Små stora saker kom som en överraskning från förlaget, med en hälsning om att jag säkert skulle tycka om boken. Och det gjorde jag, väldigt mycket.

Små stora saker baseras löst på en verklig händelse. Det är en historia om hur Ruth, erfaren barnmorska på en förlossningsavdelning i New York, blir åtalad för mord på en nyfödd bebis. Ruth är afroamerikan och föräldrarna till bebisen, Brit och Turk, är hängivna vit makt-anhängare. En vit kvinna, Kennedy, åtar sig uppgiften som Ruths försvarsadvokat.

Det här är en stark berättelse om dels öppen rasism, dels smygrasism. Sådan smygrasism som pågår utan att vi tänker på det, eller kanske är övertygade om att vi inte särbehandlar olika människor på grund av hudfärg eller vad det nu kan vara, men faktiskt gör det.

Ämnet är svårt. Berättelsen hade kunnat skildras ensidigt med tydliga värderingar, men en av bokens stora behållningar är att författaren lyckas väldigt bra med att skildra fördomar, rasism och rättvisa ur olika personers perspektiv. Hon gör det inte enkelt för varken sig själv eller läsaren när hon visar hur ingen är enbart ond eller god, alla har flera sidor, och låter läsaren dra sina egna slutsatser. Det ger trovärdighet och ännu större tyngd åt berättelsen.

Jag kan inte minnas att jag läst någon bok tidigare där rasism skildras ur flera personers perspektiv på det här sättet. Berättelsen varvas med berättelser utifrån Ruths, Turks och Kennedys perspektiv. Det var riktigt chockerande att läsa hur det kan fungera inom rasistiska organisationer, och väldigt skrämmande att återigen bli påmind om att det inom en och samma person kan finnas både godhet och rå ondska.

Det här stycket berörde mig väldigt mycket (s. 111):

”Nästan på en gång höll jag på att bli nersprungen av en hoper ungar. De var antagligen i femårsåldern, inte för att jag hade så mycket erfarenhet av människor i den storleken. De rusade mot en kvinna som stod med ett basebollträ och försökte förmana den vilda hopen att ställa sig på led. ”Det är min födelsedag”, sa en liten pojke. ”Så jag får slå först!” Han drog till sig slagträet och började veva mot en piñata, en papier-maché-figur i form av en nigger som hängde i en snara. Jaha, då visste jag i alla fall att jag var på rätt plats.”

Inte lika starkt, men väldigt tankeväckande, är Kennedys och Ruths ageranden utifrån hur de är präglade av sina förutsättningar i livet. När Kennedy försöker vara omtänksam och medkännande, och säger till Howard, sin nyanställde, yngre afroamerikanske kollega, att hon tycker att det är häftigt att han kan ge något tillbaka till sin samhällsgrupp genom sitt yrke som offentlig försvarare, då känner jag hur jag blir alldeles stel, eftersom det är precis så det antagligen är. Man vet om att det förekommer rasism och vill visa att man själv är helt fördomsfri, och så blir det som skulle vara tecken på välvilja istället ytterligare ett fördomsfullt uttalande.

Jodi Picoult är en amerikansk författare vars böcker fått flera prestigefyllda priser. Den hittills största internationella framgången fick hon med Allt för min syster, 2005 (My sister’s keeper), som filmats med bland andra Cameron Diaz. Picoult väljer ofta att skriva om kontroversiella ämnen, men böckerna är samtidigt lättlästa och hamnar högt upp på bestsellerlistorna.

Små stora saker är just en sådan bok, då Jodi Picoult har hittat helt rätt tonläge och nivå för ett kontroversiellt ämne. Boken är nästan tegelstenstjock, men överraskande lättläst och enormt fängslande. Jag vill läsa mer av Jodi Picoult, och jag vill se den kommande filmatiseringen av Små stora saker med Viola Davis och Julia Roberts i huvudrollerna.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 492
Utgivningsdatum: 2018-03-02
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Originaltitel: Small great things
Översättare: Tove Janson Borglund
Formgivning: Lars Sundh, Markus Hedström
ISBN: 9789188447791
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