Fem en fredag v 3: Foto

Elisa utmanar varje fredag med fem ganska kluriga frågor. Den här veckan är temat Foto.

Vad/vem har du flest bilder på i din mobil?

Jag fotar det mesta i min vardag. Men något jag inte fotar med min systemkamera, utan bara med mobiltelefonkameran, är skärmbilder. Jag fotar citat, bra inredningstips, recept. Det här dilemmat med (för) många olästa böcker tyckte jag var träffande. Någon mer som känner igen sig..?

När framkallade du sist bilder från en filmrulle?
Oj. Det var länge sedan. Jag minns inte när jag köpte min första digitalkamera, det kan ha varit för femton år sedan. Jag tror att det var en Minolta. Numera fotar jag med Canon.

Vad fotar du helst?

Jag fotar det mesta, men vad fotar jag egentligen helst av allt..? Klurig fråga… Jag tar många bilder på barnen, böcker jag läser och recenserar, landskap, natur, djur, mat. Men förutom att fota barnen är det nog roligast att lyckas fånga speciella stämningar. Som när ljuset är sådär magiskt som det kan vara ibland.

Här var vi försenade till ett möte i Uppsala i onsdags, men jag fick fram mobiltelefonen och fotade mer eller mindre i farten eftersom det var så mysigt med snön som yrde. Som vanligt vid sådana här tillfällen blev inte bildkvaliteten bra alls, och det borde jag ju lära mig någon gång kan man tycka, men jag kommer antagligen envisas med att ta snapshots även i fortsättningen :)


Vad gör du med alla bilder du tar?

En layout jag scrappade om Jackies fyraårsdag, för snart nio år sedan
Den här typen av scrapbooking skulle jag vilja ta upp igen – Project Life, att dokumentera sitt liv

Vissa foton lägger jag upp på Instagram, andra här i bloggen som är en form av light-dagbok för mig. Tidigare scrappade jag foton, men det var länge sedan nu.


Vad tog du senast bild på? Visa gärna!

Här har vi precis kommit hem efter att jag hämtat Bella och Jackie i skolan. Vi sitter ofta kvar i bilen en stund för att lyssna klart på en låt eller för att prata klart om något vi pratat om i bilen på vägen hem. Jag tycker att det är en så otroligt stor ynnest att jag kan tillbringa så mycket tid med mina tjejer, det går inte att beskriva hur högt jag värderar det.

Fredagskväll igen. Det är litet annorlunda med fredagar för mig numera, sedan jag tagit upp avhandlingsskrivandet igen. Numera känns helgerna som en lyxig paus då jag bara vill läsa böcker och bloggar och göra sådant som jag inte hinner i veckorna.

Ha en fin helg!

Fem en fredag v. 2: Sena kvällar

Elisa utmanar varje fredag med fem ganska kluriga frågor. Den här veckan är temat: Sena kvällar.

Vad är det bästa med att vara vaken när alla andra sover?
Jag undrar om jag har varit vaken sent helt ensam, utan att någon annan också varit vaken, någonsin… Jo, när jag var tonåring och bodde ensam i ett litet hus. Då kunde jag ta promenader med min hund i skogen mitt i natten. Det var faktiskt helt underbart. Tystnaden och stillheten var precis vad jag behövde med alla tankar som snurrar i en tonårings huvud.

Men fördelen med att somna vid 22 på kvällen, är att man kan vakna upp till det här. Fotot tog jag en morgon när jag vaknade redan vid fyra. När jag tittade ut såg jag en så vacker soluppgång. På med morgonrock och gummistövlar och ut med kameran. När jag kom ut hade det allra vackraste skimret redan försvunnit, men ganska fint var det fortfarande, med solljuset som reflekterades i dimman över ängarna bakom vårt hus. En bra morgon, att stå där i det daggvåta gräset med Shelly vid min sida och bara njuta av tystnaden.
.

När var du senast vaken mitt i natten, och av vilken anledning?
På nyårsafton var jag vaken till klockan tre på morgonen. Vi satt och pratade och hade det så mysigt. Natten därpå kom stormen Alfrida in över Roslagen, och då sov jag i princip ingenting alls. Två nätter i rad utan sömn, det har väl knappt hänt tidigare.


Vilket ställe som har öppet sent har någon gång räddat dig, och varför?
Det måste vara en bensinstation utanför Sala som hade öppet när vi i höstas åkte ganska sent från en fest, och oljelampan började lysa på min bil. Då var jag tacksam att bensinstationen var öppen och bemannad så att jag kunde köpa och fylla på olja.

Innan dess kan jag bara komma ihåg alla tillfällen då jag åkte hem närmare midnatt från mitt jobb på Kungsholmen till min lägenhet på Södermalm, och en grillkiosk var öppen på vägen från tunnelbanan. Där köpte jag min middag väldigt många gånger; tunnbrödsrulle med lövbiff och dallassallad. Jag var inte rädd en sekund att vara ute ensam i stan mitt i natten, och jag råkade aldrig ut för något heller.
.

När du inte kan sova av någon anledning, vad håller dig sällskap?
På kvällarna händer det aldrig. När jag bestämmer mig för att sova tar det bara någon minut innan jag sover. Jag kan sova var som helst, utom på flygplan.
.

Vilket tv-program fick du som liten inte se för att det gick för sent?
Jag hade nog inga sådana förbud, men det var kanske inte så konstigt eftersom jag redan som liten var morgonmänniska och vaknade tidigt, att vakna vid fem var inte ovanligt, och därför somnade i tid på kvällarna. Jag försökte gång på gång se Familjen Macahan när den serien gick första gången, då var jag sju år. Mamma och pappa brukade göra krabbsallad och rostat bröd de kvällarna, och sedan var det bara att vänta tills filmen började. Det starkaste minne jag har av Familjen Macahan från den tiden, är när pappa bär upp mig till mitt rum, utan att jag sett en enda sekund av filmen :)
.

Nu skall jag förbereda key lime pie med lime, färska jordgubbar, vanilj, kondenserad mjölk, digestivekex och grädde. Sedan måste jag se på Skavlan klockan 21, då skall bland andra psykiatrikern och författaren Anders Hansen vara med, och Jonas Gardell.

Hoppas ni har en fin fredagskväll!

Fem en fredag v. 1: Nystart

Genom att följa en länk från BP hamnade jag hos Elisa, som utmanar varje fredag med fem ganska kluriga frågor. Jag tycker själv att det är roligt att lära känna de bloggare jag följer, så jag hoppar på den här utmaningen och berättar litet om mig själv.
.

Nytt år, nya möjligheter sägs det – vad tar du dig an härnäst?

Mitt liv är aktivt, jag är aldrig sysslolös och jag har aldrig någonsin tråkigt, men det jag tar mig an så snart barnens jullov är över är min avhandling (jag vet, jag har nämnt den de senaste sju åren…) och så hoppas jag att min höft känns tillräckligt bra så att jag kan ta upp ridningen igen efter en månads uppehåll. Litet mer fart och fläkt önskar jag mig också. Fotot från Edinburgh 2011 får symbolisera det.
.

Vad är återkommande för dig varje januari?

Litet grand av ”ut med det gamla och in med det nya”. Det kanske har att göra med att man tar det så lugnt under jul- och nyårshelgerna att min energi har byggts upp någon gång i början av januari. Jag sätter ofta igång med större städprojekt, som häromdagen då jag strukturerade om i vårt kylskåp. Näst på tur står vår frys och vårt skafferi.
.

Vilket nyårslöfte har du lyckats hålla under ett helt år?

Jag har lyckats hålla ett nyårslöfte, och det var 2016. Så här skrev jag i bloggen:

Det har gått alldeles för många år utan att jag läst så många böcker som jag velat. Istället har jag läst tidskrifter, magasin och saker som skrivs utan större eftertanke på sociala medier. Det är inget nyårslöfte i sig, men en del av mitt nyårslöfte att försöka bli klokare, att fokusera mer på text som det lagts ned tid på, som böcker, och mindre på motsatsen.

Jag vet inte om jag blivit klokare, men jag har lärt mig väldigt mycket genom att läsa böcker. År 2016 läste jag 68 böcker. Året därpå läste jag 97 och förra året läste jag 79 böcker. Så, jag har lyckats hålla bokläsningslöftet under tre år, från att inte ha hunnit läsa alls under många år. Mitt bästa nyårslöfte!
.

När välkomnade du senast något nytt i ditt liv? (förutom 2019!)

Eftersom jag är extremt nyfiken gillar jag att testa nya saker, se nya platser, tänka nytt. Att variera mig helt enkelt. Därför testar jag ständigt nya recept, reser alltid till platser där jag aldrig varit tidigare, försöker utvecklas inom ridning och träning och så vidare. Så jag hade litet problem att komma på något som verkligen är nytt för mig, som inte är jag, om ni förstår vad jag menar. Men så kom jag på det.

Nytt för mig är att ta ett eller par steg tillbaka. Jag tror knappast att jag har gjort det medvetet tidigare, men nu gör jag det för att frigöra tid för att skriva klar min avhandling. Ja, det är verkligen nytt för mig. Jag har försökt att ta mig tillbaka och slutföra boken under sju år, men inte lyckats. Men nu tänker jag långsiktigt och har förberett och planerat för det här under flera månader, och nästa vecka när tjejerna börjar skolan skall planen sjösättas, då börjar jag. Det kommer att kräva fokus och en enorm disciplin. Och det kommer att kräva att jag läser betydligt färre skönlitterära böcker, vilket kommer att kännas väldigt tungt. Men så måste det bli.
.

När känns ett år inte längre nytt för dig?

Det här kan låta väldigt konstigt, men jag ligger i tanken oftast långt före i tid än där vi verkligen är, så när födelsedagar eller andra speciella dagar inträffar känns det som om jag redan har upplevt dem. Som mina egna födelsedagar. Jag har redan tänkt ungefär ett halvår på mig själv som i min kommande ålder, så när jag väl fyller kommer det att kännas som om jag fyller det jag egentligen fyller året därpå. Jag sade ju att det skulle låta konstigt ;) Alltså känns ett år nytt på nyårsafton vid tolvslaget, sedan är det inte nytt för mig längre. Nytt är inte nytt särskilt länge för mig eftersom jag inte stannar kvar i den känslan särskilt länge.

 

Utmaningen Fem en fredag är öppen för den som vill, titta gärna in hos Elisa, hon skriver intressant om bland annat hur det är att vara introvert och om webb och grafik.