Annabelle, av Lina Bengtsdotter

 

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

En varm sommarnatt försvinner sjuttonåriga Annabelle från det lilla samhället Gullspång, på gränsen mellan Västergötland och Värmland. Hennes föräldrar är utom sig av oro, lokalpolisen står handfallen och Missing people letar förgäves.

Kriminalinspektör Charlie Lager skickas dit tillsammans med sin kollega. Hon är utredare vid Nationella operativa avdelningen, en skicklig polis som i arbetet funnit de rutiner som hennes kaotiska inre behöver. Hon värjer sig, vill inte åka, men gör till slut som alltid: följer order. Det blir en resa bakåt i tiden. Hon tvingas återvända till platsen hon lämnade när hon var fjorton, ett förflutet och en barndom som hon gjort sitt bästa för att fly från. Väl där väcks minnena till liv. Av att växa upp där valmöjligheterna är få och drömmen om att ge sig av stark. Av mamman, som var allt det som Charlie är rädd för att bli, alkoholiserad och sjuk.

Medan hon försöker få fram sanningen om vem Annabelle var och vad som hänt henne, gör Charlie skrämmande upptäckter om sin bakgrund. Och hon tvingas möta sitt värsta minne: den gången hon lät en annan människa dö.
.

Så tyckte jag om boken

Annabelle är författarens debutroman, och vilken debut det är! Jag minns inte ens när jag senast läste en så här välskriven och spännande deckare. Deckare är ofta ganska spännande, men inte från början till slut. Och inte på den här nivån. Annabelle är verkligen en bok helt i min smak! Intrigen håller ihop hela vägen och har mig i ett järngrepp ända till upplösningen. Det är så snyggt.

Miljöerna och karaktärerna känns igen. Småstadsmentaliteten, där alla känner alla och livet går sin gilla gång, utan alltför stora förväntningar på framtiden. Där byns starke man har ett inflytande över det mesta som sker, eftersom han äger industrin som sysselsätter större delen av bygden. De ljumma, svenska sommarkvällarna. Vad man fördriver tiden med när man inte längre är barn och inte heller riktigt vuxen. Där kiosken blir en samlingspunkt för det coola gänget, med eller utan moped, och där de flesta kommer att följa i sina föräldrars fotspår och börja arbeta i ett praktiskt yrke direkt efter gymnasiet. Som en effektfull kontrast kommer de två kriminalinspektörerna från Stockholm med sina långa utbildningar, storstadsvanor och värderingar, som i vissa fall skiljer sig rejält från personernas på den lilla bruksorten. Det är så trovärdigt skildrat, och det bidrar till att öka intresset för hur allt kommer att utveckla sig.

Lika spännande som det är att följa utredningsarbetet, där var och varannan i det lilla samhället bär på hemligheter, är det att gradvis inse vem kriminalinspektör Charlie Lager egentligen är, och vilka hemligheter hon själv bär på. Jag gillar hur författaren växlar i berättelsen mellan vad som hände den kvällen Annabelle försvann och vad som hände tidigare. De parallella historierna väcker många frågor som gör det här till en bok man inte kan sluta läsa innan allt har fått sin förklaring. En av årets mest gedigna, välskrivna och läsvärda deckare!

Mitt betyg: 5/5
.

Antal sidor: 314
Utgivningsdatum: 2017-06-13
Förlag: Forum
Formgivning: Elina Grandin
ISBN: 9789137149691
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Spel av Anna Roos – intensivt och rappt med ett insiktsfullt psykologiskt djup

Handlingen i korthet, från förlagens hemsidor

Sol lämnar Sverige och svär på att aldrig komma tillbaka. Men när hennes tvillingbror Gustavs kropp hittas i Årstaviken och hans död avskrivs som självmord återvänder hon motvilligt. Med ett fingerat CV får hon anställning vid Handelshögskolans bibliotek. I korridoren träffar hon Erik, studenten som är lite bättre än alla andra och har en likadan tatuering som den hon sett på sin brors döda kropp.

Sol drog nitlotten redan vid födseln. Medan Gustav växte upp på gåslever i deras pappas nya hus på Lidingö blev hon kvar i förorten med sin mentalt instabila mamma. Och om hon har haft svårt att behålla sina jobb, har hennes bror snarare haft problem med vilket han ska välja efter sin examen från Handelshögskolan.

Vad var det egentligen som hände Gustav? Jakten på svar tar Sol djupare in i hans värld. Ur sprickorna i den putsade fasaden börjar mörka sanningar sippra fram, och Sol dras in i ett spel där bara slumpen avgör vem som är vinnare och vem som är förlorare.

