Feminism i veckans topplista

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Feminism

Feminism har blivit ett knepigt begrepp anser jag. Det tolkas på flera olika sätt, och vissa ställer jag mig inte bakom. Jag är feminist i bemärkelsen att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män. Det borde vara självklarheter, och det gör mig vansinnig när det inte är så.

De här böckerna skulle allihop passa perfekt som bokcirkelböcker på temat feminism. Det finns så mycket att diskutera. Väldigt välskrivna och bra böcker allihop, och en av dem kan jag varmt rekommendera som film också. Jag berättar litet om fem av dem:

♥  Mildred Pierce har även filmatiserats och sänds på HBO Nordic som teveserie i fem avsnitt. Så otroligt bra, med Kate Winslet i huvudrollen. Den har beskrivits så här:

”Ett närgånget porträtt av en ovanligt självständig kvinna under depressionen på 1930-talet som nyligen skilt sig och nu kämpar för att skapa ett nytt liv för sig själv och sin familj. Dramat undersöker både Mildreds gränslösa kärlek till sin krävande dotter Veda och hennes komplicerade förhållande till de oföretagsamma männen i hennes liv, bland annat hennes polospelande älskare och hennes exman.”

♥  Missa inte heller Moa Gammels väldigt intressanta bok om Genier, samtliga kvinnor. Moa Gammels intervjuer av de här fjorton kvinnorna ger så många aha-upplevelser och tankeställare, ni måste bara läsa boken. Några av dem hon intervjuat är Pernilla August, Lena Andersson och Märta Tikkanen. Har ni tänkt på att män ofta kallas genier, men hur ofta hör man att kvinnor kallas det?

♥  Makten är också väldigt intressant. Tonåriga flickor antas plötsligt ha utvecklat en kraft som ledde till att makten i samhället förskjutits från att tidigare ha varit förbehållen män till att hamna hos kvinnor. Jag kände mig både omtumlad och faktiskt ganska hämndlysten när flickor och kvinnor inte längre var det så kallade svagare könet, och männen fick smaka på sin egen medicin. Men självklart visar det sig inte vara så enkelt som att allt vore bättre om rollerna i samhället var ombytta och kvinnorna hade makten. Makt förändrar många människor, oavsett könstillhörighet. Helt klart en bok som kan diskuteras länge och väl utifrån temat feminism. Diskussionen lär bli livad.

♥  I höstas läste jag Den sista flickan: berättelsen om min fångenskap och kamp mot Islamiska staten. Boken är Nadia Murads berättelse om hur hon levde med sin familj i en liten by i norra Irak när IS år 2014 började sitt maktövertagande i området. Många män sköts när de vägrade att konvertera från yazdanism till islam och tusentals kvinnor och unga flickor över åtta år togs som sexslavar. De såldes eller skänktes till olika IS-anhängare, misshandlades och våldtogs. Fortfarande är tusentals yazidiska kvinnor tillfångatagna.

Citatet är från sidan 137:

”När IS tog över Sinjar och började kidnappa yazidier kallade de sina mänskliga krigsbyten för sabaya (sabiyya i singular), vilket hänvisade till de unga kvinnor de köpte och sålde som sexslavar. Det var en del av deras plan för oss, som har sitt ursprung i en tolkning av Koranen som sedan länge var bannlyst av världens muslimska samhällen men om skrivits in i de fatwa och pamfletter som IS offentliggjorde innan de anföll Sinjar. Yazidiska flickor uppfattades som otrogna, och enligt IS-krigarnas tolkning av Koranen är det ingen synd att våldta en slav. Vi skulle locka nya rekryter att bli soldater och skickas runt som belöningar för  lojalitet och gott uppförande. Alla på bussen skulle möta det ödet. Vi var inte längre människor – vi var sabaya.”

♥  För tre år sedan läste jag Anna Larsdotters otroligt intressanta bok Kvinnor i strid. Ett litet annat perspektiv på feminism.

