I dag visar jag bilder i resebloggen från Visby innanför ringmuren. Pittoreska, romantiska och prydliga Visby.
Och så funderar jag över om jag skulle vilja bo permanent här i Visby. Svaret kanske överraskar en och annan av er. Vi får väl se. Dagens inlägg med bilder från vår Gotlandsvistelse finns som vanligt i resebloggen.
Hoppas ni har en skön söndag. Och att ni andra som också skall tillbaka till rutiner i morgon känner er utvilade och redo för det.
Kram!
I början av sommaren åkte vi till Väddö, där vi hört många som ätit hamburgare och enorma glassar och talat lyriskt om dem. Glassarna var verkligen enorma, och väldigt goda, och det var hamburgarna också. Vi åt båda delarna, sedan orkade vi ingenting mer och åkte hem ;)
Jag ville ta några snygga bilder och frågade när jag beställde om jag skulle få pommes fritesen i en sådan snygg emaljskål som jag sett på andras bilder. Killen som tog beställningen hade absolut ingen aning om vad jag pratade om – emalj..? Men han gick ut och kollade med någon och bekräftade att jag skulle få min emaljmugg :) Och så här fin var den!
Hamburgarna hos Bonden & Burgaren är gjorda på kött från den egna gården och med deras egen cheddarost. Grönsaker, bröd och bacon får de från grannbyarna, så här handlar det om råvaror utan onödiga tillsatser och transporter. Bra!
Lantlig och mysig inredning, och min weekendväska passar ju perfekt in i miljön, eller hur? Den har hängt med mig mycket i sommar.
Jag rekommenderar absolut ett besök på Väddö. Både glassbaren och hamburgerrestaurangen ligger väldigt vackert vid Väddö kanal. Man kunde gå ut genom vassen till kanalen på den här plankbron.
Ni kanske vill se de glassar vi valde…
Om man inte äter så man storknar, och helst vill åka hem och sova efteråt, kan man hälsa på hos gårdens grisar, getter och kaniner, och på sommaren kan man åka med på kosafari om man tycker att det skulle vara spännande.
I morgon kommer fler bilder från Gotland. Nu skall jag köra hö till Leiftra.
Ha en fin kväll!
♥
Efter att jag läst Linn Ullmanns bok, De oroliga, har jag inte haft en särskilt varm inställning till hennes pappa, Ingmar Bergman. Om ni vill läsa min recension med exempel på hur Ingmar Bergman var som pappa, klicka på boktiteln så länkas du till den.
Men en sak förstår jag hos Ingmar Bergman, nämligen hans kärlek till Fårö. Jag blev helt såld på det karga landskapet med små vindpinade tallar och enbuskar, klapperstensstränder och raukar. I dag visar jag många bilder från de tre stora raukområdena på Fårö, i resebloggen.
Ha en fin kväll!
♥