Så tyckte jag om boken

Spel är en väldigt speciell roman. I början studsar jag gång på gång på grund av huvudpersonens cyniska tankar och handlingar. Hon ger ett osympatiskt intryck, och till att börja med har jag svårt att tro på att hon skulle ha den magnetiska lockelse som hon uppenbarligen har i förhållande till andra människor. Författaren väjer inte heller för livets mindre vackra sidor när hon skildrar det ur Sols perspektiv. Sol från Hökarängen, utan utbildning och från socialgrupp tre, som någon i boken påpekar för henne. Sol som ständigt slänger ur sig bitska och onödigt rättframma kommentarer, blir berusad, kräks, dreglar och både luktar och klär sig illa. Ändå dras jag snabbt in i berättelsen, och efterhand börjar jag nästan motvilligt tycka om henne.

Visst är det här en spännande historia. Intrigen är snyggt sammanvävd och jag misstänker än den ena än den andra, och varje gång Sol agerar utifrån sina misstankar, hur dåligt underbyggda de i själva verket än är, är jag med henne på tåget och hejar på. När trådarna till sist knyts ihop är slutet lika överraskande som självklart.

Mest imponeras jag ändå av den insiktsfulla skildringen av klasskillnader, och synen på människor ur andra socialgrupper än den man själv för tillfället kan anses tillhöra. Jag förvånas över hur författaren kan skriva så trovärdigt om Sols destruktiva beteende och nedlåtande syn på välbemedlade, välutbildade och väluppfostrade personer. Attityden smyger sig nästan omärkligt in i texten och ger en tydlig bild av Sol som en väldigt komplex person, som visserligen blivit hårt tilltufsad av sin uppväxt och som tvingats bli hård för att inte gå under mentalt, men samtidigt på ett litet egenartat sätt ändå värnar om sina närmaste. I boken får vi följa hennes gradvisa förändring, och i viss mån anpassning till ett helt annat liv med andra värderingar än dem hon hade från början. Det är väldigt skickligt beskrivet.

Sammantaget gillar jag det jag läser. Det är intensivt och rappt med ett insiktsfullt psykologiskt djup. Jag kommer att hålla ögonen öppna för uppföljaren, som vad jag förstått är en thriller som utspelar sig i snarlik miljö men med andra karaktärer.

Mitt betyg: 4/5
.

Antal sidor: 220
Utgivningsdatum: 2017-04-19
Förlag: Modernista och Louise Bäckelin Förlag
Formgivning: Lars Sundh
ISBN: 9789177016281
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Den tyska flickan, av Armando Lucas Correa


Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Innan allt förändrades levde unga Hannah Rosenthal ett sorglöst liv. Men nu, 1939, är Berlins gator draperade med röd-vit-svarta flaggor, hennes familjs ägodelar fraktas bort, och de är inte längre välkomna på platser som tidigare känts som hemma. Hannah och hennes bästa vän, Leo Martin, sluter en pakt: vad framtiden än har i sitt sköte, så ska de möta den tillsammans. Nytt hopp anländer när familjerna Rosenthal och Martin lyckas få visum till Kuba och avseglar med den transatlantiska lyxångaren SS St. Louis mot Havanna. Men snart börjar det gå illavarslande rykten om Kuba. Från ena dagen till nästa verkar det fartyg som varit deras räddning förvandlas till deras undergång.

Sjuttiofem år senare, i New York, får tolvåriga Anna Rosen ett egendomligt paket från en okänd släkting på Kuba. Anna och hennes mamma beslutar sig för att resa till Havanna för att ta reda på sanningen om familjens mystiska och tragiska förflutna.
.

Så tyckte jag om boken

Redan i bokens första mening anar man desperationen och oron som präglar familjen Rosenthal. Jag var nästan tolv år gammal när jag beslutade mig för att döda mina föräldrar. Året är 1939 och platsen är Berlin. Familjen är förmögen och välutbildad, men genom nya regler tas allt ifrån dem. Arbete, företag, bostad och värdeföremål. De är inte längre önskade i landet och Hannahs far fängslas på oklara grunder innan han åter släpps. Både deras hyresgäster och deras vänner tar avstånd från dem och kallar dem för smutsiga människor och kryp.

Den tyska flickan är baserad på verkliga händelser, vilket gör den än mer gripande och än mer läsvärd. Det är så svårt att ta in, att den tyska staten kunde införa en rasideologi och dessutom driva den vidare till systematiskt organiserade mord på miljontals människor. I Den tyska flickan får vi följa den upptrappade händelseutvecklingen vid andra världskrigets inledning genom tolvåriga Hannahs upplevelser. Hon ser de krossade butiksfönstren och glaset på gatan efter Kristallnatten, hon ser de tyska flaggorna överallt och hör gång på gång talen på radion som kallar människor som hon själv för avskräde, tjuvar och blodsugare. Hon lär sig att undvika att synas för mycket. Hon kan inte förstå det som sker, lika litet som hon kan förstå varför hennes tidigare vänner inte längre vill kännas vid henne. När den tyska staten erbjuder familjen rätten att lämna landet i utbyte mot allt de äger, har de inget annat val än att acceptera. De lyckas boka biljetter på en lyxångare tillsammans med 900 andra i samma situation, till den enda plats som går med på att ta emot dem, Kuba. De lämnar sina hem och sitt land, där de levt i generationer, för att låta sig föras mot en oviss framtid i en okänd värld.

Parallellt med historien om Hannah Rosenthal och hennes familj berättas den om Anna Rosen, som år 2014 är lika gammal som Hannah var år 1939. På liknande sätt som Hannah, lever Anna i en osäker värld. Hon kan inte lita på att mamman kommer att finnas för henne tills hon är stor nog att klara sig själv. Sedan Annas far försvann innan hon föddes, har mamman varit deprimerad och Anna fruktar att hon skall ta sitt liv. Båda flickorna har i varsin tid tvingats växa upp och ta hand om sina föräldrar, av liknande skäl. Jag vill inte gå in på hur och varför, det skulle avslöja för mycket av handlingen och förstöra läsupplevelsen. Ni får helt enkelt tro mig när jag påstår att flickornas öden har viktiga likheter, och att trådarna kommer att knytas ihop på ett övertygande sätt längre fram i boken.

Det som händer i berättelsen händer fortfarande i dag, sjuttio år senare. Vad hjälper det att länder låter resa monument som ett bevis på landets sorg över hur man hanterade flyktingarna, och vad hjälper det att införa resolutioner som erkänner människors lidande, om man i världen fortsätter att agera på samma sätt? Men än värre är förstås det som också sker, att ett land förnekar det som skedde och raderar alla handlingar i nationalarkiven som skulle bevisa tragedin.

Samtidigt som berättelsen är så hjärtskärande och ångestladdad, flödar den av hopp och framtidstro. Både Hannah och Anna lyckas som sina tolvåriga jag även ta fasta på ljusglimtarna i en orolig tid. Armando Lucas Correa skriver med lätt handlag en prosa som inte är alls är gråtmild eller anklagande, utan tvärtom pragmatisk. Tonläget ligger på precis rätt nivå för att man skall orka läsa och ta till sig det som sker. Handlingen i sig är talande nog. Den tyska flickan är en bok som förtjänar att både läsas och pratas om.

 

Mitt betyg: 4/5
.

Antal sidor: 342
Utgivningsdatum: 2017-05-12
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Originaltitel: The german girl
Översättare: Jessica Hallén
Formgivning: Evan Gaffney och Lars Sundh
ISBN: 9789188447210
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Recension: Ärren vi bär, av Caroline Engvall

.

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

Runt om i Stockholm hittas barn döda. Ulrika Stenhammar vid Citypolisen, som just kommit tillbaka från en sjukskrivning, får i uppdrag att utreda dödsfallen – som vid en första anblick liknar självmord. Samtidigt blir det unga journaliststjärnskottet Lovisa Ling dödshotad för sina provocerande artiklar om flyktingar och mäns våld mot kvinnor. Tillsammans lägger Ulrika och Lovisa ett pussel som ingen annan vill se: barnen har blivit mördade. Den udda duon tar upp jakten på en förövare som inte skyr några medel för att få det han vill ha. Ärren vi bär är den fristående inledningen på en dokudeckarserie om en dold värld på internet som vi vuxna helst vill blunda för.
.

Så tyckte jag om boken

Ärren vi bär är något så unikt som en deckare med ett djupare budskap. ”Ibland behövs fiktionen för att spegla verkligheten. Det är en verklighet som är kall och brutal – och som kan vara så svår att ta till sig att man hellre blundar.” Med de orden förklarar författaren i bokens efterord varför man bör läsa just Ärren vi bär, och det är också den främsta anledningen till att jag ville läsa den. Jag vill inte vara en sådan som blundar för en hemsk verklighet, jag vill ha kunskap för att kunna påverka och agera. Förhoppningsvis bli mer uppmärksam på signaler från personer i min omgivning om allt inte skulle stå rätt till.

