Härlig dag till sjöss på Briggen Tre Kronor

Våra grannar seglade med Briggen för några år sedan, och från dem fick jag tipset om den här halvdagskryssningen. När Fredrik fyllde 50 fick han en lunchsegling i present.

Här ligger hon, vid Kolskjulet på Örlogsvägen på Kastellholmen.

Ser ni besättningen uppe i riggen? Flera av dem är volontärer, som arbetar gratis mot mat och kojplats.

Ingen höjdrädsla där i alla fall…

Kocken hade lagat en fiskrätt med smörig och krämig sås och sallad med litet riven pepparrot, ljuvligt gott! Visserligen blir allting gott när man ute och seglar, men den här såsen var faktiskt något extra, jag måste kolla upp hur man gör en sådan.

Det var spännande att se hur seglen hissades och bärgades, och ville man så fick man hjälpa till. Om det heter att hissa segel vet jag inte, men jag fick lära mig att det heter att bärga segel om det är på ett fartyg som det här.

Födelsedagsbarnet med fru och svåger.

Vi avslutade på Hotell Skeppsholmen. Öl till de andra, cappuccino och morotskaka till mig. En riktigt härlig dag!

Roadtrip ensam till Kiruna – hiss eller diss?

Det här var ju så gott! Strömming med potatismos och lingon. Jag gillar när salladen är något annat än just salladsblad, gurka och tomat. I dag fick vi den serverad i de här små skålarna på fot, med strimlad morot, ruccola, spenat, kikärtor och en syrlig och god dressing där jag kunde urskilja citron.

Vi träffade Ewa och Rolf, och fick höra mer om deras resa genom norra Sverige, nästan ända upp till Arvidsjaur. Extra spännande för mig, eftersom jag vill bila upp till Kiruna. Genom inlandet och tillbaka ned längs östkusten. Utan avstickare blir det 266 mil. Vi har åkt MC ned från Haparanda längs östkusten, men jag har aldrig sett det norrländska inlandet, och jag är så nyfiken på att se åtminstone delar av Sápmi, det område som omfattar samernas historiska bosättningsområde.

Som boende här i Stockholmstrakten undrar man ju om vägarna i Norrland är oändliga utan bebyggelse och med tät skog? Var måste man börja vara beredd på att renar kan kliva ut på vägen? Hur är kvaliteten på vägarna? Och framförallt, vad bör man inte missa?

Jag får inte med mig familjen, så nu funderar jag allvarligt på att köra ensam till Kiruna och tillbaka. Klarar en social person som jag att vara tyst och ensam så många dagar som det skulle ta?

Resebilder från Normandie, Franska Rivieran och Gotland

Jag brukar skriva reseberättelser och dela med mig av bilder och tips som kanske kan inspirera någon mer. Men de senaste tre reseberättelserna är oavslutade. 2017 reste vi bland annat till Normandie och besökte Rouen, där justitiepalatset just då blev renoverat. Man kunde ändå se kulhålen från andra världskriget i väggarna.

Förra året reste vi längs Franska Rivieran och besökte bland annat kuststaden Cassis, Cannes och Antibes, men jag hann aldrig visa bilderna och berätta om hur det var. Jag lade nog bara upp någon teaser om att inlägg var på gång, men sedan föll det i glömska.

Inte heller har jag visat och tipsat om var man äter så här maffiga våfflor på Gotland. Det måste jag ju göra.

Om jag inte stupar i säng i kväll skall jag försöka komponera ihop ett inlägg när vi kommit hem från dans/gym. Vad skall jag börja med tycker ni – Rouen i Normandie, Cassis vid Franska Rivieran eller Gotland?

Ha en fin fredagskväll!