Om urminnes hävd, och varför samebyn vann i målet mot staten

Det här är ett av de mest komplicerade mål som varit uppe i Högsta Domstolen.

Ni känner kanske till att Girjas sameby har drivit en rättsprocess mot staten sedan 2009. Frågan har gällt vem som har rätt att upplåta jakt och fiske på området, samebyn eller staten.

Det har alltså inte handlat om vem som har rätt att själv utöva jakt och fiske på området, utan om vem som har rätt att också bestämma att någon annan får jaga och fiska. Samebyn har varit kritiska till att staten upplåtit jakt- och fiskerättigheter till andra, vilket har stört rennäringen. Dessutom anser samebyn sig känna bäst till djurlivet i området, och kan avgöra vad som bör jagas och inte för att hålla djurpopulationen på en lämplig nivå.

I dag kom domen som gav samebyn rätt.

Kortfattat om domen och om urminnes hävd

Jag har inte hunnit läsa domen noggrant än (den är på 92 sidor), men så här uppfattar jag innehållet i korthet.

Jakt- och fiskerättigheterna har etablerats genom de rättigheter som enskilda samer tidigare har förvärvat genom så kallad urminnes hävd, det vill säga den juridiska rätt som grundar sig på att man under lång tid har haft rätt att använda marken.

Högsta Domstolen hänvisar till att det vid mitten av 1700-talet hade utvecklats en i förhållande till kronan exklusiv rätt för samer på området att råda över jakten respektive fisket. Från mitten av 1700-talet och fram till tillkomsten av 1886 års renbeteslag försvagades visserligen samernas faktiska position genom olika statliga åtgärder, ”men ingen av dessa åtgärder var av det tydliga och definitiva slag som skulle ha kunnat utsläcka rätten att råda över jakten och fisket”. Högsta Domstolen anser att denna rätt gick över till medlemmar i samebyn under 1800-talet.

Även om det saknas ett skriftligt avtal om nyttjanderätten visar den långa tiden man nyttjat marken att det funnits ett muntligt avtal, och ett sådant är också giltigt som avtal. I praktiken brukar urminnes hävd innebära att man nyttjat marken under två mansåldrar, vilket skulle innebära ett nyttjande som pågått minst sedan 1880-talet. Samebyns nyttjande av marken sträcker sig längre än så, och ligger alltså klart inom ramen för den tidslängd man kan kräva.

Om ni vill läsa hela domen, så finns den här. Domen innehåller bakgrunden till det här målet, vad som gäller kring samernas rätt till jakt och fiske, sedvanerätt och urminnes hävd, tolkning av rennäringslagen och mycket mer. Viktig och intressant läsning.

 

4 reaktioner till “Om urminnes hävd, och varför samebyn vann i målet mot staten

  1. Har också ”följt” Girjas seger i Högsta Domstolen på tv. Det sätter Sveriges nationella minoritet samerna på kartan, troligen även internationellt. Men som Gerd skriver, domen emottogs inte odelat positivt. Men den var ju förväntat efter tings- och hovrättens domar.
    Vad tycker du själv?

    Gillad av 1 person

    1. Det är nog alltid så, att det finns vissa som blir nöjda och andra som blir missnöjda av en dom. Jag har inte hunnit läsa hela domen noggrant än, men skall göra det. Spontant tycker jag att det är en välgrundad dom.

      Gilla

  2. Jag h ar på min inlandsbaneresa varit och hälsat på två olika samefamiljer. En som tar emot i sitt hem och visar sång och hemslöjd och en skogssamefamilj där vi fick äta middag lagad i skogen.
    Följde lite nyheterna nu på TV om samemålet. Vad jag förstod var att det inte bara var ett glädjande besked utan lite oro från samer i angränsande områden.

    Gillad av 1 person

    1. Domen kommer helt säkert att få konsekvenser på många olika sätt. Rutinerna för att arrendera ut jakt och fiske kommer att bli ändrade, och andra samebyar kommer sannolikt att använda domen som stöd för att de också skall få samma rättigheter, vilket de kommer att få om de också kan visa att de haft jakt- och fiskerättigheter i sitt område under lika lång tid som Girjas sameby.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.