Svårigheten att skriva begripligt och betydelsen av skönlitteratur

Skriver man vetenskapliga texter är det lätt att bli väldigt strikt och svårläst. Det är faktiskt enklare att skriva obegripligt än att skriva begripligt. Jag skall ge ett exempel längre ned i texten på hur jag själv på fullt allvar har formulerat mig.

Under en lång period av många år läste jag nästan enbart böcker och texter som hade att göra med mitt avhandlingsämne, jag tyckte inte att det fanns tid till annan läsning. Så fel det var, det inser jag efter att jag tog upp läsningen av skönlitteratur igen för några år sedan.

Att läsa skönlitteratur ger så otroligt mycket. Det är inte bara nöjesläsning och avkoppling, man inspireras och man lär sig mycket också, om allt möjligt. De senaste veckorna har jag i skönlitterära romaner läst och lärt mig en del om:

* medeltida tortyrmetoder,
* miljörättsfrågor,
* FNL och den vänsterradikala vågen 1968,
* hur man kallpratar och
* hur man anlägger en lummig och fin trädgård.

Det jag ofta tänker på när jag läser romaner, är hur de är skrivna, det vill säga själva hantverket. Jag försöker tänka på hur historien håller ihop från början till slut och hur författarna använder språket för att förmedla en viss känsla. Ibland är jag faktiskt mer intresserad av hur boken är skriven än av själva berättelsen.

När man skriver ett stort och omfattande arbete får man mängder med bonusinformation under resans gång. En hel del måste man avgränsa sig ifrån, hur svårt det än är. Jag brukar tänka på hur författare till skönlitterära romaner har gjort, om de har lyckats avgränsa sig och hålla sig till den så kallade röda tråden, eller om de har förälskat sig så mycket i formuleringar och utvikningar att boken blivit överlastad och förlorat sin skärpa.

Jag brottas just nu själv med information som jag inte kan bestämma mig för om det är viktigt för min bok, eller om det är sådan bonusinformation som skall strykas och kanske användas vid ett annat tillfälle, i en annan bok. Nämligen frågan om Sverige skall föra officiell statistik om befolkningens etniska fördelning. Väldigt intressant läsning om Sveriges ställningstagande i frågan och om Europarådets syn på saken.

Och här kommer något jag själv måste skratta åt när jag läste igenom vad jag skrivit… Jag som avskyr byråkratsvenska har formulerat en mening som består av 37 ord! Jag förstår ju nu i efterhand knappt själv vad jag menat. Innan jag redigerade texten lät det så här:

”I det första utlåtandet om Sveriges efterlevnad av ramkonventionen om nationella minoriteter rekommenderades Sverige att överväga om ytterligare initiativ kunde införas eller utvidgas för att utöka tillämpningsområdet och öka exaktheten för statistiska uppgifter om befolkningens etniska fördelning.”

Det här skrev jag innan jag kom igång med att läsa skönlitteratur igen. Nu inser jag på riktigt hur svårt det är att skriva begripligt om något som är komplicerat, men jag tycker att man har en skyldighet att göra det.

Det var det, om att skriva begripligt och att läsa skönlitteratur. Jag är nyfiken på hur ni andra skriver, oavsett vad ni skriver. Vad inspireras ni av? Tycker ni att det är svårt att få till formuleringar ni är nöjda med?

.

Ps. Om ni undrar vad den där meningen med 37 ord egentligen handlade om, så var det att Sverige hittills vägrat att följa de rekommendationer som Europarådet givit om att föra statistik om de nationella minoriteterna i landet, såsom romer och samer. Trots att det innebär att Sverige därmed inte lever upp till kraven i bindande internationella överenskommelser. En intressant men väldigt knepig fråga som jag nog inte bör utelämna i min bok.

 

 

 

Nya böcker att läsa i mars

En boktrave nästan lika hög som Shelly och med bara spännande böcker, det är lycka för mig.

Joanna Cannons nya roman, Three things about Elsie, är jag väldigt nyfiken på. Den får hela tiden stå tillbaka för recensionsexemplar som måste prioriteras, men snart så! Den boken finns med bland de nominerade till Women’s Prize for Fiction i år, så jag utgår från att den håller en hög kvalitet, precis som hennes förra bok, Problemet med får och getter.

Agnes Lidbecks nya roman Förlåten finns med i boktraven. Den här gången är det bäddat för uppgörelser och besvikelser när systrar med sina män och barn skall tillbringa sommaren i skärgården tillsammans med föräldrarna.

En modern familj handlar också om familjerelationer och hur de vuxna barnen reagerar när deras gamla föräldrar, som verkat vara det perfekta paret och haft den perfekta familjen, berättar att de skall skiljas.

Jag minns fortfarande filmen Hotell Rwanda som om det var i går jag såg den. En så verklighetstrogen skildring av folkmordet i Rwanda. Litet land skildrar just den delen i vår historia.

Två spänningsromaner finns med i boktraven; Rökridå och Offrens offer. Båda verkar väldigt lovande. En helt annan typ av spänning tror jag att boken Har jag en dålig dag kanske någon dör kommer att bidra med. Författaren berättar om varför fel görs inom vården. ”Sylvestre var bara nitton år gammal när han dog i min famn och mitt misstag orsakade hans död.”

Det blir nog  betydligt lättsammare att läsa Och bilen går bra? Niklas Källner är min anledning att se på teveprogrammet Skavlan. Älskar Källners tysta, underfundiga humor.

Historieläraren verkar vara en alldeles magisk och fantastisk bok! Jag väntar med att berätta om den tills jag börjat läsa.

En annan Alice tror jag kan få mig och andra som läser den att fundera över val i livet. Liane Moriarty brukar alltid skildra vanliga människor och vanliga liv så att det är trovärdigt.

Jodi Picoult är författaren som skrev Allt för min syster, som sedan blev film. Med Små stora saker tar hon upp frågor om ras, privilegier, fördomar och rättvisa. En färgad barnmorska blir anklagad för mord på barnet till ett par där mannen är anhängare av vit makt-rörelsen. Även den här boken kommer att bli film, med Julia Roberts i en av rollerna.

Ylvas bok är fjärde delen i serien Prästdöttrarna. Om kvinnors villkor under stormaktstidens Sverige, med krig, svält och häxprocesser.

Läser ni någon bra bok just nu? Ser ni fram emot någon kommande bok litet extra mycket?

Har böcker blivit färskvara på samma sätt som mode?

Flera av deltagarna i Veckans helgfråga svarade att de inte har så bra koll på vilka böcker som är på gång hos förlagen.

View this post on Instagram

När jag började ha litet koll på nyutgivningar blev jag överraskad. Det slog mig hur kort tid böcker har på sig att slå igenom innan det väller in massor av nya böcker som stjäl uppmärksamheten. Jag insåg varför till och med en person som välkända och storsäljande Camilla Läckberg, med en lojal läsekrets, måste marknadsföras för att inte försvinna i bokhavet. . Har böcker blivit färskvara på samma sätt som mode? Eller har det varit så hela tiden? Om det nu är så, förstår jag ännu mer varför förlagen använder sig av sociala medier i sin marknadsföring. Det finns inte tid att annonsera i exempelvis tidskrifter. Och effekten av många som lägger upp bilder på en viss bok på Instagram når ju så otroligt många och det sker direkt på sekunden. . Man kan ju också undra hur stor möjligheten är att en viss bok blir en framtida klassiker, och om möjligheten är mindre i dag än för femtio år sedan, vad tror ni? Jag tänker på både hur omfattande bokutgivningen är, hur mycket som redan är skrivet och hur litet tid varje bok får att hamna hos sina läsare innan intresset flyttats till nya böcker. . Får ni några tankar om böcker som färskvara så här på lördagseftermiddagen? Berätta gärna, jag är uppriktigt nyfiken. . Hoppas ni får en fin kväll!

