Så här kan det gå till i forskarvärlden

Under julhelgen har jag ägnat mig åt att gå igenom vad som skrivits i mitt forskningsämne sedan 2010. Det är som att komma tillbaka till en helt annan värld, där jag var väldigt aktiv för femton år sedan, men lämnade när jag fick viktigare saker att göra – att vara mamma till Bella och Jackie.

Under tiden som jag har gjort Scooby-snacks till tjejerna, lekt med dem, anordnat temakalas, läst sagor och sjungit visor, tittat på Lotta på Bråkmakargatan och under senare år läst läxor med dem och skjutsat till skolan och olika fritidsaktiviteter, har det pågått ett krig i forskarvärlden som jag varit nästan helt omedveten om.

Min forskningsrapport gavs ut som en SOU av den Integrationspolitiska maktutredningen och jag presenterade den på Rosenbad. Rapport var där och intervjuade mig efteråt, men journalisten hade uppenbarligen inte koll på vad som var väsentligt i det jag presenterat, så jag fick lov att avbryta honom och ge honom förslag på bättre frågor att ställa, och det gjorde han.

Min forskning blev inte kritiserad, varken metoden eller resultaten, men på en konferens fick jag en kommentar från en annan forskare om att nu hade jag gjort bort mig. Enligt honom och andra forskare innebar mina resultat att det inte gick att söka fler forskningsanslag, eftersom ämnet nu var uttömt. Han bad mig justera resultaten så skulle vi kunna söka forskningsanslag tillsammans sedan. Innan dess hade jag visserligen förstått att man alltid, alltid skall vara källkritisk, men där och då gick insikten in i mig som en pilspets i kroppen. Jag blev så fruktansvärt besviken på att man inte kan lita ens på forskare, som man bör kunna förvänta sig är objektiva och nyanserade och alltid strävar efter att förmedla trovärdiga resultat. Självklart stod jag fast vid mina resultat.

Det blev dessutom ett väldigt tumult kring själva utredningen eftersom integrationsfrågorna var så politiskt laddade. Efter ett inslag i Uppdrag Granskning lyfte Mona Sahlin ut Anders Westholm, som lett hela utredningen, och ersatte honom med en forskare som jag delat arbetsrum med på Universitetet, Masoud Kamali. Uppdrag Granskning fälldes senare för att vara partiska, och det som skrevs i utredningen efter att Masoud Kamali tog över blev det ingenting med. Forskning skall vara saklig och nyanserad och absolut inte styrd av känslor. Det skall inte spela någon roll om man är född inom eller utom landet när man forskar om exempelvis invandrarföretagande. Som forskare behöver man inte själv ha upplevt det man forskar om, man är utbildad att kunna ta reda på fakta, analysera och presentera den. Ni kanske vet hur det gick för Mona Sahlin och Masoud Kamali sedan, annars kan man enkelt få det sammanfattat genom att googla.

 

Svenska Dagbladet skrev om min forskning.

Och det gjorde även Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning.


Under våren det år då jag avslutade all undervisning och andra engagemang vid Universitetet fick jag frågan om jag ville skriva ett inlägg i en bok om bidrag till trossamfund. Det inlägget fick tydligen betydelse flera år senare. Här är ett utdrag ur en text av Sören Ekström, Samarbetsnämnden för statligt stöd till trossamfund (SST).

Nu är jag tillbaka i forskarvärlden igen, litet mer luttrad än då för femton år sedan. Det mesta, kanske allt, kräver en kritisk granskning och vi måste ha en öppen belysning även av känsliga ämnen, för hela samhällets bästa. Till för inte så länge sedan kunde man som forskare riskera att bli kallad rasist om man exempelvis lyfte fram förekomst av hedersrelaterat våld och förtryck i vårt land, vissa grupper menade på fullt allvar att det inte förekom, även efter mordet på Fadime.

