Etikett: featured

Lästa böcker i april och månadens bästa

Publicerat den av annettejuhlinLämna en kommentar

Förutom all facklitteratur som jag läser för min avhandling, har jag också hunnit med att läsa fem skönlitterära böcker. Däremot har jag inte hunnit recensera allihop än, bara Dr Jekyll & Mr Hyde, Carmilla och Våroffer. Alla tre fick höga betyg av mig, och det kan bli ännu högre för Dorian Grays porträtt och definitivt för Nina Lykkes nya roman, Nästa! En läkarroman. Den blir månadens bästa för mig.

Mina samlade omdömen för april månad

★★★★
Sheridan Le Fanu, Carmilla
Anders de la Motte, Våroffer
Robert Louis Stevenson, Dr Jekyll & Mr Hyde

Vilken bok blev din favorit den här månaden? Är det någon särskild bok som du ser extra mycket fram emot att läsa den närmaste tiden? I det här inlägget visar jag vilka böcker som jag ser fram emot att läsa under maj-juni.

Shelly ser ut att vara skeptisk till att jag bara hann läsa fem böcker i april, men själv är jag mer än nöjd med det. Hittills i maj har jag bara läst två böcker, vi får väl se om jag hinner läsa en eller ett par ytterligare. Det klassiska dilemmat: så många spännande böcker, så litet tid.

♥

Lästa böcker i mars och månadens bästa

Publicerat den av annettejuhlin1 kommentar

Med min begränsade lästid är jag numera väldigt selektiv med vad jag läser. Böcker som inte fångar mitt intresse inom ett rimligt antal sidor slutar jag helt enkelt att läsa. Den här månaden har jag bara läst två böcker, men å andra sidan ungefär 1000 sidor. Båda böckerna är väldigt bra på olika sätt. Klicka på boktitlarna här nedanför om ni vill läsa vad jag skrivit om dem.

Mina samlade omdömen för den här månaden

★★★★★
Som pesten av Hanne-Vibeke Holst

★★★★
Vuxna människor av Marie Aubert

Nu har den första chocken efter coronavirusets inträde i vår värld börjat lägga sig, och jag tror att jag har vant mig att leva med oron. Dags att lyfta av den blöta filt som legat över mig den senaste månaden och strukturera tillvaron efter de nya förutsättningarna. Att vänta ut det här viruset går inte, det inser jag.

Romanen Som pesten var en hjälp för mig faktiskt, att få bättre grepp om vad en pandemi innebär för personer och samhällen. Som terapi i en lightversion.

Har ni läst någon riktigt bra bok den senaste tiden som ni kan tipsa om?

Önskar er en fin skärtorsdag!

♥

Lästa böcker i februari och månadens bästa

Publicerat den av annettejuhlin8 kommentarer

Att jag läser väldigt mycket facklitteratur varje dag innebär inte att jag får nog av läsning. Tvärtom, faktiskt. Efter att ha grävt ned mig rejält i internationella teoretiska diskussioner kring juridik och samhällsutveckling fick jag ett sådant enormt behov av att läsa bara för att koppla av. Jag längtade efter att ha ett flyt i läsningen och inte behöva tänka precis hela tiden på vad jag läste och vad det innebar, egentligen, och ur olika perspektiv.

Det ledde till att jag nöjesläste sex stycken böcker under februari, och allihop var riktigt bra. En reportagebok och en spänningsroman ger jag högsta betyg. Tre av böckerna skulle passa perfekt som bokcirkelböcker; Klubben, Lite död runt ögonen och Doktor Glas.

Mina samlade omdömen för den här månaden

★★★★★
Klubben, av Matilda Gustavsson
Ingen utväg, av Cara Hunter

★★★★
Lite död runt ögonen, av David Ärlemalm
Doktor Glas, av Hjalmar Söderberg
Mellan djävulen och havet, av Maria Adolfsson

★★★
Redemption Point, av Candice Fox

I dag skall jag gräva ned mig i rättsteori igen och förhoppningsvis räta ut en del frågetecken, eller kanske bara konstatera att frågetecknen kvarstår, vi får se. Som nöjesläsning har jag inte bestämt mig för vilken bok jag skall läsa nu. Har ni läst någon riktigt bra bok den senaste tiden som ni kan tipsa om?

♥

Om urminnes hävd, och varför samebyn vann i målet mot staten

Publicerat den av annettejuhlin4 kommentarer

Det här är ett av de mest komplicerade mål som varit uppe i Högsta Domstolen.

Ni känner kanske till att Girjas sameby har drivit en rättsprocess mot staten sedan 2009. Frågan har gällt vem som har rätt att upplåta jakt och fiske på området, samebyn eller staten.

Det har alltså inte handlat om vem som har rätt att själv utöva jakt och fiske på området, utan om vem som har rätt att också bestämma att någon annan får jaga och fiska. Samebyn har varit kritiska till att staten upplåtit jakt- och fiskerättigheter till andra, vilket har stört rennäringen. Dessutom anser samebyn sig känna bäst till djurlivet i området, och kan avgöra vad som bör jagas och inte för att hålla djurpopulationen på en lämplig nivå.

I dag kom domen som gav samebyn rätt.

Kortfattat om domen och om urminnes hävd

Jag har inte hunnit läsa domen noggrant än (den är på 92 sidor), men så här uppfattar jag innehållet i korthet.

Jakt- och fiskerättigheterna har etablerats genom de rättigheter som enskilda samer tidigare har förvärvat genom så kallad urminnes hävd, det vill säga den juridiska rätt som grundar sig på att man under lång tid har haft rätt att använda marken.

Högsta Domstolen hänvisar till att det vid mitten av 1700-talet hade utvecklats en i förhållande till kronan exklusiv rätt för samer på området att råda över jakten respektive fisket. Från mitten av 1700-talet och fram till tillkomsten av 1886 års renbeteslag försvagades visserligen samernas faktiska position genom olika statliga åtgärder, ”men ingen av dessa åtgärder var av det tydliga och definitiva slag som skulle ha kunnat utsläcka rätten att råda över jakten och fisket”. Högsta Domstolen anser att denna rätt gick över till medlemmar i samebyn under 1800-talet.

Även om det saknas ett skriftligt avtal om nyttjanderätten visar den långa tiden man nyttjat marken att det funnits ett muntligt avtal, och ett sådant är också giltigt som avtal. I praktiken brukar urminnes hävd innebära att man nyttjat marken under två mansåldrar, vilket skulle innebära ett nyttjande som pågått minst sedan 1880-talet. Samebyns nyttjande av marken sträcker sig längre än så, och ligger alltså klart inom ramen för den tidslängd man kan kräva.

Om ni vill läsa hela domen, så finns den här. Domen innehåller bakgrunden till det här målet, vad som gäller kring samernas rätt till jakt och fiske, sedvanerätt och urminnes hävd, tolkning av rennäringslagen och mycket mer. Viktig och intressant läsning.

 

Lifehack för storläsare

Publicerat den av annettejuhlin7 kommentarer

I går fick jag besked om att mycket av det jag beställt fram till juridiska biblioteket från  magasin och andra bibliotek kunde hämtas. Min första tanke var att ta med min stora Bagasi-väska, den som jag visat flera gånger här i bloggen. Den är rejäl och rymmer ju till och med en katt.

Men så tänkte jag om, när mina ögon föll på den här i vår garderob. Jag insåg att jag släpat på tunga böcker tillräckligt många gånger, en kabinväska som man kan dra måste ju fungera så mycket bättre!

Tada! När jag började packa ned böckerna i kabinväskan skrattade bibliotekarien till och sade att hon aldrig sett den idén tidigare, men ett bra lifehack, eller hur?

Nu ser ni vad jag skall ägna mig åt i helgen, och kanske några dagar till ;) Det är ju inte som att läsa skönlitterära böcker, där man läser varje sida från början till slut, här handlar det om att läsa det som är intressant för mitt forskningsämne. Det kan såklart variera från att jag faktiskt behöver läsa hela böcker till att jag bara behöver referera till ett visst avsnitt, eller att vissa böcker är intressanta i sig, men inte är relevanta alls för mitt arbete.

♥

Spännande boknyheter i oktober

Publicerat den av annettejuhlin6 kommentarer

Tiden är begränsad för nöjesläsning numera, men titta här vad som ändå landat hemma hos mig den senaste tiden. Jag blir så glad för varje bokpaket! Den senaste tiden har det kommit både väntade och oväntade böcker, och titta vilken spännande mix av genres, precis som jag vill ha det.