A post shared by Annette Juhlin (@justnujusthar) on

Instagraminlägget med samma fråga. Klicka gärna på kommentarerna och läs vad andra tyckt på Instagram!

När jag började ha litet mer koll på nyutgivningar blev jag faktiskt överraskad. Det slog mig plötsligt hur kort tid böcker har på sig att slå igenom innan det väller in massor av nya böcker som stjäl uppmärksamheten. Jag insåg varför till och med en person som välkända och storsäljande Camilla Läckberg, med en lojal läsekrets, måste marknadsföras för att inte försvinna i bokhavet.

Har böcker blivit färskvara på samma sätt som mode? Eller har det varit så hela tiden?  Om det nu är så, förstår jag ännu mer varför förlagen använder sig av sociala medier i sin marknadsföring. Det finns inte tid att annonsera i exempelvis tidskrifter. Och effekten av många som lägger upp bilder på en viss bok på Instagram når ju så otroligt många och det sker direkt på sekunden.

Man kan ju också undra hur stor möjligheten är att en viss bok blir en framtida klassiker, och om möjligheten är mindre i dag än för femtio år sedan, vad tror ni? Jag tänker på både hur omfattande bokutgivningen är, hur mycket som redan är skrivet och hur litet tid varje bok får att hamna hos sina läsare innan intresset flyttats till andra böcker.

Får ni några tankar om böcker som färskvara så här på lördagseftermiddagen? Berätta gärna i kommentarfältet här nedanför, jag är uppriktigt nyfiken.

Hoppas ni får en fin kväll!

 

 

Nya böcker att läsa i februari

Några böcker hänger med från januari, men de flesta är nya böcker som jag är väldigt sugen på att läsa. Helst vill jag hinna läsa någon klassiker/hyllvärmare också.

Smilla Luuk har kommit ut med en ny bakbok med glutenfria recept, den skall jag testbaka något ur under veckan. Det lutar åt att det blir en kaka med karamelliserade äpplen och mandelmassa. Ni kommer att få se och läsa om det här i bloggen.

Jonas Bruns bok kom signerad som en överraskning i brevlådan. Den fanns med bland de böcker jag valt ut som mest intressanta under början av året, så det var ju ett positivt sammanträffande.

Författaren till Kalejdoskop hörde av sig och undrade om jag ville läsa hennes novellsamling om vänskap och kärlek i Paris, eftersom hon förstått av mina inlägg att jag tycker om Frankrike. Jag som inte skall åta mig för många böcker kunde förstås inte tacka nej när det handlar om Paris ;)

Böckerna utan hund ;) Litet skarpare bild så att titlarna syns, men inte lika kul som när Shelly är med.

Vad tänker ni läsa den närmaste tiden?

 

 

 

 

 

Planerad läsning i november

I september läste jag fjorton böcker, i oktober bara fyra. I november skall jag läsa alla de sex nominerade böckerna i fackbokskategorin, vilket jag ser fram emot. Bara spännande böcker. Jag berättar mer om dem första dagen det blir sol, så att jag kan filma ett inslag om dem.

Böckerna i traven vill jag också hinna med så snart som möjligt. Bara spännande titlar, och jag tror att jag skall börja läsa en av dem nu.

Tittar in hos er i morgon! Ha en fin kväll ♥

 

Planerad läsning i oktober

Boktraven bakom Doris är min närmaste läsplanering. September blev en rekordmånad med fjorton lästa böcker, men det kan jag inte räkna med nu i oktober.

