Middagstipset – familjens mat hela veckan, av Jenny Warsén

Det här var så befriande. En kokbok med mat som både ser och låter otroligt god och som också är enkel att laga. Dessutom inga konstigheter. Inga ovanliga ingredienser och inga ingredienser där man skall använda en matsked av något som man köper som tre deciliter. Det är rejäl mat som även den mest kräsne garanterat kommer att tycka om.

När jag först bläddrade igenom boken satte jag små klisterlappar på alla sidor med recept som jag ville laga. Jag fick sluta upp med det ganska snart, för jag satte lappar på varenda sida ;) Ni kommer helt säkert att få se maträtter framöver här i bloggen som är inspirerade av den här kokboken.

I kväll lagade jag Kreolsk gryta med chorizo, och den var väldigt mustig och god. Dessutom lättlagad. Jättegott tillsammans med ris. Till middag i morgon tror jag att jag skall laga Himmelska kotletter med sås, potatis och lingonsylt, eller Korvsoppa, eller Tacopaj, eller Hemgjorda fiskpinnar med kall dillsås, eller Ceasarsallad med hemgjord dressing och krutonger, eller… Helt ärligt, den här boken är proppfull med idéer och recept på god mat. 70 stycken, närmare bestämt. Dessutom innehåller den veckomenyer för fyra veckor. Perfekt att ta till när alla är trötta efter en lång dag, idéerna tryter och man snabbt vill få fram mat på bordet.

Jag har lagat mycket mat genom åren. Det har varit italienskt, franskt och amerikanskt förstås, japanskt, kinesiskt och mexikanskt. Det har varit cross-over och klassisk husmanskost. Jag har lagat enligt GI och enligt LCHF, massor med kötträtter och vegetariskt. Den här kokboken gjorde mig glad. Här finns det bästa av allt. Det som är både gott och enkelt utan att krångla till det, och som passar både vuxna och barn. Många av rätterna är inga lightvarianter direkt, de innehåller ofta crème fraiche och/eller grädde, men hellre en god rätt som alla tycker om än smalare rätter som inte är samma njutning.

Ni känner säkert till författaren, hon driver Skandinaviens största bak- och matblogg: http://www.jennysmatblogg.nu

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 159
Utgivningsdatum: 2018-08-21
Form/foto: Kullberg, Lisa (form) / Pousette, Ulrika (foto)
Förlag: Bonnier Fakta
ISBN: 9789174247947
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Och bilen går bra? av Niklas Källner

Niklas Källners bok har följt med mig överallt den senaste tiden, bland annat till loungen där jag brukar sitta och läsa under tiden jag väntar på tjejerna som har danslektion. Jag hade väntat mig en bok skriven på det där skrattroliga sättet ni vet, när det centrala är oneliners och roliga anekdoter som gör att man skrattar antingen igenkännande eller därför att det är helt galet. Men så var det inte. Källners senaste bok är mycket mer. Att boken har en källförteckning avslöjar direkt att Källner har högre ambitioner med boken Och bilen går bra?

Visst är det roligt, och jag ler och skrattar många gånger under tiden jag läser, men det är också väldigt intressant och tänkvärt. Jag är själv inte mycket för kallprat, utan vill gå direkt på djupet, på det som jag tycker är meningsfullt. Att rabbla fraser som egentligen inte betyder något, och som inte alls kommer sig av ett genuint intresse för en annan människa, det känns som att spela teater, det är inte på riktigt. Därför startar jag sällan samtal med okända människor, även om jag gärna pratar och diskuterar om någon annan börjar prata med mig. Jag är obekväm med kallprat helt enkelt.

Källners bok har fått mig att inse att det inte är så dumt med kallprat ändå, när man vill sondera terrängen och känna av var man står i förhållande till varandra, innan man kommer till de djupare samtalsämnena. Källner ger exempel på hur man kan starta ett samtal med kallprat. Förutom de klassiska fraserna om vädret, som de flesta alltid har åsikter om och därför kan vara en bra samtalsöppnare, kan man utgå från en känsla. Om någon frågar hur du mår, svara inte bara med en fras som direkt lägger ett ett lock på samtalet, som att ”jo, det är bra”. Punkt. Utveckla varför du mår bra, då öppnar du upp för att diskutera det vidare.

Personligen tycker jag att nyfikenhet är den bästa grunden för en bra diskussion. Är du genuint intresserad av andra människor kommer frågor och tankar automatiskt. Är du däremot ointresserad av andra människor är det inte så konstigt om samtal känns stela och konstiga och du måste rabbla fraser. Källner är inne på samma spår och tipsar om att lägga märke till detaljer, att lyssna aktivt och ställa frågor.