I boken får vi läsa om flera olika kvinnor som valt att delta i krig, alla lika intressanta kvinnoöden och med något undantag var alla helt okända för mig. Berättelserna visar att kvinnor inte alls är veka varelser, utan har anpassat sig efter vad tiden krävt. Bilden av den veka kvinnan, som behövde luktsalt vid varje obehaglig situation, skapades på 1800-talet, men ”förväntar du dig styrka, som samhället gjorde av 1600-talets kvinnor, så möts du i allmänhet av det.” Nålen och svärdet kan absolut svingas med samma hand, det har Anna Larsdotter övertygat mig om genom boken Kvinnor i strid.

En trave med böcker som utspelar sig på 1800-talet

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: 1800-talet

Fem författare i boktraven hamnar på topplistan, övriga får vara med som bonus.

På topplistan hamnar författarna Cecilia Ekbäck, Vilhelm Moberg, Per Anders Fogelström, Sarah Perry och Yaa Gyasi, vars debutroman jag glömde att lägga med i boktraven men som jag rekommenderar alla att läsa.

Ibland ramlar man över en alldeles unik roman, som är så mycket och ger så mycket, och därför egentligen inte går att beskriva på ett kortfattat och rättvisande sätt. Ormen i Essex är en sådan roman.

Jag tyckte väldigt mycket om Midnattssolens timme. Jag blev imponerad av hur författaren skapar spänning och intresse på flera olika plan, dels för de olika människorna och deras inbördes relationer till varandra, dels för kriminalgåtan. Berättelsen börjar hastigt och dramatiskt för att sedan övergå i en lugnare, riktigt behaglig takt. Det ges nästan omärkliga antydningar och ledtrådar allteftersom historien byggs upp och ges mer djup. Jag skulle kunna stanna i den känslan länge, och fortsätta att vara en betraktare av livet som pågår vid Svartåsen. Men just när jag känner mig som mest invaggad i någon slags trygg vardagslunk, då sticker historien iväg igen, lika hastigt och dramatiskt som den började. Avslutningen är oväntad och rafflande, minst sagt. Den får mig att fortsätta att fundera på berättelsen efter att boken är utläst. Det här är ett riktigt välgjort hantverk.

Den underjordiska järnvägen har vunnit flera priser och visst var den bra, men jag är tveksam till att den verkligen är värd all uppmärksamhet och priser. Den är utan tvekan en läsvärd och välskriven berättelse om det grymma och omänskliga slaveriet och vad det gjorde med människor, både med dem som hade afrikanskt och amerikanskt ursprung, och vad det gjorde med samhället. Men jag skulle hellre lyfta fram en annan roman med samma tema som gavs i svensk översättning samma år, nämligen Yaa Gyasis roman Vända hem.

Fler tips på böcker med temat 1800-talet får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

En trave med vita böcker, och en hund förstås

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Vita bokomslag

Jag tycker att det blir snyggt med masseffekten av en enda färg på boktravarna, så här kommer en hög trave med vita böcker!

I den här traven finns många intressanta och bra böcker, men om jag skall välja bara fem så blir det de här:

Roligast var Woody Allens bok Sidoeffekter och mest tänkvärd och med vackrast bilder var Arktis. Bästa roman var Kristin Lavransdotter, men jag minns också att jag blev väldigt gripen av Pojken som kallades det. Vilhelm Mobergs utvandrarserie har jag inte läst, bara sett som teveserie, så den står på min TBR-lista. Men först skall jag nog läsa boken Välfärd utan tillväxt. Så många böcker, så litet tid.

Fler tips på böcker med vita bokomslag får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

 

Brittiska feelgoodromaner i veckans topplista

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Brittiska feelgoodromaner.

Nu kommer ni kanske att opponera er mot att jag har med svenska Frida Skybäcks roman som en brittisk sådan. Men hennes roman utspelar sig ju i London och hon har själv bott där, så jag tycker att den kan få vara med.

Övriga författare i min topplista är antagligen välkända brittiska feelgoodförfattare för många av er som tittar in här. Lucy Dillon är Lucy Dillon, man kan alltid lita på att man läser hennes romaner med en nöjd känsla i kroppen. Samma sak med de andra författarna. Kate Eberlens roman i min topplista var väldigt bra. En varm berättelse med en hel del svärta. Den har ett tydligt avslut, men jag hoppas ändå på en fortsättning.

Feelgood har dykt upp som en relativt ny genre för mig. Tidigare läste jag aldrig feelgoodromaner, men de senaste åren har jag läst flera stycken, och många har varit riktigt bra. Är det så att det skrivs fler feelgoodromaner nu än tidigare?

De här tre feelgoodromanerna ser jag fram emot under början på året.

Fler tips på böcker med temat brittiska feelgoodromaner får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

 

Böcker jag ville läsa under 2018 men inte hann med

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat min akilleshäl, nämligen de böcker jag ville läsa under 2018 men inte hann med. Det är några stycken…

Med ännu mer fokus på det jag verkligen vill, och mindre på sådant jag inte så gärna vill, hoppas jag att jag skall hinna läsa en hel del av det jag inte hann förra året.

Just nu läser jag Irène, vilket är första delen i en serie där andra delen översattes först till svenska, Alex, och som jag läste. Precis som i Alex är det mycket och riktigt grovt våld i den här kriminalromanen också. Men jag gillar stilen. Det är väldigt udda. Karaktärerna är långt från stereotypa och berättarstilen är ganska unik. Ja, jag gillar det.

 

Mål för mitt bokår 2019

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat nyårslöften och läsutmaningar.

Min första tanke var att jag skall låta läsningen bli som den blir under 2019, men jag har funderat litet mer och kommit fram till att det är bättre att ha en plan, och den ser ut så här:

1. Under 2019 skall jag läsa mer av vad jag redan har hemma.

2. Jag kommer att delta så mycket jag hinner i Veckans topplista på tisdagar, Helgfrågan på torsdagar och En smakebit på søndag. De utmaningarna håller mig uppdaterad om vad som är aktuellt i bokvärlden, och ger många spännande lästips.

3. Under påsken brukar Mia från Mias Bokhörna hålla i en påskutmaning då vi läser så många böcker som vi hinner, hoppas att hon gör det i år igen, i så fall är jag gärna med :)

4. Jag har flera gånger tackat ja till att vara ambassadör för Sigtuna litteraturfestival och för Augustpriset. Om jag får sådana förfrågningar i år igen kommer jag antagligen tacka nej.

5. Under 2019 skall jag försöka skriva mer personliga recensioner av böcker jag läser.

Fem böcker jag önskar mig i julklapp

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker jag önskar mig i julklapp.Det här är böcker som jag redan har hemma, men som är olästa. Annars hade jag önskat mig dem i julklapp. Alla utom en har klimatet som tema.

Först skall jag läsa Det här förändrar allt: Kapitalismen kontra klimatet. Världen går mot sin undergång och väldigt lite görs för att försöka undvika katastrofen. Naomi Klein försöker ta reda på varför. Hon gör det genom att beskriva världen precis som den är just nu: vilka är det som bestämmer, vad bestämmer de och vad är de ute efter.

Sedan kommer jag att läsa När isarna smälter. Sekwa ger bara ut litteratur som jag tycker om, jag har aldrig blivit besviken på det jag läst från dem. Det talar för att romanen När isarna smälter också är bra, även om omslaget gör mig litet tveksam. Den handlar om en tystlåten änkling som lever ett stillsamt pensionärsliv när kärleken till en kejsarpingvin tar honom till Antarktis och vidare till ett liv som världskänd miljörättskämpe och symbol för kampen mot global uppvärmning.

Fler tips på böcker med temat böcker jag önskar mig i julklapp får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

Debutanter som jag vill läsa mer av

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Debutanter jag läst under 2018 och vill ha mer av.

I år har jag inte läst så många romaner av debutanter, men de här fem har varit otroligt proffsiga författare som skrivit välskrivna romaner med ett djup som i vissa fall överraskade.

Livet i Inlandet rullar på i samma stillsamma tempo som romanen är skriven. Det är melankoliskt, men ändå inte sorgset. Hon gjorde sitt val när hon flyttade hit. Varför hon gjorde det valet är utåt sett för att flytta ihop med sin pojkvän, men man anar att skälet är något annat. Än är hon inte redo för nästa val, men bor man på Platsen måste man ha en förklaring till varför man flyttat hit, och varför man stannar. Ingen väljer att bo på Platsen utan en anledning. Någon anledning har hon inte. Hon väntar på att något skall inträffa som skall få henne att göra nästa val.

Egentligen händer ingenting, inte i den yttre handlingen, och ändå är det en så fängslande berättelse. Kanske just för det som inte uttalas, det som sker i huvudpersonens inre. Det som får henne att vakna upp med näsblod morgon efter morgon, tills en dag när det bara upphör.

Pascal Engmans debutroman Patrioterna var så fantastisk att jag kastade mig över uppföljaren också, Eldslandet. Nu ser jag fram mot hans kommande roman som jag gissar ges ut nästa höst om han håller samma tempo som tidigare.

Underbara romanen Stanna hos mig. Yejide och Akide älskar varandra lika mycket som när de först föll för varandra på universitetet fyra år tidigare, men sätten de väljer för att försöka få barn kommer att leda till svek, sjukdom, förtvivlan och död. Ayòbámi Adébáyò skildrar den här världen där gamla traditioner möter nya så enormt fängslande. Man lider och gläds om vartannat och flera gånger kommer det oväntade vändningar som gör att man blir överrumplad.

Silvervägen med sin intensiva och lågmälda ton var nästan hypnotiserande, och bokens största behållning. Jag ville å ena sidan vidare i berättelsen för att få veta vad som hände Lina som försvann, och för att få veta hur det skulle gå för Meja, och för Lelle som jag led med och önskade skulle få ro. Å andra sidan ville jag inte läsa för snabbt, jag ville hålla kvar den hemlighetsfulla och suggestiva stämningen.

Rökridå är en spänningsroman av det där långsamt berättade slaget som jag tycker så mycket om. När jag närmade mig de avslutande kapitlen kom jag på mig själv med att läsa långsammare. Jag oroade mig för att slutet inte skulle motsvara resten av boken, att det skulle bli sådär abrupt, avhugget och osannolikt som det kan bli i vissa spänningsromaner när författaren inte lyckas knyta ihop alla trådar. Jag blev inte besviken. Tvärtom. Det här är en riktigt välskriven nagelbitare som håller ihop från början till slut. Jag kommer inte att bli förvånad om boken filmatiseras, kanske med författaren själv i huvudrollen.

Fler tips på böcker av debuterande författare får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.

Böcker som utspelar sig vid jul

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker som utspelar sig vid jul.

♥ Min favoritjulbok sedan barnen var små är Jul i Bullerbyn. Bilden när barnen kommer ned och ser granen klädd påminner om våra julaftonsmorgnar, när vi kommer ned från en likadan trätrappa till ett likadant rum med trägolv. I vår familj brukar vi däremot klä granen tillsammans kvällen före julafton. Och sent på kvällen dagen före julafton lägger Patrik och jag julklapparna under granen.

På julaftonens morgon brukar jag smyga upp medan de andra sover och tända adventsstjärnorna och ljusen i granen, så att det skall se mysigt ut när barnen vaknar och vi tittar vad som finns i julstrumporna. Den stunden är kanske den allra mysigaste på hela julen.

Den gröna vägen skiljer sig från de andra böckerna i min topplista genom att inte vara en feelgoodroman, utan snarare tvärtom. Den gjorde ett enormt stort intryck på mig. Det är mörkt och det är cyniskt, och samtidigt livsbejakande. Ibland måste man stanna upp och bara andas. Boken handlar om fyra syskon som i andra halvan av boken samlas i barndomshemmet för att fira jul tillsammans med sin mamma.

Sju dagar med familjen är en feelgoodroman som utspelar sig vid jul. Den innehåller allt det där mysiga som jag önskar mig av en sådan bok; ett gammalt charmigt herresäte på den engelska landsbygden, varmt te i stora koppar vid en eld, snö och snöyra, god mat med vänner och familj som förbereder och smyger ned julklappar i julstrumporna på juldagens morgon. Den är också en väldigt insiktsfull roman om en familj och deras olika relationer till varandra och till andra.

Let it snow läste jag för två år sedan och tyckte väldigt mycket om den. Den består av tre olika berättelser som knyts samman på slutet. Det är ungdomligt, romantiskt, ganska amerikanskt och det är massor med snö! Den perfekta boken som garanterar äkta, vintermysig julstämning!

24 goda gärningar är en mysig och tänkvärd berättelse om hur Emma finner mening i livet igen med hjälp av människor som hon lär känna tack vare sina 24 goda gärningar fram till jul, och de händelser som det sätter igång. Och ingen feelgoodroman utan romantik, förstås!

Här får du tips från andra bokbloggare på böcker som utspelar sig vid jul.

Sex böcker jag ser fram emot att läsa under vintern

Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Böcker jag ser fram emot att läsa under vintern

En kvinnas övertygelse handlar om makt och inflytande, egoism, lojalitet, kvinnlighet och ambitioner. Det är en historia om de människor som leder och om folket som följer och lusten vi alla bär på att dras in i ljuset. För två år sedan läste jag Hustrun av samma författare, och den startade väldigt många tankar, så nu är jag enormt nyfiken på den här.

Arv och miljö handlar om en arvstvist, men ännu mer om vem som blev älskad som barn och vem som blev utsatt och om hur syskon i en familj kan uppleva samma sak helt olika.

Jag har läst de två tidigare delarna i Anders de la Mottes Årstidskvartett; Slutet på sommaren och Höstdåd, och ser fram emot att äntligen få läsa den här tredje delen, Vintereld. Anders de la Motte har ett sätt att skriva som jag tycker mycket om. Mordgåtorna är spännande, men mest fängslas jag av hur han skildrar en typisk småstad med den mentalitet som ofta råder där, och stämningar och miljöer.

Jag är svag för böcker av franska författare om franska människor och miljöer. Mellan himmel och Lou är en sådan bok. Jo och hans fru Lou såg fram emot att njuta av att åldras tillsammans på den charmiga lilla ön Groix utanför Bretagnes kust. Istället står nu Jo ensam efter att Lou hastigt gått bort vid 56 års ålder. Lou var familjens klister och utan henne måste familjen försöka finna varandra på  nytt.

Vid nyår förra året förlorade jag min fina storpudel Alice, och jag behövde en bok att försvinna i och glömma verkligheten en stund. Jag hade fått andra delen i serien om Glastronen, men blivit avskräckt av omslaget. Men tidpunkten för att läsa en ungdomsbok i fantasygenren måste ha varit helt rätt, för jag tyckte otroligt mycket om den. Så mycket att jag läste tredje delen också i serien, och tyckte ännu mer om den. I vinter skall jag läsa den här fjärde delen som ligger och väntar – Queen of shadows.

Som bonusbok har jag med La Cheffe. Vissa älskar den, andra tycker att den är riktigt dålig. Handlingen lockar mig väldigt mycket, så jag måste bara läsa den. La cheffe, som huvudpersonen kallas, kommer från enkla förhållanden i sydvästra Frankrike och skickas som fjortonåring iväg till en förmögen familj för att där arbeta som hemhjälp. När kocken i familjen åker på semester så får hon ta över köket och upptäcker då den kulinariska konsten och en helt ny värld. Sexton år gammal blir hon gravid, vem pappan är förblir oklart. Hon föder en dotter som delvis får växa upp hos hennes föräldrar, medan hon satsar allt på sitt yrkesliv, utvecklar nya rätter, öppnar restauranger, får sin första Michelinstjärna och senare också får bevittna allt detta rasa ihop.

Fler tips på vinterläsning får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.