mer nagelbitande spännande. Kvinnan i fönstret är precis en sådan roman.

Anna Fox levde tidigare ett ganska vanligt familjeliv med man och barn och med ett arbete som framstående barnpsykolog. Sedan hände något som omkullkastade allt. När historien börjar har mannen lämnat henne och tagit dottern med sig, men de verkar fortfarande ha en väldigt bra relation och pratar med varandra varje dag. Anna lever ensam kvar med katten i det stora huset, skräckslagen för att gå ut. Hon träffar en psykolog och en fysioterapeut regelbundet, som kommer till huset. Livsmedel och annat hon behöver beställer hon via hemkörningsservice.

Annas dagar går ut på att titta på svartvita klassiker inom skräckfilmsgenren, chatta med och ge råd till andra som också är drabbade av agorafobi, torgskräck, och äta mängder med medicin som hon sväljer ned med alldeles för mycket rödvin. Dessutom spionerar hon på grannarna. Genom sin kameralins följer hon deras liv och hon letar upp allt hon kan hitta om dem på Internet. Särskilt en familj har fångat hennes intresse, familjen Russell, som består av mamma, pappa och en en tonårig son. Hon inser själv att hon låter deras kärnfamiljsliv bli ett eko av det liv hon själv levde.

Det här är en ganska långsamt berättad historia, på samma sätt som Anna lever sitt liv dag efter dag, månad efter månad. Ingenting särskilt inträffar. Ändå fängslar historien redan från första sidan. Det är mörkt, och man anar ett ännu djupare mörker under ytan som man vill få grepp om och försöka förstå. Berättelsen är dessutom strösslad med filmcitat och hänvisningar till klassiska skräckfilmer som bidrar till en riktigt ruggig stämning. En bit in i boken trappas plötsligt både stämningen och tempot upp och det blir hysteriskt spännande. Anna ser något fruktansvärt inträffa hos familjen Russell, men när hon rapporterar det till polisen blir hon inte trodd av varken dem eller av grannfamiljen själv och det finns inga bevis. Hon börjar ifrågasätta sig själv, har hon inbillat sig? Är det tabletterna och vinet som gett henne hallucinationer?

Till viss del påminner den här berättelsen om Caroline Erikssons spänningsroman Hon som vakar, med en huvudperson som är helt under isen med alkoholproblem och som är närapå besatt av en av grannfamiljerna. I båda romanerna inträffar något hemskt som tvingar huvudpersonen att agera, vilket i sin tur sätter igång en räcka av ruggiga händelser. Att jag ganska nyligen läst en liknande berättelse kan ha bidragit till att jag redan tidigt förstod hur det mesta hängde ihop. Ändå sträckläste jag till långt efter midnatt för att få bekräftat hur det skulle gå. Starkast intryck gjorde de delar i romanen som steg för steg avslöjar hur Anna drabbades av sitt trauma, de delarna gav mig kramp i bröstet.

Kvinnan i fönstret var inte särskilt oförutsägbar, men det är en både omskakande och otroligt spännande berättelse som höll mig i ett fast grepp från första sidan till den sista.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 455
Utgivningsdatum: 2018-04-10
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Översättare: Klara Lindell
Originaltitel: Woman in the window
ISBN: 9789100172374
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Nya böcker i brevlådan

Hos Anna/och dagarna går… vann jag uppföljaren till Den lilla bokhandeln i Paris. Nu handlar det om Den lilla bistron i Bretagne. Jag blev så sugen på att resa till Bretagne när jag följde dels Anna, dels Anni på Instagram när de alldeles nyligen var i Bretagne, så jag ser fram emot att läsa boken som utspelar sig där. Dessutom gillade jag verkligen Den lilla bokhandeln i Paris. Recension är på gång.

Från ett av mina favoritförlag, Sekwa, fick jag en förfrågan om jag ville läsa första delen i thrillertrilogin om kommissarie Camille Verhoeven. Jag har läst andra delen, Alex, och den var fantastisk. Intrigen var så smart uttänkt och hela upplägget helt annorlunda jämfört med andra thrillers jag läst. Japp, jag tackade ja, trots att boktraven med olästa böcker redan är alldeles för hög. I den här första delen blir kommissariens egen familj indragen i den mordutredning han arbetar med.

Jag passade på att fråga om jag kunde få läsa även Mellan himmel och Lou, som är en av de böcker jag sett mest fram emot att läsa under våren, men inte hunnit. Den utspelar sig förresten utanför Bretagne.

 

Hem ljugna hem, av Michelle Sacks

Ett perfekt hus, ett perfekt liv, en perfekt lögn

En psykologisk spänningsroman som utspelar sig i Sigtuna, bara en halvtimme från mig, den insåg jag direkt att jag måste läsa utan att veta särskilt mycket mer om handlingen. Men vilken historia, jag gillar den verkligen. Jag började läsa, och sedan fick boken följa med mig hela dagen så att jag kunde läsa vid varje tillfälle som gavs.

New York-paret Sam och Merry har flyttat med sin lille son Conor till en ärvd stuga på landsbygden i Sigtuna. De har lagt sina tidigare karriärer bakom sig och planerar nu att leva det perfekta livet i den idyll som de gemensamt har skapat. De skall bli lyckligare än de någonsin har varit. Sam reser till Stockholm och Uppsala i sitt arbete med att starta en ny karriär inom film och reklam och Merry är hemma med sonen. Hon sår, skördar, syltar och saftar och lagar all mat från grunden. I kylskåpet står fina rader med små burkar med hemgjorda puréer till sonen. I besticklådorna ligger allt prydligt med exakta mellanrum.

När allt är helt perfekt börjar jag ana oråd. Av erfarenhet vet minsta barn att livet inte kan vara perfekt hela tiden och rakt igenom. När den polerade fasaden är helt utan sprickor blir det snarast ett tecken på att det är en mur man ser, med syfte att hålla obehagliga sanningar dolda.

”Du är som gjord för det här”, säger Sam ofta till sin fru när han ser hur lycklig hon är som mamma och hemmafru. ”Jag torkade spegeln och öppnade fönstren för att vädra ut stanken av vinäger. I köket flyttade jag undan diskmaskinen och torkade bort smutsen som hade samlats längs väggen. Jag skurade ugnen ren från fett och olja och klättrade upp på stegen för att göra rent ovanpå kylskåpet. Ibland brukar jag skriva någonting med fingret i dammet. HJÄLP skrev jag i morse, utan någon särskild anledning.”

Historien berättas omväxlande av Sam och Merry. Obehaget stegras successivt genom deras berättelser, och vissa delar är riktigt klaustrofobiskt plågsamma att läsa. När Frank, Merrys allra bästa väninna från barndomen, kommer på besök läggs hennes berättelse till historien. Frank ser direkt igenom fasaden som Merry byggt upp. Och själv bär hon på egna hemligheter och lögner. Snabbt blir det ännu mer skrämmande, jag läser och håller andan.

Historien berättas i ett lugnt tempo. Livet fortsätter sin gilla gång med varma sommarkvällar, grönsaker som skördas och tillagas till middagar som avnjuts med gott vin på en filt i trädgården. Men hela tiden bubblar obehaget under ytan. Det är ett smart berättargrepp, det blir ruggigare ju längre tid fasaden fortsätter att upprätthållas samtidigt som jag inser att något hemskt kommer att hända. Hem ljugna hem visar äktenskapet, moderskapet och vänskapen från sina mörkaste sidor, och det är fullkomligt trollbindande.

Hem ljugna hem är Michelle Sacks’ debutroman, och vilken debut det är. Jag hoppas att hon fortsätter som författare, jag vill läsa mer av henne.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 339
Utgivningsdatum: 2018-06-28
Originaltitel: You were made for this
Översättare: Cecilia Falk
Förlag: Southside Stories
Form: Niklas Lindblad, Mystical Garden Design
ISBN: 9789188725172
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Små stora saker av Jodi Picoult

Små stora saker kom som en överraskning från förlaget, med en hälsning om att jag säkert skulle tycka om boken. Och det gjorde jag, väldigt mycket.

Små stora saker baseras löst på en verklig händelse. Det är en historia om hur Ruth, erfaren barnmorska på en förlossningsavdelning i New York, blir åtalad för mord på en nyfödd bebis. Ruth är afroamerikan och föräldrarna till bebisen, Brit och Turk, är hängivna vit makt-anhängare. En vit kvinna, Kennedy, åtar sig uppgiften som Ruths försvarsadvokat.

Det här är en stark berättelse om dels öppen rasism, dels smygrasism. Sådan smygrasism som pågår utan att vi tänker på det, eller kanske är övertygade om att vi inte särbehandlar olika människor på grund av hudfärg eller vad det nu kan vara, men faktiskt gör det.

Ämnet är svårt. Berättelsen hade kunnat skildras ensidigt med tydliga värderingar, men en av bokens stora behållningar är att författaren lyckas väldigt bra med att skildra fördomar, rasism och rättvisa ur olika personers perspektiv. Hon gör det inte enkelt för varken sig själv eller läsaren när hon visar hur ingen är enbart ond eller god, alla har flera sidor, och låter läsaren dra sina egna slutsatser. Det ger trovärdighet och ännu större tyngd åt berättelsen.

Jag kan inte minnas att jag läst någon bok tidigare där rasism skildras ur flera personers perspektiv på det här sättet. Berättelsen varvas med berättelser utifrån Ruths, Turks och Kennedys perspektiv. Det var riktigt chockerande att läsa hur det kan fungera inom rasistiska organisationer, och väldigt skrämmande att återigen bli påmind om att det inom en och samma person kan finnas både godhet och rå ondska.

Det här stycket berörde mig väldigt mycket (s. 111):

”Nästan på en gång höll jag på att bli nersprungen av en hoper ungar. De var antagligen i femårsåldern, inte för att jag hade så mycket erfarenhet av människor i den storleken. De rusade mot en kvinna som stod med ett basebollträ och försökte förmana den vilda hopen att ställa sig på led. ”Det är min födelsedag”, sa en liten pojke. ”Så jag får slå först!” Han drog till sig slagträet och började veva mot en piñata, en papier-maché-figur i form av en nigger som hängde i en snara. Jaha, då visste jag i alla fall att jag var på rätt plats.”

Inte lika starkt, men väldigt tankeväckande, är Kennedys och Ruths ageranden utifrån hur de är präglade av sina förutsättningar i livet. När Kennedy försöker vara omtänksam och medkännande, och säger till Howard, sin nyanställde, yngre afroamerikanske kollega, att hon tycker att det är häftigt att han kan ge något tillbaka till sin samhällsgrupp genom sitt yrke som offentlig försvarare, då känner jag hur jag blir alldeles stel, eftersom det är precis så det antagligen är. Man vet om att det förekommer rasism och vill visa att man själv är helt fördomsfri, och så blir det som skulle vara tecken på välvilja istället ytterligare ett fördomsfullt uttalande.

Jodi Picoult är en amerikansk författare vars böcker fått flera prestigefyllda priser. Den hittills största internationella framgången fick hon med Allt för min syster, 2005 (My sister’s keeper), som filmats med bland andra Cameron Diaz. Picoult väljer ofta att skriva om kontroversiella ämnen, men böckerna är samtidigt lättlästa och hamnar högt upp på bestsellerlistorna.

