Vintern har varit fantastisk i år, jag hade velat ha den kvar en månad till. Men på ett dygn var den försvunnen och utbytt mot vårväder. Jag kände mig först litet snuvad på snön, krispigheten, knarret under skorna och ljuset som bländade när det reflekterades mot snön. Vintern kommer nog tillbaka på besök några gånger innan det verkligen blir vår, men nu har jag ställt om och och är inriktad på vår. Försvinner vintern så där abrupt kan den gärna hålla sig borta till november.

Den här vyn har mött mig när jag lämnat döttrarna vid sina skolor och varit nästan hemma igen. Där ute på fältet bor vi, i dimbanken bakom skogsdungen med torpstugan.

… snön glittrade som silver…

Syrenhäcken och syrenträdet som inte fick blomma alls förra året. Alla blomanlag torkade ihop av något klibbigt sekret. Jag misstänker den svärm med stora myrliknande insekter med vingar som fullkomligt invaderade syrenerna. Det får inte hända i år igen. Att komma ut och känna doften från syrenerna tillhör årets höjdpunkter. Ibland stannar vi upp på väg till bilen på morgonen och bara andas in syrendoften innan vi åker mot skolor och arbete.

Soluppgång över pallkragarna. Vårsådden kändes avlägsen för en vecka sedan med all snö, men i dag när all snö har smält bort och vi har plusgrader redan på morgonen, sade Jackie på väg till bilen att det till och med doftade vår. Snart skall jag börja så tomater och andra grönsaker som behöver komma igång inomhus innan de planteras ut i pallkragarna någon gång i början av juni.

Ännu en bild av vägsträckan som jag kör flera gånger i veckan. På vintern är den vacker med snö på granar och tallar, på våren av dikeskanter fulla med blåsippor och vitsippor, på hösten av färgpalettens alla nyanser på de lövade träden.

Känner ni er klara med vintern och redo för vår?

♥