I Bokbloggsjerkan ställer Annika denna vecka (29 januari – 1 februari) frågan: Har du någonsin läst en bok där det har hänt någonting som du inte alls hade väntat dig, eller som du absolut inte tyckte om?
Kanske den bästa bok jag läst, To the wedding, av John Berger, slutade på ett sätt som jag inte tyckte om. Jag hade önskat mig ett bättre slut för huvudpersonerna. Samtidigt är slutet avgörande för att boken skall bli den fantastiska skildring som den är.
Ninon, är en tjugotreårig fransyska som har träffat sitt livs stora kärlek, Gino, och de planerar sitt bröllop i Italien, Ginos hemland. Ninons mamma reser till bröllopet med buss från Bratislava, pappan reser med motorcykel från Frankrike. I deras ögon lyser förtvivlan. Ninon har fått ett sår på läppen som inte vill läka, och när hon får det kontrollerat av en läkare, ger han henne beskedet att hon har AIDS. Smittad av en engångsaffär för länge sedan. Gino har inte blivit smittad, och Ninon vägrar att genomföra bröllopet eftersom ett liv med henne skulle innebära en risk att han också blir smittad. Gino lyckas dock övertala henne, och hon går med på att genomföra bröllopet under vissa bestämda villkor som skall skydda Gino från att bli smittad. Omgivningen runt Ninon betraktar Ninon med skräck och behandlar henne därefter. Ginos pappa planerar att skjuta henne, vilket han ser som en barmhärtighetsgärning för alla, men ångrar sig i sista stund när han träffar henne. Men Ninons verkliga vänner och familj och hennes läkare ger henne sitt fulla stöd.
Alla berörda måste hitta sina egna sätt för att att hantera Ninons öde. Berättelsen följer Ninons föräldrar som förbereder sig för bröllopet, och den följer Ninon. Bröllopsskildringen är fantastiskt stark, positiv och sorglig på samma gång. På bröllopsdagen tar Ninon av sig sina skor och dansar barfota med Gino på stranden, som om deras lycka kommer att vara för evigt. Som om döden aldrig kommer att drabba dem. Men genom en blind grekisk försäljare av amuletter som skall bringa tur, en av historiens berättare, får vi veta att Ninon kommer att bli sjukare och svagare, att hon kommer att få utstå stort lidande.
En väldigt fin bok som jag läste för säkert femton år sedan, men som etsade sig fast i hjärtat och som sedan dess ligger högt, kanske högst upp, på min lista över de allra bästa böcker jag läst. Men för att återkoppla till Annikas fråga, så tyckte jag inte om slutet av förklarliga skäl. Jag hade önskat ett slut i Jane Austens anda, lyckligt och med framtidstro. Men då hade det inte blivit den här fina boken.
Här finns många fler som bloggat på samma tema, klicka in och hoppa runt bland spännande bokbloggar!
♥
Jag förstår att det är en bra bok, men jag fixar inte att läsa den sortens böcker. Det är så mycket elände i min verklighet att jag behöver ha annat av mina böcker…
GillaGillad av 1 person
Förstår vad du menar… Hoppas att allt ordnar sig.
GillaGilla
Kände inte till denna och inte heller författaren, men blev nyfiken nu… trots att jag gillar lyckliga slut! :)
GillaGillad av 1 person
verkar vara en stark bok, från vilket år? Det händer ju nytt inom medicin hela tiden…
GillaGillad av 1 person
Boken är från mitten av 1990-talet, så mycket har hänt när det gäller bromsmediciner. Dock så hade ju huvudpersonen redan utvecklat AIDS, så sannolikheten att det hade gått bättre för henne i dag är kanske inte så mycket större…
GillaGilla
Oj, det låter som en läsupplevelse av rang. Har inte hört talas om den innan…
GillaGillad av 1 person
Sniff. Jag är lite svag för sådana där historier, ska hålla den här i minnet. Ibland behöver man bli påmind om hur skört livet egentligen är.
GillaGillad av 1 person
Låter som en väldigt stark läsupplevelse. Ibland är det bra med slut man inte tycker om. De behövs liksom. även om man gärna hade velat se allt gå bra för karaktärerna…
GillaGillad av 1 person
Lyckliga slut minns jag nästan aldrig, det krävs en smärre katastrof för att jag ska komma ihåg :)
GillaGillad av 1 person
Ja, så är det nog för mig också :)
GillaGilla
Håller med:)
GillaGillad av 1 person
Den låter som en riktig ”gråta ut”-bok.
GillaGillad av 1 person
Ja, den är sorglig på djupet, men också väldigt positiv och fin.
GillaGilla
Känner inte till den där boken, men den låter som något jag skulle gilla.
GillaGillad av 1 person
Känner varken till boken eller författaren. Men efter din utmärkta recension vet jag nu varför jag är så himla ensidig och tråkig och håller mig till deckare… för det mesta i alla fall;-)
GillaGillad av 1 person
Jag förstår vad du menar. Sådana här tragiska öden biter sig fast och när mycket runt omkring i världen är oroligt och dystert, då är man inte så sugen på ännu mer tyngd på det lasset. Jag såg filmen ”Brokeback Mountain” för ganska länge sedan, och en av huvudpersonerna gick ett minst lika tragiskt öde till mötes som huvudpersonen i den här boken. Jag var tvungen att se flera filmer med Jake Gyllenhaal efteråt, där slutet var lyckligt, för att skaka av mig känslan som Brokeback Mountain gav mig. Samtidigt är det ofta de tyngre böckerna, och filmerna, som fastnar i minnet.
GillaGilla
John Berger låter bekant, men osäker på om jag läst något…..
GillaGillad av 1 person
John Berger läste jag för många år sedan. inte just den här titeln, men jag tyckte mycket om honom
GillaGillad av 1 person
Oj, känns nästan lite Romeo och Julia över det, sen verkar författaren varit duktig påatt mixa lycka, kärlek och tragedi.
GillaGillad av 1 person
Ja, det är det som är så imponerande, att han lyckas skapa en positiv känsla, trots att det egentligen är så tragiskt. Slutet är otroligt vackert, men väldigt sorgligt. Att kunna skriva på det sättet, det är det inte många som kan.
GillaGilla