Små stora saker är just en sådan bok, då Jodi Picoult har hittat helt rätt tonläge och nivå för ett kontroversiellt ämne. Boken är nästan tegelstenstjock, men överraskande lättläst och enormt fängslande. Jag vill läsa mer av Jodi Picoult, och jag vill se den kommande filmatiseringen av Små stora saker med Viola Davis och Julia Roberts i huvudrollerna.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 492
Utgivningsdatum: 2018-03-02
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Originaltitel: Small great things
Översättare: Tove Janson Borglund
Formgivning: Lars Sundh, Markus Hedström
ISBN: 9789188447791
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

 

Restips och lästips om Frankrike

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon vad vi läser nu och om vi har något restips.

Restips har jag många i min reseblogg om ni vill få tips särskilt om Skottland, Frankrike, Italien och USA där vi bilat runt de senaste åren. Vi är precis hemkomna från en rundresa i södra Frankrike, och det här är en bild från en av platserna vi bodde på. Jag håller för fullt på att skriva inlägg till resebloggen om vad vi såg och upplevde.

På planet ned till Nice i Frankrike läste jag Den lilla Bokhandeln i Paris och tyckte mycket om den. Det var så mycket fransk känsla i boken, och extra roligt att flera av platserna som huvudpersonen i boken reser till, besökte vi också. Och jag fick faktiskt en del tips och förklaringar till saker jag undrat över. Det skall jag berätta om i min recension som är på gång här i bloggen.

Ha en fortsatt fin kväll!

Juni i text och bilder + månadens bästa bok

Vad är det med det här året, alla månader susar förbi! Det är redan juli, vad hände med maj och juni? Samtidigt känns det som att sommaren snart är över. Det beror nog på att vi haft högsommarvärme så otroligt länge i år, och efter all sol och värme tror kropp och sinne att det snart väntas höstrusk.

★ Juni började med att Bella och Jackie dansade med Move2Dance i årets avslutningsshow på Stadsteatern.
★ Hästarna flyttade hem till vår hovslagare som också är unghästtränare för uppsikt och fortsatt träning under tiden skulle åka utomlands
★ Jag träffade Mona, som jag lärt känna genom våra bokbloggar. En jättetrevlig förmiddag på The Nut House med mycket att prata om och god mat i fin miljö.
★ Roslagens bokhandel bjöd in till författarsamtal med Vernica Linarfve som skrivit feelgoodromanen I huvudet på Miss Lyckad. Intressant och mysigt.
★ Dagen därpå skjutsade vi barnen till Star Stable-eventet hos Inferno Online Odengatan i Stockholm. Jag och Patrik gick till Sophies Canelé och fikade.
★ Just det, jag fyllde år också, på Sveriges nationaldag. Nu är jag ett år från att vara ett halvt sekel. Jag borde vara så mycket klokare och mer mogen efter alla dessa år. Undrar om jag är det..?
★ Vi var på Bellas och Jackies skolavslutning. Lika mysigt som alltid med sång och musik och även dans det här året. Efteråt åt vi lunch på Café Chocolate som vi alltid gör, och sedan kunde sommarlovet börja!
★ Morgonen därpå började tjejernas dansläger. De fick bland annat vara med som dansare i musically- och låtartisten Theoz’ musikvideo som spelades in under en dag på Gröna Lund. Jackie dansar i främre ledet och Bella syns när hon freestylar så att håret flyger. Här finns videon.
★ Sedan bar det av till Frankrike i nio dagar!
★ Vi har varit halvfodervärdar till Shelly, vilket innebär att uppfödaren har rätt till en valpkull. Under våren fick Shelly sin valp, och dagen efter att vi kom hem från Frankrike var det lagom att hämta hem Shelly. Det är nu dags för valpen att flytta till ett nytt hem, och Shelly är helt vår.
★ Jag lagade mycket mat som vanligt och bakade med våra rabarber som smaksättare.
★ För första gången provade jag att göra flädersaft, och det blev ju så gott! Det kommer jag absolut att göra nästa år igen.
★ Och så var det en helt fantastisk månad vad gäller blomning. Syrenhäcken och syrenbuskarna blommade enormt överdådigt. Det var så vackert och syrendoften låg tät i trädgården.