Några av böckerna i traven har jag redan hunnit läsa och skriva om i bloggen, och i kväll kommer min recension av en både sorglig och hoppfull bok med alldeles fantastiska foton – Penguin Bloom: En udda liten fågel som räddade en familj. Boken jag läser nu är 1918: Året då Sverige blev Sverige. Jag har inte kommit så långt än, men det bli intressant att se om den kan ha någon chans att bli nominerad till Augustpriset i fackboksklassen. Att skriva fackböcker om vissa årtal har ju fungerat bra tidigare. Förra året imponerade exempelvis Elisabeth Åsbrink med boken 1947.

Formgivaren Emma Graves om lyckade bokomslag, stilar och trender

Jag blev nyfiken på vad det är som gör ett bokomslag lockande, och kontaktade formgivarna av de bokomslag som jag tycker är de snyggaste och mest intressanta till de böcker jag själv har läst den senaste tiden.

Först ut är formgivaren Emma Graves, som bland annat berättar hur hon arbetar fram bokomslag, varifrån hon hämtar inspiration och så förutspår hon kommande trender för bokomslag!

1. Du har valt att ha verkliga människor på de här omslagen. Jag är nyfiken på hur du funderade kring det, särskilt utifrån böckernas målgrupp och böckernas genre. Kan du berätta litet om det?

Jag jobbar framförallt med engelska och skandinaviska omslag. Synen på omslag skiljer sig en hel del mellan dessa länder. I England använder man mycket illustrationer på omslagen, medan det i Skandinavien är mer populärt med foto. Foto ser ofta lite mer upmarket ut. Genom att visa en människa (huvudrollen i boken) ger man läsaren en bild av vem berättelsen handlar om, sedan får andra detaljer visa på miljön och tiden för berättelsen.
.

2. Mamma är bara litet trött skildrar en kvinna mitt i livet som drabbas av utmattningssyndrom. Berätta gärna hur du funderade och kom fram till omslagets färger.

Boken handlar om en trött mamma som får diagnosen utmattningssyndrom. Jag kände att ämnet var viktigt men mörkt och färgerna fick därför inte vara för starka, inte heller alltför glada och ljusa. Kvinnan hade i originalbilden en turkos klänning men den kändes inte helt rätt. Jag provade med flera kulörer och fastnade för lila klänning med röd bakgrund. Jag upplever dem som djupa, allvarliga färger utan att vara alltför mörka.
.

3. Jag och helt säkert många andra är nyfikna på din bakgrund. Vilken väg har du gått för att bli grafisk formgivare?

Jag studerade vid University of Reading i Storbritannien, och har en BA (bachelorexamen) i typografi och grafisk kommunikation. Efter min examen fick jag arbete omgående på HarperCollins i London, som hade besökt universitetets utställning över våra examensprojekt och fastnat för mina arbeten. Där arbetade jag i fyra år som ‘junior’ designer/’middle weight’ designer av illustrerade faktaböcker, biografier, djur/natur och konst.

Sedan arbetade jag på LittleBrown (Hachette) där jag var senior designer. Mina specialområden här var framför allt omslag till skönlitterära böcker och vissa faktaområden. Inom skönlitteraturen var mina huvudämnen vad man i England kallar commercial crime och womens fiction, ”feel good”-romaner.

Fem år senare bestämde jag mig för att börja frilansa. Jag ville bredda mina kontaktnät och arbeta mot en blandad marknad i Storbritannien och Norden. Nu har jag klienter I England, Norge, Danmark, Portugal, Sverige och USA, vilket är jättespännande eftersom marknaden skiljer sig åt inom dessa länder. Kulturskillnaderna märks även i synen på bokomslag.
.

4. Tycker du att din stil lyser igenom dina omslag? Har de något som visar att det här är ett bokomslag av just dig?

Jag får ofta höra av andra att man kan se vilka omslag jag gjort. Jag tror att de flesta typografiska designers har en egen utvecklad stil. Själv kan jag relativt lätt se vem som jobbat med vilka omslag utan att läsa det på baksidan av boken. Är lite osäker på vad mina omslag har som inte andra har. Men jag lägger vikt vid typografin, inte för många stilar, arbetar med att bilden ofta fortsätter till baksida och att ryggen är inkluderad i designen. Samt att jag försöker att ge en bra bild av berättelsen, men jag hinner inte läsa alla manuskript utan förlitar mig till stor del på författaren eller förlagets information.
.