Eventuellt spelar jag in en video där jag visar upp böckerna litet närmare, och berättar om innehållet. Boken om Södermalm är fullmatad med fina bilder och berättelser om husen, historien och människorna. I boktraven finns också efterlängtade julfeelgoodböcker, en historisk roman som fått väldigt fina omdömen, en biografi om en djurdetektiv och hans hund, två omarbetade klassiker, böcker om öde, livet och hur det blev och hur det kunde ha blivit. Och så boken Mitt år: det som gått och det som kommer, med massor av frågor om stort och smått som får dig att reflektera under tiden du skriver ned dina svar. Jag måste visa upp några uppslag ur den boken, kanske när jag själv hunnit börja med den och kan ge litet starthjälp om det är svårt att komma igång.

Videon spelar jag dock inte in i dag, för i dag måste jag arbeta med min egen bok, hinna med ett ridpass och följa Augustnomineringseventet på Mosebacke.

Ha en fortsatt härlig dag!

♥

 

Böcker att se fram mot hösten 2019

Publicerat den av annettejuhlin12 kommentarer

Mina favoriter bland boknyheterna som kommit ut under januari – augusti i år visar jag i det här inlägget.

Det här är mina favoriter i september

Jag vill  läsa varenda en av de här. Några har jag redan hemma, som Liane Moriartys senaste roman, Åsa Hellbergs första del av en ny romanserie och Agatha Christies prisade Dolken från Tunis.

Och titta vilka spännande böcker som kommer i oktober – november

Och de här då… Jag tyckte ett kort ögonblick att det inte var så mycket som lockade av boknyheterna i höst, och tänkte att det var ju skönt, så behöver jag inte känna att jag missar att läsa något som jag verkligen vill. Men där hade jag helt fel visade det sig, för det här är bara ett litet urval av mina absoluta favoriter, hösten svämmar över av intressanta böcker!

Om ni skulle nämna en eller ett par böcker som ni ser fram mot av höstens nyutgivning, vilka skulle det vara?

♥

 

De här böckerna ser jag fram emot att läsa i sommar

Publicerat den av annettejuhlin8 kommentarer

Om två veckor är det sommar enligt årskalendern. Jag räknar med att kunna läsa många av de här böckerna under juni-augusti. Kanske alla. Visserligen kommer jag att arbeta hela sommaren, men jag kommer att följa rådet jag fick den första terminen på juristlinjen, att inte bara läsa facklitteratur, utan även skönlitterära romaner. Det är bra på så många olika sätt. Jag behöver väl inte ens gå in på hur, ni som läser här vet redan.

Sedan 2016 har jag regelbundet fått böcker från bokförlag för att läsa och utvärdera här i bloggen och på Instagram. Det har blivit närmare 300 analyser och recensioner av böcker i olika genres. Jag har också fått möjlighet att intervjua författare och jag har läst och givit synpunkter på författares manus till blivande romaner. Och så har jag varit Augustprisambassadör och ambassadör för Sigtuna litteraturfestival.

För allt detta är jag oändligt tacksam. Jag har haft så otroligt roligt under tiden, och jag har lärt känna så många fina människor, både i verkligheten och på sociala medier. Mina tankar har blivit litet mindre luddiga och språket litet skarpare, mer likt det jag lade bakom mig för många år sedan, då jag lämnade juridiken för att vara mamma och egenföretagare. Hade det inte varit för alla bokförlag och författare som snällt skickat mig recensionsexemplar att läsa och analysera hade jag kanske inte känt mig redo att ta steget tillbaka till juridiken.

Framöver kommer jag att läsa böcker i samma stil som den längst till höger, om Sveriges grundlag. Men som jag skrev tidigare, så kommer jag att fortsätta att läsa även sådan litteratur som ligger här i boktravarna, bara inte lika många.

På gång är en recension av Camilla Stens skräckroman, Staden. Vilken av de andra böckerna i de här travarna är ni mest nyfikna på? Vad tycker ni att jag skall läsa härnäst?

♥

Bokåret 2018 – därför är det så många guldkorn bland böckerna jag läser

Publicerat den av annettejuhlin11 kommentarer

Förra året kunde jag ibland känna mig pressad av att hinna läsa varenda en av alla böcker som skickats till mig från förlagen. Då läste jag 97 böcker. Min plan för 2018 var att låta läsningen bli som den blir. Jag har ju andra intressen också som jag vill hinna med. Under året har jag varit väldigt restriktiv med vad jag läst och tackat nej till ganska många böcker. Resultatet blev 79 lästa böcker under 2018.
.

Varför så många guldkorn bland de böcker jag läser?

Att vara mer restriktiv med vilka böcker jag tackar ja till har visat sig vara ett bra beslut. Jag har läst väldigt många riktigt bra böcker i år, och mitt genomsnittliga betyg är 4 av 5.

Jag har delat ut betyget 2 bara en gång i år, till en bok som jag verkligen längtat efter men som blev en stor besvikelse, nämligen Harris Tweed av en av mina favoritförfattare, Peter May. Vad hände, egentligen?? Han som skrivit så fantastiska böcker tidigare, och så kommer den här romanen som inte alls känns genomarbetad. Nu ser jag fram mot hans nästa bok som förhoppningsvis är tillbaka på samma nivå som tidigare.

Böcker som är ok för stunden, men som jag inte tyckt varit något extra har fått treor. Jag har delat ut betyget 3 tjugo gånger under 2018.

Tjugosex gånger i år har jag delat ut betyget 4 och betyget 5 tjugofyra gånger. Typiska femmor hos mig är de här böckerna; Den sista flickan av Nadia Murad, Bea Uusmas Expeditionen: min kärlekshistoria, Torkans år av Roland Buti, Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashimi, Den gamle och havet av Ernest Hemingway, En ny tid av Ida Jessen, Vad som helst är möjligt av EliZabeth Strout. De är allihop välskrivna, intressanta och helt unika på olika sätt. Oftast griper de så hårt tag om mig när jag läser, att de stannar kvar i minnet lång tid efteråt.

Jag läste en diskussion hos Instagrammaren och booktubern Rasmus Klamas, som har bokkontot Böcker och Bärs, som handlade om varför han hittar så få guldkorn bland de böcker han läser. Jag kan bara svara på varför jag tvärtom hittar så många guldkorn bland böckerna jag läser, och det är nog mitt sätt att göra urval, som går till så här:

1. Jag kan inspireras av andra läsare, men jag utgår i princip alltid från förlagets beskrivningar av böckerna, om det inte är läsare som jag vet har samma boksmak som jag
2. Om någon bok verkar intressant läser jag på om författaren och författarens tidigare böcker innan jag bestämmer mig
3. Är det en översatt bok som varit utgiven i andra länder, eller en svensk bok som funnits ute ett tag, läser jag alltid vad som skrivits om den av andra läsare på Goodreads
4. Om det är utländska böcker som funnits utgivna i andra länder läser jag ganska ofta de recensioner som skrivit av böckerna i de stora dagstidningarna
5. Tidigare blev jag lockad att läsa vissa böcker när jag såg att mängder med andra bokbloggare läste dem. Nu behärskar jag mig och gör mitt urval från punkt 1 och nedåt i min lista
6. Undantag från hur jag väljer böcker är när jag varit ambassadör för Augustpriset och för Sigtuna litteraturfestival. Då har jag läst så mycket jag hunnit av de aktuella författarna.

–> När jag gått igenom alla de här stegen bestämmer jag mig för om jag skall läsa en viss bok eller inte. Det kan tyckas väldigt tidskrävande, men det tar betydligt mer tid att läsa böckerna, och då vill jag göra vad jag kan för att hamna rätt från början.

.

Ambassadörsuppdrag, författarintervjuer och författarträffar

Under våren fick jag frågan om jag ville vara ambassadör för Sigtuna Litteraturfestival. Jag fick möjlighet att läsa böcker av många författare som var nya för mig, och jag intervjuade flera av dem. Mest glad är jag över min intervju med Jan Guillou, eftersom han ger intryck av att vara en ganska svår person. Hans svar inspirerade mig verkligen i mitt sätt att tänka.

Tack vare de böcker jag läste inför litteraturfestivalen upptäckte jag Pascal Engman, som debuterade med Patrioterna. Läs den om du som jag gillar fartfyllda spänningsromaner med ett djup och tvära vändningar i historien.

Under hösten fick jag frågan om jag ville vara Augustambassadör för tredje året i rad, och det var jag. När jag fick frågan vilken kategori jag ville bevaka svarade jag min favoritkategori: facklitteraturen, och så blev det. Det här är de böcker som nominerades. Vann gjorde välförtjänt Svälten av Magnus Västerbro.
.

Författarträff med Kepler på Nedre Manilla

I oktober blev ett antal bokbloggare inklusive jag själv inbjudna till familjen Bonniers villa på Djurgården för mingel och träff med författarparet till den nya Kepler-boken, Lazarus.

.

Shoutouts och blurbar från förlag och författare

I år har jag inte haft så bra koll på vad som använts på baksidor av böcker och i andra sammanhang av det jag skrivit i mina recensioner, men den här bilden dök upp i flödet på Facebook från Forum bokförlag.

En utveckling jag märkt under de två år som jag bokbloggat, är att författare interagerar mycket mer nu än tidigare med sina läsare, inte minst på Instagram. Det blir väldigt personligt ibland, och man kan ju fundera på hur det påverkar de recensioner som skrivs om deras böcker.
.

Manusläsning

När jag fick frågan om jag ville läsa en favoritförfattares manus till en kommande bok, tackade jag förstås ja till det uppdraget. Det var väldigt intressant och jag hoppas att jag får fler sådana uppdrag.
.

Sammanfattningsvis…

har det varit ett väldigt bra bokår, som varit enormt roligt och omväxlande. Hur har era bokår varit? Några toppar och/eller besvikelser?

♥

Svårigheten att skriva begripligt och betydelsen av skönlitteratur

Publicerat den av annettejuhlin15 kommentarer

Skriver man vetenskapliga texter är det lätt att bli väldigt strikt och svårläst. Det är faktiskt enklare att skriva obegripligt än att skriva begripligt. Jag skall ge ett exempel längre ned i texten på hur jag själv på fullt allvar har formulerat mig.

Under en lång period av många år läste jag nästan enbart böcker och texter som hade att göra med mitt avhandlingsämne, jag tyckte inte att det fanns tid till annan läsning. Så fel det var, det inser jag efter att jag tog upp läsningen av skönlitteratur igen för några år sedan.

Att läsa skönlitteratur ger så otroligt mycket. Det är inte bara nöjesläsning och avkoppling, man inspireras och man lär sig mycket också, om allt möjligt. De senaste veckorna har jag i skönlitterära romaner läst och lärt mig en del om:

* medeltida tortyrmetoder,
* miljörättsfrågor,
* FNL och den vänsterradikala vågen 1968,
* hur man kallpratar och
* hur man anlägger en lummig och fin trädgård.

Det jag ofta tänker på när jag läser romaner, är hur de är skrivna, det vill säga själva hantverket. Jag försöker tänka på hur historien håller ihop från början till slut och hur författarna använder språket för att förmedla en viss känsla. Ibland är jag faktiskt mer intresserad av hur boken är skriven än av själva berättelsen.

När man skriver ett stort och omfattande arbete får man mängder med bonusinformation under resans gång. En hel del måste man avgränsa sig ifrån, hur svårt det än är. Jag brukar tänka på hur författare till skönlitterära romaner har gjort, om de har lyckats avgränsa sig och hålla sig till den så kallade röda tråden, eller om de har förälskat sig så mycket i formuleringar och utvikningar att boken blivit överlastad och förlorat sin skärpa.

Jag brottas just nu själv med information som jag inte kan bestämma mig för om det är viktigt för min bok, eller om det är sådan bonusinformation som skall strykas och kanske användas vid ett annat tillfälle, i en annan bok. Nämligen frågan om Sverige skall föra officiell statistik om befolkningens etniska fördelning. Väldigt intressant läsning om Sveriges ställningstagande i frågan och om Europarådets syn på saken.

Och här kommer något jag själv måste skratta åt när jag läste igenom vad jag skrivit… Jag som avskyr byråkratsvenska har formulerat en mening som består av 37 ord! Jag förstår ju nu i efterhand knappt själv vad jag menat. Innan jag redigerade texten lät det så här:

”I det första utlåtandet om Sveriges efterlevnad av ramkonventionen om nationella minoriteter rekommenderades Sverige att överväga om ytterligare initiativ kunde införas eller utvidgas för att utöka tillämpningsområdet och öka exaktheten för statistiska uppgifter om befolkningens etniska fördelning.”

Det här skrev jag innan jag kom igång med att läsa skönlitteratur igen. Nu inser jag på riktigt hur svårt det är att skriva begripligt om något som är komplicerat, men jag tycker att man har en skyldighet att göra det.

Det var det, om att skriva begripligt och att läsa skönlitteratur. Jag är nyfiken på hur ni andra skriver, oavsett vad ni skriver. Vad inspireras ni av? Tycker ni att det är svårt att få till formuleringar ni är nöjda med?

.

Ps. Om ni undrar vad den där meningen med 37 ord egentligen handlade om, så var det att Sverige hittills vägrat att följa de rekommendationer som Europarådet givit om att föra statistik om de nationella minoriteterna i landet, såsom romer och samer. Trots att det innebär att Sverige därmed inte lever upp till kraven i bindande internationella överenskommelser. En intressant men väldigt knepig fråga som jag nog inte bör utelämna i min bok.