I dag har jag träffat Shellys valp, Savannah. Vilken sötis!
Vi har varit halvfodervärdar till Shelly, vilket innebär att uppfödaren haft rätt till en valpkull. Shelly fick sin valp hemma hos uppfödaren under våren och har varit hos henne tills nu när valpen är redo att flytta till sin nya familj. I dag kunde jag hämta hem vår Shelly igen ♥
Nu finns första delen av min reseberättelse från södra Frankrike inlagd i resebloggen – här.
I dag handlar reseberättelsen om gatumusikanter, pantomimare, medeltida gränder och om att smygfota andra människor.
Välkommen att titta in!
Så här fint inslagen kom Hem ljugna hem från förlaget Southside Stories.
Hem ljugna hem utspelar sig bara några mil från mig, i Sigtuna. Beskrivningen av boken får mig att vilja läsa den direkt:
New York-borna Sam och Merry flyttar med sin lilla son Conor till en idyllisk stuga i skogarna utanför Sigtuna, som Sam har ärvt. Där planerar de att starta ett nytt hälsosamt liv. Sam kan lämna sin akademiska karriär bakom sig och ägna sig åt filmskapande. Merry tillbringar dagarna som den perfekta hemmafrun tillsammans med sonen: hon syltar, saftar, bakar och lagar ekologisk barnmat.
Men någonting i idyllen skorrar falskt. Merrys bästa väninna Frank är den första som lägger märke till det när hon kommer på besök. För varje dag blir sprickorna i fasaden mer och mer tydliga. Vad gör Sam egentligen när han är inne i stan och letar efter samarbetspartner? Och hur kommer det sig att Conor hellre tyr sig till Frank än till sin mamma?
Sakta men säkert upplöses illusionen framför läsarens ögon i denna mörka, psykologiska spänningsroman. Den bild av huvudpersonerna, deras drivkrafter, hopp och ömsesidiga svek som tecknas av debutanten Michelle Sacks är mästerligt detaljerad och trovärdig.
.
Jag är svag för psykologiska spänningsromaner där familjeliv som verkar så idylliska utåt i själva verket döljer något mycket mörkare. Om ni kommer in i ett nybyggt villaområde där alla tomterna ser likadana ut, alla har fina bilar, alla är oklanderligt klädda, alla är vältränade och reser två gånger per år på semester, alla ler och ser så glada ut, blir inte du också litet misstänksam och börjar fundera på om allt verkligen är så perfekt? Är det inte något skumt som pågår under den polerade fasaden?
Jag är väldigt sugen på att börja läsa den här, kanske räcker energin en liten stund till i kväll.
♥
