Glad måndag!

Det märks på både människor jag träffar och i inlägg på sociala medier att vi njuter för fullt av den här tiden. Jag kan inte ens minnas när det var varmt så många dagar i sträck senast. Härligt är det (även om det vore bra med litet regn, om man får önska).

Syrenerna vars knoppar frös bort förra året blommar överdådigt i år. Det räcker med att öppna ytterdörren så är man helt omsluten av syrendoft. Ljuvligt.

Vi hade tänkt vänta med att klippa gräset tills vi sett att det är regn att vänta, men till slut stod jag inte ut med alla maskrosor och gräset som växte ungefär som ett oregelbundet stapeldiagram. Fram med lilla gräsklipparen och traska runt med den. Roligast är att gå runt med grästrimmern efteråt och snygga till alla kanter, längs rabatter och runt träd och buskar. Att fixa till själva finishen. Dessutom fick jag ihop drygt 10.000 steg bara genom trädgårdsarbete.

Väldigt roligt och fint när det blir fint :) Men min rygg protesterar. Filéerna längs ryggraden är fortfarande helt spända och smärtar, men det går väl över lagom tills det är dags nästa gång.

Mycket pyssel är det med hästarna också, eftersom Leistra behöver specialskötsel så att hon inte råkar ut för fångkänning igen. I morse var hennes hovar helt kalla för tredje dagen i rad, så sannolikt klarade hon sig från att bli allvarligt sjuk, tack och lov. Tur att jag har dem runt knuten, hästarna, så att jag snabbt ser om något inte är som det skall.

Nu tar jag in dem varje kväll så att de får kvällsfoder och morgonfoder inomhus. Leistras hö blötlägger jag några timmar innan hon skall äta det, så att sockret urlakas, det som hon inte tål. På kvällen får de en hink med dietpellets, linfröolja, vitaminer och mineraler uppblött i vatten. Ni kanske såg videon då Leistra slaskar i sig fodret? Inget vidare bordsskick, men jag blir glad av att se dem njuta så mycket av maten.

Här är jag på väg ut till hagen med dem. Det är så här de måste ha det nu, helt gräsfri hage. Leistra är sannolikt insulinresistent (ungefär som att vara diabetiker), så under perioden med stressväxande gräs (stark sol och värme och vid frost) är gräs helt uteslutet för henne.

Jag tänker inte visa bild på vad jag såg i hönshuset i helgen, ni får se en Förgätmigej istället. Två välmående råttor som var ungefär 12 cm om man inte räknar med svansen. Ganska orädda, vilket tyder på att det var ungarna, som ännu inte lärt sig att vara försiktiga. Morgonen efter rusade något betydligt större ned i ett hål i hönshuset… jag överdriver inte om jag säger att den var minst 20 cm, om man inte räknar med svansen. Det smällde till ordentligt när den dunkade in i en torvlåda som står hos hönsen.

Nu har jag kallat in hjälp för att bli av med råttorna. Blir det en stor koloni kan de attackera hönsen, och så förstör de ju byggnaden. Förutom att jag tycker att det är så enormt obehagligt att jag knappt kan sticka in handen i redet för att hämta ägg.

En blombild till, för att lätta upp gnället litet ;)

Det är mycket som måste fixas och som trasslar just nu, förutom hästen som blev sjuk och hönshuset som invaderats av råttor. Vår mottagare till teven gav upp och en montör måste till slut komma ut och byta en trasig del. I söndags lyckades vi få tid hos polisen för att ansöka om nya pass för mig och tjejerna. Tre försök till att ordna pass är vi uppe i nu, på grund av diverse slarv, och det är inte klart än. Dessutom är det snart avslutning på dansskolan och innan helgen måste jag ordna kläder till tjejernas uppvisningar i åtta olika danser. Skolavslutningskläder är redan inköpta och klara, men tjejernas mentorer brukar få en avslutningspresent, så det måste jag ordna. Det kan tänkas att de får varsin bok ;)

Efter en hektisk vår då, förutom allt annat, både jag och Patrik opererats och hästen blev sjuk, så ser jag fram emot det här! I slutet av juni reser vi och lämnar ansvaret för hus, djur och växter med varm hand till min svärfar med sambo. En av dagarna i Frankrike måste Patrik lämna oss för att resa till Tyskland på konferens. Eftersom jag och tjejerna då inte kommer att ha tillgång till någon bil, ser jag fram emot en dag då jag bara skall ligga och läsa böcker och simma i poolen.

Carita håller i utmaningen Glad måndag, och henne hittar ni här.

9 reaktioner till “Glad måndag!

  1. Underbar historia du berättar och det blir så levande med dina bilder därtill. Jag har själv tänkt att jag ska berätta i text med bilder till…men det blir inte av. Jag önskar dig och din familj en riktigt härlig semester! :)

    Gilla

  2. Men oj så hektiskt ni har haft det! Ser ut som ni har en toppentripp framför er ändå :-) Bara ni nu lyckas med passen… ;-)
    Vi måste också skaffa nya pass snart, och då måste vi ta oss till Sverige eller Madrid. Får se hur vi gör, var över fyra år sen som vi var till Sverige så det kanske är dags igen?

    Haha! Inget vidare bordskick, men skönt att hon är bättre nu. Fång är verkligen inte att leka med…

    Ha en fortsatt glad vecka!

    Gilla

  3. Vilken fin blogg du har! Tack för besöket hos mig igår!
    Blomster gör mig alltid glad. Och de söta förgätmigej´en, de är Dalslands landskapsblomma. Jag bodde sammanlagt 24 år i Dalsland, en mellantid i mitt liv.
    Önskar nu en fin tisdag (vi fick regn igår här i Lidköping).

    Gilla

  4. Men kära nån, en dags vila i Frankrike, det räcker ju inte på långa vägar! Men bra att du har något att ser fram emot efter allt jobbigt. Du har inga katter som kan hålla råttbeståndet nere?

    Liked by 1 person

    1. Det låter nog värre än det är. Vi kommer att vara på semester under nio dagar, men vi brukar alltid ha ett ganska högt tempo och vill se och göra mycket. Jag är nog den som är mest nyfiken på allt i andra länder, och då blir tempot högt för att hinna allt. Men i år har jag faktiskt inte planerat så mycket utan ser fram emot ett lugnare tempo.

      Råttorna är tyvärr för stora för att våra katter skall ta dem. Svansen på en av de mindre råttorna jag sett var tjock som mitt lillfinger, usch.

      Gilla

    1. Det är en så härlig tid nu med alla försommarblommor. Märkligt ändå, att syrenerna redan blommat så länge att de nu börjar förlora färg och form, snart har de vissnat, innan vi ens är inne i juni. Jag börjar oroa mig litet för att det inte kommer något regn. Förra året var det hö-brist, och fortsätter torkan blir det samma sak i år. För att inte tala om alla skogsbränder som kommer att bli svåra att hejda. Varmt väder är härligt, men nu behövs det regn.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.