Solljus som ger vårkänsla, och vad jag läser och lyssnar på just nu

Underbart ljus i dag! Vissa dagar känns verkligen som vår, trots att vi som BP skrev häromdagen, faktiskt bara kommit halvvägs av vintern. Jag inser att det är vinter, men om man har möjlighet är det väl en bra idé att fånga in så mycket av vårkänslan som man bara kan. Tulpaner på bordet hjälper till, och en stund utomhus innan det mörknar, eller att som jag äta sin lunch där solen flödar som mest.


Cowboysoppa med grekisk yoghurt på en liten fin skärbräda jag fick förra sommaren från Norstedts förlag tillsammans med Marcus Jarls roman, Där du en gång gick. Soppan innehåller kycklingfärs, rotfrukter och grönsaker i tomatsås. En favoritlunch.

Tycker ni att det ser rörigt ut med boktravarna? Jag gillar att ha ordning och veta var allt finns, men just böcker blir jag glad av att se i travar överallt. Av hänsyn till övriga i familjen måste jag ändå göra en ny gallring av böcker snart, så att de här, och ganska många till, får plats i bokhyllorna.

Vet ni förresten att det är trendigt att ha det litet mysigt stökigt. Det hörde jag på en podd i morse. Jag kommer till det strax.


I bilen och i stallet lyssnar jag på olika poddar, mest sådana som handlar om samhälle och politik med redaktioner på DN och SvD och inbjudna gäster, som Dagens story från DN och Ledarredaktionen från SvD men också på Krimrummet, Fallen jag aldrig glömmer om brottsutredningar, Bildningskomplexet om samhällsfrågor och kultur, Salong Ett om film, Lundströms bokradio, Vetenskapsradion på djupet, Historiepodden, P3 Historia, Juridikpodden med flera.

Vissa andra poddar kan vara intressanta att lyssna på ibland, på vissa avsnitt. I dag lyssnade jag till exempel för första gången på Elsa Billgren och Sofia Wood som pratade om att det är trendigt att ha det mysigt stökigt, och att trenden med stylade hem är död. En annan trend som faktiskt dog för femton år sedan är att inreda i vitt och grått, som en kopia av Mio-katalogen, eller som jag läste någonstans; ”som en mulen januaridag”. Då svängde det till att inreda med varmare färger. Skillnaden beskrevs i artikeln som att inreda som en väntsal i ljusa och kalla färger där man snabbt vill hem, eller som ett café i varma färger, där man gärna stannar och har det mysigt länge. Undrar om den yngre generationen, de som startar upp från början och kanske också hänger med mer i trender, inreder i varmare färger?

Trender är intressanta som en spegling av olika tider, kulturer och samhällen. Och visst får man väl en bild av en person när man kommer in i personens hem? Det som gör hemmet personligt. Jag blir alltid nyfiken på vem personen är som bor där. Förutom att titta på det övergripande, som färger, möbler, eventuella växter och tyger, spanar jag in vilka böcker andra har, motiv på tavlor, pågående projekt av olika slag, om det ligger filtar prydligt och stramt vikta i soffan, eller slängda i en hög. Och tevens placering. Om den dominerar och är central i ett rum, eller om det är något annat som hamnar i blickfånget. Om eventuella fåtöljer är vända mot varandra eller mot teven.

Här är hemmet inrett med gamla möbler som släktingar velat göra sig av med eller som vi köpt på Blocket, som jag släpat med i alla flyttar sedan jag var nitton år (köksbordet och köksstolarna) blandat med möbler som köptes nya för tjugofem år sedan och fram till i dag. En mix, helt enkelt. Böcker i alla bokhyllor och i alla rum, korgar med ren tvätt som skall vikas står i sovrummet, julsaker står på biljardbordet och väntar på att jag skall få inspiration att rensa och sortera, men först måste kattvinden rensas och sorteras. Typiskt nystart på året-projekt. Jag skall först bli klar med rensning och sortering av sängkläder, dukar och gardiner, och av mina kläder.

Bananpannkakor gjorda av en banan och två ägg, med blåbär och vispad grädde.

Ett mål för i år är att prioritera nöjesläsning. Det går väldigt långsamt, men jag har i alla fall läst ut en spänningsroman och en diktsamling, och jag har börjat läsa första boken i läsutmaningen ”23 böcker 2023” – Siri Hustvedts roman, Sommaren utan män, från Norstedts förlag. Femtio sidor in och jag har ännu inte hunnit få grepp om den. Undrar vart den tar vägen.

Den är onekligen speciell. Inte minst språket, hur det formuleras. Kvinnorna har huvudrollerna; de mobbande och mobbade tonårstjejerna, den unga kvinnan som ensam ansvarar för barnen när mannen lönearbetar, den bedragna och svikna medelålders kvinnan, de åldrade kvinnorna på servicehemmet. Olika roller och faser i livet, och så här långt skildrade på ett litet annat sätt än vad som annars är vanligt. Jag gissar att romanen kommer att mynna ut i temat att finna sig själv, vem man egentligen är och vill vara, och få kraft att vara den personen. Oavsett är det en bok som uppenbarligen sätter igång funderingar, det är positivt.

Under romanen ligger den bok jag läser in mig på just nu till min avhandling, för att få bättre grepp om vad som menas med rättskultur.

Så här går det till när jag fördjupar mig i ett visst ämne. Jag plöjer mängder med facklitteratur, en del har jag ingen nytta av, andra kräver mycket funderande och jag skriver ned analyser och slutsatser på post it-lappar tills det är dags för nästa fas, att formulera allt i text och dra ihop trådarna. Jag har en deadline för boken, och äntligen känner jag att min hjärna arbetar som den gjorde för femton år sedan. Men jag tänker inte ta ut något i förväg, livet är oberäkneligt.