Så, nu vet ni varför jag inte hinner läsa och recensera lika många romaner som tidigare. Jag läser, men litet andra texter. Det kommer en sammanställning över bokåret 2019, och jag kan redan nu avslöja att det är betydligt färre än jag läst de senaste åren.

16 reaktioner till “Så här kan det gå till i forskarvärlden

    1. Tack så mycket! Jag har ändå en liten plan för hur jag skall lösa detta så att jag hinner läsa fler romaner under nästa år, skall fundera litet och skriva om det i mitt inlägg om bokåret 2019 och mål för bokåret 2020 :)

      Gillad av 1 person

  1. Fantastiskt roligt att läsa om din nygamla karriär! Du är väl rustad, utbildad och vältalig, seriös och empatisk. Kan inte bli annat än bra. Gott nytt forskningsår och självklart även ett gott nytt år på alla andra plan i livet!

    Gillad av 1 person

  2. Precis som Anni visste jag inte heller att du var/är en sådan ”kändis”. Det lär nog inte vara sista gången vi hört från/läst om dig i media.
    Beundrar dig att du efter ett så långt uppehåll återigen dyker ned i dessa ämnen. Å med den ökade invandringen/migrationen lär ämnet ju inte blivit mindre aktuell.
    Ja, jag förstår varför du har läst och bloggat mindre under det gångna året. Så du har hållit dina ”nyårslöften” att återuppta studierna och skriver färre recensioner. Eloge och lycka till även 2020!

    Gillad av 1 person

    1. Jag är absolut ingen kändis, jag är en doldis :) Vi får väl se om min kommande avhandling får någon uppmärksamhet. Avhandlingar brukar normalt sett inte läsas av så många. Det är otroligt intressant och väldigt, väldigt roligt att vara tillbaka på banan igen. Jag tror att Bella, vår femtonåring, hade en poäng när hon sade att jag alltid blir som besatt när jag engagerar mig i något. Så länge som Bella och Jackie behövde mig var de mitt stora fokus, sedan behövde de mig mindre och då började jag läsa och recensera böcker och nu har jag tagit klivet tillbaka till forskningen och får min första doktorandlön på väldigt länge nu i januari :) Tusen tack för dina alltid så uppmuntrande ord!

      Gilla

  3. Det är väl tyvärr fortfarande så att du blir kallad rasist om du säger saker som inte passar. I alla fall bland gemene man. Det blir ju inte mycket till diskussion när någon börjar kasta sådana epitet omkring sig. Utan att egentligen reflektera över vad ”rasist” betyder. Jag gillar diskussioner med högt i tak, där man faktiskt lyssnar och försöker förstå vad den andra menar.

    Gillad av 1 person

    1. Den risken finns tyvärr. Problemet med det är att det saknas fakta om viktiga frågor när det sedan skall fattas beslut, eftersom forskarkåren dragit öronen åt sig och inte vill ägna sig åt frågor där de riskerar att hängas ut som rasister. Då tvingas beslutsfattarna göra bedömningar som grundar sig på antaganden istället för objektiv och nyanserad forskning, och det säger sig självt att det inte blir bra. Skrämmande till och med.

      Gilla

  4. Aha, det var det din forskning handlade om! Tänk att trots att vi pratat så mycket hade jag ingen aaaaning om detta! Anar att det är rätt spännande att dyka ned i ämnet igen. Lycka till <3

    Gillad av 1 person

    1. Tack ♥
      Jag forskar inte om just detta nu. Meningen var att det som blev en SOU skulle vara en del av min avhandling, men jag började skriva på en helt ny bok, så nu är det den som blir min avhandling. Om hur man i grundlagen slår fast att staten skall främja minoriteters kultur- och samfundsliv. Jag utreder hur det gick till när ett sådant stadgande skrevs in i svensk grundlag, hur det har ändrats och fått ny lydelse och nytt innehåll.
      Hoppas allt är bra med dig och att vi kan ses snart igen!

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.