I boken diskuteras även grannrelationer, småprat i Sverige och utomlands, när man bör undvika småprat och förbjudna ämnen. Politik, pengar och religion brukar räknas till de förbjudna ämnen man bör undvika. Det är ett råd som Källner tillbakavisar. Alla har en åsikt om just de ämnena, så varför inte prata om dem? Det handlar bara om att hålla sig saklig och inte försöka tvinga på någon annan sin egen åsikt, utan tvärtom lyssna och kanske hitta något att enas kring.

Självklart innehåller boken en hel del komiska inslag också, som 100 exempel på hur du pratar med olika yrkesgrupper, olika ortsbor, personer med speciella intressen med mera. Men mest är det en visserligen lättsam, men ändå väl underbyggd vägledning i hur du lär dig att kallprata.

Niklas Källner är journalist och programledare. För mig är det Källner som är behållningen i SVTs pratshow Skavlan, där han intervjuar barn och vuxna på ett sätt som blivit karaktäristiskt för just honom.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 176
Utgivningsdatum: 2018-02-17
Förlag: Bonnier Fakta
Form: Johannes Molin, Foto: Carl Johan Paulin
ISBN: 9789174246155
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

 

Nära fåglar, av Roine Magnusson, Mats Ottosson, Åsa Ottosson

Som Augustambassadör har jag den stora förmånen att få den här boken som ett recensionsexemplar i brevlådan. Den är en av de sex böcker som nominerats i kategorin Årets svenska fackbok.

Det här är inte en vanlig fågelbok med fakta om arter och fotografier i fåglarnas naturliga miljö. Roine Magnusson, som fotograferat fåglarna i boken, har länge velat fånga fåglar på bild på ett helt nytt sätt. Det har han lyckats med i Nära fåglar. Fåglarnas vingpennor, ansiktsuttryck, dun, ja allt är knivskarpt återgivet. Anledningen är att fåglarna är fotade i studio.

Foto: Roine Magnusson, ur boken Nära fåglar
Foto: Roine Magnusson, ur boken Nära fåglar

Se bara, så vackra bilderna är. I slutet av boken beskrivs hur det gick till att rent praktiskt och tekniskt fotografera fåglarna, och jag får uppfattningen att fåglarna inte pressades om de blev stressade av den ovana miljön, utan att man då istället valde lugnare fåglar som också på ett bättre sätt kunde visa upp sina typiska kännetecken.

Bilderna är en njutning för ögat och jag försjunker lika mycket i texterna om fåglarna. Författarna ställer frågan, varför så gott som alla människor berörs av de vardagligaste fågelupplevelser; av rödhakens blick och talgoxarnas pickande på fönsterrutan. Varför just fåglar? Svaret blir givet efterhand som man läser och tittar på bilderna. Fåglar är inte bara vackra, de är personliga också, och imponerande!

Tänk bara på med vilken kraft fåglars sång kan beröra. Den får kroppen att spritta av glädje. ”Man vill kasta av sig något: sina skor, sina kläder, sina sorger.”  Jag förstår vad författarna menar. Hur glad blir man inte när man återigen hör småfåglarnas kvitter på våren. Personligen blir jag allra starkast berörd på våren och hösten, när gässen och svanarna kommer i tusental och landar på åkrarna runt vårt hus. Ljudet är nästan öronbedövande. På våren så hoppfullt – de är tillbaka! På  hösten, när fåglarna mellanlandar på väg mot varmare breddgrader – vemodigt.

Tänk att vissa fåglar flyger helt utan mellanlandningar, upp till tre och ett halvt dygn, i en genomsnittshastighet av 96 kilometer i timmen! I boken lär vi oss att ingen annan varelse på jorden, utom just dubbelbeckasinen, kan genomföra en så snabb förflyttning över så stora avstånd. Imponerande, som sagt.

Om varje fågel finns det så mycket spännande att lära sig. Som till exempel att gräsandshanens metalliskt göra fjädrar inte har några gröna pigment alls. Förklaringen till att den ser ut att vara grön, och ibland blå eller violett, är det som kallas irisering. Allt beror på hur ljuset faller mot fjädrarnas struktur.

Och visste ni att kungsfågeln bara överlever vintern om den hetsäter under vinterdygnets samtliga ljusa timmar? När det är riktigt kallt måste kungsfågeln äta var tredje sekund för att klara natten.

Det går inte att låta bli, jag blir så fullständigt fångad av de vackra bilderna och berättelserna om de olika fåglarnas speciella kännetecken, att jag läser boken från början till slut i ett svep.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: Boken saknar sidnumrering, men väger 1255 gram
Utgivningsdatum: 2017-09-29
Förlag: Bonnier Fakta
Medarbetare: Liljemärker, Håkan (form) och Magnusson, Roine (foto)
ISBN: 9789174246452
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris