Spännande bokpost kom som en överraskning

Har ni sett den nya romanen av Emma Donoghue? Vissa böcker vill man bara kasta sig över direkt, och det här är en sådan.

En pensionerad professor och en elvaårig släkting, utan föräldrar som kan ta hand om honom, reser tillsammans till Nice. Den äldre mannen för att försöka få svar på hemligheter kring sin mor, pojken därför att han inte har något annat val. Under resan möts deras olika världar, i värderingar, språk och olika erfarenheter.

Utförlig analys och mitt omdöme kommer inom kort.

 

Recension: En enda gnista, av Jodi Picoult

I dag har regnet vräkt ned och det har mullrat och blixtrat, men inomhus har det varit spännande på ett helt annat sätt. Jag har läst Jodi Picoults roman på temat rätten till sin egen kropp och rätten till liv.

En grupp män och kvinnor har tagits som gisslan på en kvinnoklinik, och under tiden som förhandlingar pågår med förövaren lär vi känna de olika personerna, deras bakgrund till varför just de uppsökt kvinnokliniken den här dagen. Bland gisslan finns bland andra en läkare, en sjuksköterska, en abortmotståndare förklädd till patient och en ung kvinna som kommit in för att avsluta sin graviditet. Vi får också följa en annan ung kvinna som riskerar att bli dömd för mord efter att ha tagit medicin i syfte att framkalla missfall i en amerikansk stat där det är olagligt. Här finns också gisslantagaren och den förhandlare som kallats in för att försöka förhindra fler dödade och skadade. Bland gisslan finns också förhandlarens femtonåriga dotter.

Ämnet är svårt. Berättelsen hade kunnat skildras ensidigt med tydliga värderingar, men en av bokens stora behållningar är att författaren lyckas väldigt bra med att skildra argumenten för och emot abort ur olika personers perspektiv. Hon gör det inte enkelt för varken sig själv eller läsaren när hon visar hur ingen är enbart ond eller god, alla har flera sidor, och låter läsaren dra sina egna slutsatser. Det ger trovärdighet och ännu större tyngd åt berättelsen. Hon hade samma förhållningssätt i boken Små stora saker, där temat var rasism. Lika nyanserat då. Jag gillar den här författaren som vågar ge sig på svåra ämnen och får oss att fundera över våra egna värderingar. Hon gör det bra.

Jodi Picoult har också en förmåga att levandegöra de olika personerna i berättelsen. Alla karaktärerna har intressanta och gripande livsöden som jag vill veta mer om. Jag får en väldigt tydlig bild av dem alla när jag läser, jag berörs av deras livsöden och gläds och lider med dem i deras med- och motgångar.

Det här är en bok där allt skulle kunna vara på plats. Om det inte vore för att författaren väljer ett ganska udda grepp för att berätta historien och som tyvärr, och ganska motvilligt, drar ned mitt sammantagna intryck. Berättelsen sker kronologiskt under dagen då gisslandramat pågår, men i omvänd ordning med början på eftermiddagen och steg för steg tillbaka till morgonen då allt började. Jag kan inte förstå syftet med detta författartekniska grepp. Jag tycker absolut inte att det behövs, berättelsen är engagerande nog, men om författaren ville skapa en dramatisk inledning hade en prolog fungerat bättre, där gisslandramat pågick och vi som läsare kom direkt in i handlingen, och att berättelsen sedan började från början. Den omvända kronologiska ordningen gör berättelsen hackig och jag tappar flödet och rytmen i läsningen varje gång det är dags att hoppa ett par timmar bakåt i tiden. Synd på en så bra historia och så fängslande karaktärer.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 365
Utgivningsdatum: 2020-04-06
Originaltitel: A spark of light
Översättare: Tove Janson Borglund
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 9789177991496
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Recension: Ingen utväg, av Cara Hunter

Ingen utväg är den tredje delen i serien om kriminalkommissarie Adam Fawley. Behållningen av böcker som ingår i en serie blir förstås större om man har läst de tidigare delarna, men precis som vanligt går det bra att läsa dem fristående. Så också med Ingen utväg.

Ett av de största och finaste husen i ett välbärgat villaområde i norra Oxford står i lågor några dagar efter nyårsafton. Två barn bärs ut ur det som finns kvar av huset. Treårige Zachary är död och hans storebror Matty har inte stora chanser att överleva. Det blir snabbt uppenbart att branden var anlagd och att det rör sig om mordbrand. Barnens mamma är försvunnen och deras pappa är på en konferens och går inte att nå.

Vi får följa kommissarie Fawley och hans team när de arbetar febrilt för att dels hitta föräldrarna till de båda barnen, dels komma underfund med motivet till mordbranden och hitta den som är skyldig till den. I den här tredje delen har författaren vässat kriminalhistorien rejält. Den är välskriven och genomtänkt in i minsta detalj. Vi ges ledtråd efter ledtråd, och jag misstänker än den ena, än den andra. Samtidigt som mycket talar i en viss riktning, finns det hela tiden andra omständigheter som skapar tvivel. Jag är aldrig riktigt säker på någonting, och det gör att jag bara måste läsa vidare.

Parallellt med utredningsarbetet, förhörsprotokoll och nyhetsartiklar, som alla för handlingen framåt, pågår de olika personernas privata liv. Dels i nutid, dels genom tillbakablickar. Det gör att berättelsen får ett djup som berör. Författaren porträtterar skickligt de olika karaktärerna med både sympatiska och otrevliga drag, vilket gör dem mänskliga, trovärdiga och intressanta att följa.

Ingen utväg kan mycket väl vara en av de bästa spänningsromaner jag kommer att läsa i år.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 333
Utgivningsdatum: 2020-01-20
Serie: Adam Fawley (# 3)
Originalets titel:No way out
Översättare: Jan Risheden
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 9789177991427
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris