Kategori: Bokbloggsfråga

Böcker jag ogillade, men är glad att jag läste

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Denna veckas tema för Top Ten Tuesday är: Books I disliked/hated but am really glad I read (maybe just for bragging rights)

This theme might very well be the hardest ever for me, since I seldom read books I dislike. I could only come up with three books this week.

I love the title and the cover! I had expected a story like La délicatesse (Delicacy) by David Foenkinos, also a story about a woman who loses the one she loves in a car accident. But this story is not written in the typical French way, with emotion, melancholy and a lot of charm.

The first pages are very well written, though. My chest hurts and I get tears in my eyes. I feel with Diane, and understand how her emotions manifest by screaming, crying and just wanting to die away from it all, but being forced to hold back the indescribable grief because not to worry her husband, Colin, while he is still alive. Unfortunately, the rest of the story doesn’t affect me at all. Nothing is left to the reader to understand by herself, all is too predictable.

Anyway, I am glad I read this book, since I know it is currently in development as a feature film by The Weinstein Company (…) Despite the producer, I believe this story will be beautiful and much better than the book (for once), especially if Audrey Tautou gets the role as the leading actress. That would be awesome.

 

When I saw the cover and read about the story, I became curious about how to get such a story credible. How can one justify a young woman choosing to become an escort girl/a prostitute and, in addition, succeed in attracting a lot of readers on that topic? I simply had to read the book to find out.

And, of course, the story wasn’t credible at all. The story is completely unimportant, it serves only as a frame to get to the sex scenes. Also, the people are stereotypically beautiful, sexy and completely without conscience. This applies to both the protagonist Mia Saunders, her aunt who hires her and the men Mia Saunders meet for a month at a time for one year in order to make up for her father’s game debt. 

Despite my disapproval of this book, I am glad I read it. Now I know what to expect from erotic novels, and I know I should avoid them.

 

What actually happened at the barbeque was not revealed until the end of the book, and when it finally was, it was such an anticlimax. Through the entire book, the author made me think I was reading a psychological thriller. Each chapter ended with a cliffhanger, supposed to make you thrilled and eager to read along. But, the book is actually not a thriller, it is a story about relationships. I never felt the tension that the author wanted me to feel.

However, as a novel about relationsships, it is well written. Liane Moriarty master this topic. Therefore, I am glad I read it.

Which books did you not like, but are happy you can say you have read them?

More bloggers discussing this topic will be found at That artsy reader girl, feel free to join!

♥

 

Norska författare – några av mina favoriter

Publicerat den av Justnujusthar29 kommentarer

Nu på torsdag den 17 maj är det Norges nationaldag och därför tillägnas veckans topplista grannlandet i väst. Fem författare eller böcker från Norge är ämnet för veckans lista hos Johannas Deckarhörna.

Sigrid Undsets trilogi om Kristin Lavransdotter har varit med i otaliga topplistor i min blogg. Den är en av de allra bästa böcker jag läst. Tänk vilken författare hon var, Sigrid Undset. Som ett exempel kan jag berätta om när vi åkte på MC-semester i Norge och jag plötsligt kände otroligt starkt att landskapet kändes precis som  Gudbrandsdalen ur boken om Kristin Lavransdotter. Jag lutade mig fram och sade det till Patrik, alldeles hänförd. Efter ett par hundra meter kommer det en skylt. ”Gudbrandsdalen”. Då har man lyckats som författare.

Nina Lykkes bok har jag inte läst än, men jag skall göra det i dag så att jag kan berätta om den på torsdag. Den skall vara en satir om medelålders medelklass och meningen med livet. Det kan bli väldigt bra, men också motsatsen. Som sagt, jag berättar mer på torsdag.

Helga Flatlands bok En modern familj läste jag nyligen. Det är en bok som väcker en hel del tankar.

Linn Ullman skriver fantastiskt stämningsfullt tycker jag. Hon brukar också vara med i  mina topplistor. I dag har jag valt en av hennes äldre böcker, jag tror faktiskt att det är hennes debutroman.

Jag har länge tänkt läsa något av Åsne Seierstad, men ännu inte kommit till skott. Nu har jag ju plockat ut Bokhandlaren i Kabul, så kanske blir den läst nu.

Klicka gärna in hos Johannas Deckarhörna och tipsa om fem böcker på veckans tema. Och titta gärna runt hos alla andra som är med, du kommer att få många bra tips.

♥

Tematrio: Hetta

Publicerat den av Justnujusthar8 kommentarer

Temat för denna veckas boktrio hos Lyrans Noblesser är Hetta. Det här är tre helt olika böcker som jag läst och tyckt väldigt mycket om.

Torkans år är en både olycksbådande och tragisk berättelse, men hela tiden med en varmhjärtad och humoristisk underton. Nästan genast när jag läst ut boken känner jag att jag kommer att vilja läsa den igen, övertygad om att den rymmer ännu mer som jag säkert missade vid första läsningen. En riktigt fin och minnesvärd bok.

Brandvakten kan vara en av vår tids allra viktigaste böcker. Den är ett välskrivet och enormt intressant och spännande litterärt reportage om den största branden i Sverige på flera hundra år. En brand som började med en gnista vid ett ogenomtänkt markberedningsarbete en het sommardag i ett skogsområde i Västmanland, som ledde till att en yta större än tre gånger Stockholm blev helt ödelagd.

Misstag efter misstag gjordes och branden blev helt utom kontroll. De som arbetade med att släcka branden möttes av sjuttio meter höga lågor som rusade fram hundra meter per minut. Brandvakten är minst lika spännande som en thriller och ger samtidigt tydliga svar på de frågor jag haft om hur, var, när och varför branden uppstod och spred sig. Det är skrämmande läsning.

Hetta är ingen Kepler, med ett överjordiskt tempo och action från början till slut. Tvärtom. Steg för steg, lugnt och metodiskt, nystas både det som hände i det förflutna och kring de tre dödsfallen upp. Det är spännande på ett nästan hypnotiskt vis. De vältecknade och oerhört trovärdiga miljö- och personbeskrivningarna bidrar till detta. Historien innehåller alldeles lagom många karaktärer som, utan att de blir det minsta stereotypiska, förmodligen går att känna igen i de flesta småstäder.

Intrigen håller ihop, vi lockas ut på villospår och vi misstänker än den ena, än den andra. Hela tiden ligger det en kuslig stämning över allt som sker. Man bara väntar på att någonting ytterligare skall inträffa. Jane Harper imponerar med en fängslande berättarteknik som trots brutaliteten och råheten i handlingen är en ren njutning att dras in i.

Här har deltagare i Lyrans Tematrio länkat till sina blogginlägg om Hetta. Alla är välkomna att vara med!

♥