5. Vad utmärker ett lyckat bokomslag?

Svårt att säga. Själv tycker jag att det är viktigt att omslaget är snyggt och tilltalande, samtidigt som man får en liten idé om vad boken innehåller. Titeln måste vara lätt att läsa vilket är viktigt nu när allt fler böcker säljs online. Jag jobbar ofta med titlar som enbart säljs som e-böcker och då är det viktigt att man i det lilla formatet ser titel och bild. Är förlaget, författaren och jag nöjda och i bästa fall läsaren så är det extra roligt.
.

6. Om du skulle välja tre omslag som du är extra nöjd med just nu, vilka är det?

The Lifeboat av Charlotte Rogan. Jag designade omslaget till The Lifeboat när jag jobbade på Little, Brown för deras imprint Virago. Min idé till omslag stämde mycket väl med innehållet och med förlagets tankar. Omslaget blev väldigt omtyckt av författaren och användes senare även i USA och i Sverige av Bookmark.

Begravd jätte av Kazuo Ishiguro. Detta omslag gjorde jag åt W & W, och den kom ut förra året, 2016. Det var en väldigt rolig process att deltaga i. Jag hade svårt att hitta några bilder som jag tyckte stämde med historien, så jag beslöt mig för att illustrera omslaget själv. Både förläggaren och jag var mycket nöjda med slutresultatet. Annars arbetar jag mest med foto, så detta var något alldeles extra. Att sedan Ishiguro vann Nobelpriset i litteratur i år, vilket medförde att boken hamnade på försäljningslistorna igen, gjorde det ännu roligare.

Konsten att höra hjärtslag av Jan-Philipp Sendker är en underbar historia där jag är särskilt nöjd med omslagets känsla som säger, ”plocka upp mig och läs”. Berättelsen, som delvis utspelar sig i Asien, gjorde det också naturligt att arbeta med varma färger och vackra detaljer.
.

7. Varifrån hämtar du inspiration till bokomslagen?

Jag har ingen särskild inspirationskälla utan kan hämta intryck från nästan allt. Det kan vara alltifrån tidningar, film och teaterposters till varukampanjer. Från vardagens promenader i naturen och resor i när och fjärran.
.

8. Vad tycker du generellt sett utmärker svenska bokomslag just nu?

Under de senaste åren har de grafiska omslagen med tydlig, ren typografi och stark färg funnits jämsides med omslag hämtade från filmade böcker samt enkla motiv från vardagen som ska göra att läsaren/köparen kan identifiera sig med bilden.
.

9. Vilka trender ser du för bokomslagen de närmaste åren?

Som jag nämnde tidigare, så kommer vi nog att se mer av de starka färgerna och den större och renare typografin. Allt som gör att omslagen syns bra på den ökande onlinemarknaden. Detta märks särskilt på den engelska marknaden, där allt fler titlar endast säljs som ljudböcker och e-böcker. Dessa böcker är väldigt små på skärmen och måste formges därefter. Annars tror jag att de trender som redan finns med pastelliga färger och många detaljer i chick lit-litteraturen och kallare färger med beskurna kroppar inom deckargenren kommer att fortsätta ett tag till. Vi kommer nog också att se en viss ökning av guld- och silverfolie samt den taktila känslan som infinner sig när titel eller bild är förhöjd, det som kallas prägling.
.