Hos Mias bokhörna tipsar vi om vilka böcker vi tyckt mest om varje månad. Jag läste bara fem böcker den här månaden. Bästa bok var Mattias Edvardssons roman En helt vanlig familj. Den var något alldeles extra.

En helt vanlig familj, av Mattias Edvardsson

De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro både vanlig och perfekt. Men en natt raseras allt. Det har skett ett mord, och Stella sitter häktad som misstänkt för mordet. De båda förtvivlade föräldrarna gör allt som står i deras makt för att hjälpa sin dotter, även om de måste gå utanför vad som är lämpligt och tillåtet.

För ungefär två år sedan läste jag Mattias Edvardssons roman En nästan sann historia. Jag blev så imponerad av hur den boken var skriven och har väntat på författarens nya bok  sedan dess, med blandade känslor skall erkännas. Ni vet hur det är, ibland är det de höga förväntningarna som ställer till det, ibland är uppföljarna helt enkelt inte lika bra. Man hoppas hela tiden under tiden man läser att boken skall beröra mer, väcka fler tankar. Och frågan var om det skulle gå att skriva någonting lika bra som En nästan sann historia, utan att det kändes som en upprepning av den?

En bok med 373 sidor kan vara en alldeles lagom lång bok. En bok med ytterligare åttio sidor är uppenbarligen också en alldeles lagom lång bok, för så lång är Mattias Edvardssons nyutkomna bok, En helt vanlig familj. En nästan tegelstenstjock bok, och ändå fick jag behärska mig för att inte läsa den för snabbt. Obehaget och ovissheten fick mig att vilja hetsläsa. Men jag tvingade mig att ta det lugnt, jag ville inte missa formuleringarna, klokheterna, vändningarna.

Det finns likheter mellan författarens två senaste romaner. Det mest uppenbara är att handlingen i båda romanerna kretsar kring ett mord. Inte i någon av böckerna är dock mordet i sig det centrala, utan hur människor agerar i hårt pressade situationer och i förhållande till varandra. Andra kännetecken är det mjuka men samtidigt stringenta sättet att hantera språket och de insiktsfulla skildringarna av personerna i boken. Jag blir lika imponerad nu som jag blev när jag läste En nästan sann historia av hur författaren lyckas ge de olika personerna helt egna och trovärdiga berättarröster.

Men trots likheterna mellan författarens två senaste romaner känns det här berättargreppet nytt och överraskande. Vad som egentligen har hänt, både nu och längre tillbaka, berättas i tre delar. Först faderns version, sedan dotterns och sist moderns. Eftersom dottern är den som sitter häktad, misstänkt för mordet, hade det varit naturligt att avsluta med hennes version. Att ändra ordningen är genialiskt och bidrar till att kasta mig som läsare mellan ovisshet och att vara helt säker på hur allt hänger ihop. Föräldrarnas yrken är andra sådana omständigheter som ytterligare förstärker tvivlen. En präst och en jurist är personer som förväntas vara både rättrådiga och pålitliga, men hur långt är vi egentligen beredda att gå för att skydda och hjälpa våra barn, och för att skydda familjen? Hur ärliga är vi mot varandra och hur mycket litar vi på varandra när det verkligen gäller?

En helt vanlig familj är ett relationsdrama som väcker många etiska frågeställningar. Det är enormt spännande ända in i det allra sista, och slutet knockar mig fullständigt.

Mattias Edvardsson har med En helt vanlig familj fått sitt stora internationella genombrott. Boken är hittills såld till 30 länder, bland andra USA.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 455
Utgivningsdatum: 2018-06-20
Omslagsformgivning: Elina Grandin
Förlag: Forum bokförlag
ISBN: 9789137149158
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Hem ljugna hem

Så här fint inslagen kom Hem ljugna hem från förlaget Southside Stories.

Hem ljugna hem utspelar sig bara några mil från mig, i Sigtuna. Beskrivningen av boken får mig att vilja läsa den direkt:

New York-borna Sam och Merry flyttar med sin lilla son Conor till en idyllisk stuga i skogarna utanför Sigtuna, som Sam har ärvt. Där planerar de att starta ett nytt hälsosamt liv. Sam kan lämna sin akademiska karriär bakom sig och ägna sig åt filmskapande. Merry tillbringar dagarna som den perfekta hemmafrun tillsammans med sonen: hon syltar, saftar, bakar och lagar ekologisk barnmat.

Men någonting i idyllen skorrar falskt. Merrys bästa väninna Frank är den första som lägger märke till det när hon kommer på besök. För varje dag blir sprickorna i fasaden mer och mer tydliga. Vad gör Sam egentligen när han är inne i stan och letar efter samarbetspartner? Och hur kommer det sig att Conor hellre tyr sig till Frank än till sin mamma?

Sakta men säkert upplöses illusionen framför läsarens ögon i denna mörka, psykologiska spänningsroman. Den bild av huvudpersonerna, deras drivkrafter, hopp och ömsesidiga svek som tecknas av debutanten Michelle Sacks är mästerligt detaljerad och trovärdig.
.

Jag är svag för psykologiska spänningsromaner där familjeliv som verkar så idylliska utåt i själva verket döljer något mycket mörkare. Om ni kommer in i ett nybyggt villaområde där alla tomterna ser likadana ut, alla har fina bilar, alla är oklanderligt klädda, alla är vältränade och reser två gånger per år på semester, alla ler och ser så glada ut, blir inte du också litet misstänksam och börjar fundera på om allt verkligen är så perfekt? Är det inte något skumt som pågår under den polerade fasaden?

Jag är väldigt sugen på att börja läsa den här, kanske räcker energin en liten stund till i kväll.

 

Med hälsning från Båstad

Jag är inte i Båstad just nu, utan i södra Frankrike. Men den här boken utspelar sig i Båstad, och den kom med posten alldeles innan vi reste på semester.

Den är så somrig och fin, och jag är så svag för bokpaket som är fint förpackade och passar bokens omslag och innehåll. Titta bara! Godis i form av tennisbollar, och snäckor!

I flaskan och glaset är det min hemgjorda flädersaft, det passar väl till en somrig bok, eller hur?

I kväll ska jag försöka lägga upp några foton från resan, så titta gärna in litet senare om ni vill få en fläkt från Provence! Hoppas att ni har det bra där ni är!

Böcker jag tar med mig till Frankrike

Vi kommer att vara på resande fot under nio dagar. Det här kanske blir litet väl många böcker att ta med..?

Antalet böcker som jag vill ta med säger nog en hel del om vad jag förväntar mig av vår resa – mycket tid för vila i en solstol vid en pool.

Att vila på semestern har väl aldrig inträffat i vår familj tidigare, vi är oftast tröttare när vi kommer hem än när vi åkte. Man vill ju maximera upplevelserna när man är utomlands, så vila brukar inte hamna särskilt högt på prioritetslistan. Men den här gången tror jag att det blir annorlunda. Dels har vi varit i området tidigare och redan sett en hel del av sevärdheter och landskapet, dels har vi bokat så mysiga boenden att jag tror att vi inte kommer att behöva resa runt så mycket för att fylla kvoten av fransk charm.

Jag ser framför mig en del utflykter, bland annat till de fantastiska lavendelfälten och till små pittoreska byar. Men sedan kan jag tänka mig att stanna vid pensionaten och gårdarna där vi skall bo, och varva bokläsning med att simma i poolerna och äta provensalsk, fräsch mat.

Titta in igen här framöver om ni vill hänga med till Provence och Languedoc-Roussillon genom bilder och text. Jag brukar blogga från våra resor gör det nog den här gången också.