Förra året var som att vada i gyttja, det var inte enbart tungt och jobbigt, men ganska stor del av året var det. Mycket att hantera både fysiskt och psykiskt, och i augusti fick mamma sin cancerdiagnos med stor operation och cellgiftsbehandlingar, plötslig och kraftig infektion, och på toppen av det ringde mamma efter mig vid några tillfällen då pappa inte kom upp från golvet av smärta på grund av njurstenar som sitter fast. På grund av covid och virus har han väntat i två månader på operation. Ambulansfärder och sjuktransporter har avlöst varandra. Under några veckor var mamma och pappa inlagda på olika sjukhus när även pappa fick en allvarlig infektion och fyrtio graders feber. Nu håller jag tummarna stenhårt för att mamma blir frisk och pappa blir opererad.

En månad kvar till årets bokrea. Så här såg mina fynd ut 2016 och 2011. I år kommer jag inte köpa en enda bok, som inte har att göra med mitt forskningsprojekt, utan läsa dem jag redan har och förhoppningsvis får från förlag. Jag väntar faktiskt hem en mycket efterlängtad roman från bokförlaget Forum; den tredje och avslutande delen i David Ärlemalms Stockholmssvit, den med titeln Allt för Bodil. Ser ni fram mot bokrean i år?

Vardag med guldkant – fika, frukost och luncher med nära och kära

Kan ni välja vad ni vill äta från en buffé? Det kan inte jag, jag väljer litet av allt..! :)

Jackie har haft tandställning sedan förra våren, och redan i början av februari var det dags att ta bort den. Efter tandläkarbesöket gick vi in till konditoriet bredvid tandläkaren; Bagarbröderna, för att fira.

Jackie är som jag, vi kan inte välja, så vi åt både varsin smörgås och fikabröd, jag valde en minisemla, som var den godaste jag ätit. Jag frågade konditorn hur han bakat den för att få den så perfekt med luftig vetebulle, alldeles lagom smaksatt mandelmassa och grädde och krispigt lock. Han slingrade sig, och jag som inte kan tolka subtila undanflykter frågade vidare om mjölsort med mera tills Jackie stoppade mig :)) Så jag vet inte receptet, bara att Bagarbröderna i Norrtälje har de godaste semlor jag ätit.

Haha, nu när jag kollade upp länken, så läste jag detta :))

Det är fortfarande oroväckande lugnt på slottet här där vi bor, men kökschefen berättade att allt kommer igång i mars. Jag hoppas det, för både slottets ägare, de anställda och hela bygdens överlevnad.

Det finns ingen meny på slottets hemsida och ingenting om dagens lunch (snälla ni, uppdatera hemsidan, Facebook och Instagram, jag vill att ni överlever!), så jag ringde tre gånger och fick till slut svar, och kunde fråga om jag och Mia kunde boka bord för lunch i fredags. Inga problem, det är kockens val som gäller fram till mars, det vill säga, kocken lagar något av det som finns hemma. Vilket blev pocherad torskrygg med potatis, sås och hackat ägg med dill och kapris. Till kaffet fyra sorters kakor. En mysig långlunch med lika inspirerande samtal som alltid!

Jag åkte hem från vår lunch med huvudet fullt av nya idéer och tankar!

Mia och jag arbetar hemifrån båda två, jag med min avhandling och lektörsutlåtanden, och hon med eget företag som hon startade för tjugotre år sedan, och som ger henne tillräckligt med vinst för att ensam kunna ha råd med egen gård. Starka kvinnor som Mia sprider god energi! Vi träffas och äter lunch när vi har tid, och bilderna här ovanför är från ett tillfälle tidigare i vinter då vi åt lunch på Nedergården här i närheten.

Ibland vill jag inte laga och äta lunch ensam hemma, och passar på att äta på Café Chocolate när jag väntar på att hämta Jackie på gymmet efter skolan, eller själv har tränat.

I morse testade jag och Patrik slottets frukostbuffé. Bella och Jackie var hos sina pojkvänner, så de fyra missade tillfället, men å andra sidan skulle de aldrig i livet gå upp tidigt för att äta frukost klockan 7.30 ;)

Jag äter alltid fruktsallad om det finns, och kokt ägg. I dag drack jag även ingefärsshot och åt slottets egen bärkompott, varmt och sprött bröd, en smörig och god croissant och litet till. Jag var mätt fram till alldeles nyss!

Mona/Boktanken och jag träffas också ibland. för några veckor sedan sågs vi för långlunch i Sigtuna, vid Steninge Slottsby. Vi har många gemensamma intressen och hade som alltid mycket att prata om. Mona är precis som Mia en driftig kvinna med eget företag. Jag hoppas kunna anlita henne då jag skall ta fram en PowerPoint-presentation till min avhandling. Och så ser jag fram mot vår utflykt med kameror till Ingbo källor :)

Jag tänker bli bättre på att träffa mina vänner, det ger så mycket positiv energi! ☀️

Önskar er en fortsatt fin söndag!

En sådan dag helt enkelt

När det inte finns några rester kvar från tidigare, relativt vällagade, måltider i kylskåpet, då kan det bli så här ;) Vita bönor i tomatsås från konservburk, färsk spenat fräst i smör, och tonfisk med litet majonnäs och havssalt. Innehåller allt man behöver av kolhydrater, fett och protein. Men ge mig gärna tips på andra lika välkomponerade snabbrätter!

Dagens klädsel: pyjamas och raggsockor.

Det bästa med en-två timmars lunch: en mysig och spännande bok!

Hoppas ni har det bra denna litet gråmulna onsdag ♥