Stort tack, Emma Graves, för att du tog dig tid att svara på mina frågor! Det var väldigt spännande att få veta hur du arbetar fram bokomslag, och om skillnaderna mellan bokomslag i Storbritannien och Skandinavien. Och roligt att få exempel på bokomslag som du är extra nöjd med. Enligt mig är det tre väldigt stämningsfulla omslag med mycket känsla, det är nästan så att jag skulle vilja kalla dem sagolika. Intressant också att få höra hur bokomslagen förändras i och med att de måste synas i internetbutiker som en liten miniatyrbild, inte större än ett frimärke.

 

Snart kommer ni att få läsa vad fler formgivare kan berätta om lyckade bokomslag! Jag har till exempel frågat Sofia Scheutz, som formgivit Moa Herngrens roman Tjockdrottningen, hur hon ser på nakenhet på omslaget. Jag har också frågat Miroslav Sokcic hur han arbetade fram omslaget Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Det vill du inte missa!

Första delen i den här serien om bokomslag finns att läsa här.

 

 

Blomkålssoppa med gurkmeja och baconströssel (paleo)

Ur boken Hälsokoden – recept för ett friskare liv, har jag hämtat receptet till den här snabblagade och väldigt goda soppan.

 

Blomkålssoppa med gurkmeja och baconströssel

1 blomkålshuvud
2 schalottenlökar
1 vitlöksklyfta
1 dl kokosmjölk
7 dl vatten
Havssalt & vitpeppar
1 tsk gurkmeja

Garnering: bacon, nötter, frön, persilja

1. Skala och hacka löken. Skär blomkålen i mindre bitar.
2. Fräs löken, tillsätt vatten, kokosmjölk och blomkål. Koka upp och låt puttra på spisen i 10 min. Tillsätt kryddorna.
3. Mixa soppan slät med en stavmixer.
4. Garnera med stekt baconströssel och gärna torrostade pinjenötter. Jag valde litet av varje av vad vi hade hemma; valnötter, pistagenötter, solrosfrön och så persilja från eget land.

Böcker att se fram emot hösten 2017

Höstens katalog från Svensk Bokhandel kommer först den 9 juni, men när Johanna/Johannas Deckarhörna visade sina favoriter från höstens nyheter blev jag inspirerad att göra detsamma. Det här är böcker som kommer ut i bokhandeln under augusti-november, och hjälp vilken fantastisk bokhöst det blir!

Här finns mitt inlägg med vårens favoriter (januari-april) och här finns sommarens favoriter (maj-juli).

Hela den här samlingen kommer ut i handeln i augusti. Bland annat kommer uppföljaren till Björnstad; Vi mot er. Sedan blir det ett par spännande kokböcker, deckare, klassiker och skönlitterära romaner. Det skall bli så spännande att läsa Arundhati Roys nya bok! Hennes bok De små tingens Gud var något alldeles extra, så förhoppningarna är höga på den här nya.
.

I september kan vi se fram emot den här blandningen. För en av böckerna är inte omslaget klart än, så jag valde en bild på författaren, Anne Swärd. Boken heter Vera och så här beskrivs handlingen:

Den kortaste kärleken kan ibland få de längsta konsekvenserna. Under falskt namn kommer den unga Sandrine från krigets mörker till ett soldränkt försommarsverige. Året är 1945. Hennes enda bagage är ett barn hon tänkt göra sig av med, och en hemlighet som hon är beredd att göra vad som helst för att behålla. Sju månader senare står hon brud på en ö längst ute i skärgården. Kvinnoläkaren Ivan Ceder har sökt dispens för sin ännu inte giftasmyndiga brud, den hälften så gamla Sandrine. Bakgrund: okänd. Sjutton år, med döden bakom sig och livet framför sig? Genom att säga ja till Ivan gifter Sandrine in sig i en främmande värld: den stora överklassläkten Ceder. Under bröllopsnatten drar en farlig snöstorm in över arkipelagen och hela festföljet fryser fast ute på ön. Det är som om denna natt förebådar hur resten av äktenskapet ska bli – en iskall mesallians byggd på hemligheter, lögner och rädsla.

.

Så här ser mina favoriter ut för oktober. Omslaget till Jamie Olivers nya bok är inte klart, så hans porträtt får ersätta det så länge. Den kokboken vill jag verkligen ha; Jamie’s 5-ingredient food. Hans recept går alltid hem, och jag gillar att laga mat av få, men bra råvaror så den här ser jag fram emot skall ge nya idéer till matlagningen! Historiska Media kommer med en bok om Stockholm då och nu. Den får man inte missa. Så spännande att läsa om och förhoppningsvis innehåller den även fotografier från förr och nu.
.

Det här är mina favoriter bland novembers nyheter. Ni märker att det blir färre böcker ju längre vi kommer på året, och det beror på att förlagen inte registrerat alla kommande böcker än, så vi kan vara övertygade om att önskelistan kommer att fyllas på.

Så, vad har jag missat? Vad ser ni fram emot att läsa under hösten?

Hemlagat (17/365) – Kyckling med butternutpumpa

kyckling-pumpa-1

Till den här lunchen inspirerades jag av två recept från boken Hjärtvänlig mat: livsstilsboken som skyddar ditt hjärta. Det är kyckling som kryddats med ingefära, paprika, salt och peppar. En sallad av spenat och granatäppelkärnor. En sås av olivolja, jordnötssmör, lime och litet salt. Och så ugnsgratinerad pumpa med valnötter och gojibär med litet ringlad olivolja över. Väldigt fräscht och gott.

Men som jag slet med den här bilden… :/ Nu blir det inga matbilder för lång tid framöver här i bloggen. Jag provade mitt 50 mm och sedan mitt vidvinkelobjektiv. Ingenting blev bra. Ljuset var först helt ok när solen sken in genom fönstren, men plötsligt blev det alldeles mulet och grått. Jag glömde att rensa bordet från saker som kunde bildade skuggor, och upptäckte det först efteråt… Jag provade att fota med och utan duk. Med gaffel och utan gaffel. Rakt ovanifrån och som här litet snett ovanifrån. Upp på stolar, upp på bordet, ned på golvet igen. Byte av objektiv. Lägga ifrån mig kameran för att plocka undan saker som skuggade. Nästa gång skall jag fota något snabbt och enkelt!

Receptet kommer här!

Till 4 portioner

Ingefärskyckling
500 g kycklingfilé
3 msk finriven färsk ingefära
1 msk paprikapulver
1/2 tsk svartpeppar
2 krm salt
1 granatäpple
140 g babyspenat
.

Jordnötsdressing
3 msk olivolja
1 msk jordnötssmör
1/2 lime
1 krm salt
.

Nötig butternutpumpa
1 butternutpumpa
1 dl torkade tranbär
1 dl valnötter
2 krm salt
2-3 msk olivolja
.

Gör så här
1. Blanda ingefära, paprikapulver, peppar och salt. Gnid in kycklingfiléerna med blandningen och låt gärna marinera några timmar i kylskåpet.
2. Stek kycklingen i ugnen i en ugnssäker form 20–25 minuter i 175 grader. Innertemperaturen ska vara 68–70 grader, använd en stektermometer. Alternativt kan du steka i olja i en stekpanna 7–8 minuter per sida, tills kycklingen är genomstekt.
3. Halvera pumpan och gröp ur kärnorna. Hacka tranbär och valnötter och fyll fördjupningen i pumpahalvorna. Salta och ringla över olja. Ugnsbaka halvorna i ugnen tills de känns mjuka, ca 35-45 minuter, 175-200 grader.
4. Blanda olivolja, jordnötssmör, pressad lime och salt till en dressing.
5. Dela granatäpplet och kläm eller pilla ut kärnorna. Blanda spenat och granatäppelkärnor med dressingen och servera till kycklingen.

 

logga2017

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!