Tack vare att Caroline Engvall ägnar en stor del av sin tid åt kampen mot sexuellt utnyttjande av unga, och känner väl till det ämne hon skriver om, ger det en extra tyngd och förstås trovärdighet åt handlingen i boken. De delar av boken som, utan omskrivningar, försköningar eller för den delen pekpinnar, beskriver övergrepp mot unga människor gjorde mig illamående. Det var omöjligt att värja mig mot det jag läste. Särskilt som många av händelserna i Ärren vi bär är autentiska. Jag tycker ändå att författaren har lyckats hitta en bra nivå för hur mycket som behöver skildras i de grövre delarna, och fokus ligger huvudsakligen på själva brottsutredningen.

Ärren vi bär är en välskriven, skrämmande och väldigt spännande psykologisk thriller som passar väl in i genren Nordic Noir. Det är mörkt, grymt och oförskönat. Huvudpersonerna, liksom faktiskt de flesta av bifigurerna, slits av både fysiska och psykiska problem. Obehagskänslan kryper in under skinnet. Ändå vill jag veta mer om de här personerna. Jag är nyfiken på hur Ulrika Stenhammar och Lovisa Ling kommer att arbeta vidare tillsammans mot sexualbrott och hur det kommer att gå för dem i deras privatliv. Jag inser också att jag är både ovetande och okunnig när det gäller den här typen av brott, och jag kan inte gömma huvudet i sanden för den brutala verklighet som kan drabba nästan vem som helst numera. Jag kommer absolut att läsa även de två uppföljarna i den planerade trilogin.

.
Mitt betyg: 4/5

.
Antal sidor: 311
Serie: Stenhammar och Ling (del 1)
Utgivningsdatum: 2017-05-18
Foto: Johan Almblad
Förlag: Kalla Kulor
ISBN: 9789188153524
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Fler som bloggat om Ärren vi bär: Lottens Bokblogg, Boktokig

 

Recension: Problemet med får och getter, av Joanna Cannon

 

Handlingen i korthet, från förlagets hemsida

En återvändsgata i en förort i East Midlands i England, 1976. Mrs. Creasy har försvunnit och hela gatan surrar av viskningar och rykten. Grannarna skyller hennes plötsliga försvinnande på den intensiva värmeböljan, men tioåriga Grace och Tilly är inte lika övertygade, utan bestämmer sig för att ta saken i egna händer. Den energiska, livfulla Grace och den tystlåtna, tankfulla Tilly inspireras först av den lokala kyrkoherden till att söka Gud efter svar, och knackar sedan dörr på jakt efter ledtrådar. Det visar sig att alla på gatan tycks ha något att dölja, skäl till att inte riktigt passa in. Men efter hand börjar de avslöja sina hemligheter, sådant som de två amatördetektiverna aldrig hade kunnat föreställa sig. I det eviga sommargasset börjar så grannarnas liv stegvis uppdagas, och en egendomlig historia, full av svek och lögner, kommer i ljuset.
.

Så tyckte jag om boken

Problemet med får och getter är författaren och psykiatrikern Joanna Cannons debutroman, och vilken strålande start hon gör! Det här är en underbar relationsroman som får mig att småle genom nästan hela boken. Prosan är en ren njutning att läsa och kryddas med en stor dos av underfundig humor. Personporträtten är trovärdiga och lyfter fram de olika karaktärernas både goda och betydligt sämre sidor, och miljön beskrivs på ett sätt så att jag verkligen känner den tryckande värmen och den pressade stämningen på den lilla förortsgatan i England.

Ett samtal med ortens kyrkoherde får barnen Grace och Tilly att inse att bara de hittar Gud, kommer de med Guds hjälp hitta fru Creasy som har försvunnit, och allt kommer att bli som vanligt på gatan där de bor. Vi får följa Grace och Tilly när de på barns rättframma och okonstlade vis ställer frågor till invånarna på deras gata, och ser och upplever saker som inte så lätt kan förklaras, särskilt inte om man bara är tio år. Det här avsnittet ut boken skildrar just det. Kyrkoherden läser ur Bibeln och barnen försöker tolka vad det betyder.

”Och inför honom skola församlas alla folk och han skall skilja dem från varandra, såsom en herde skiljer fåren ifrån getterna. Och fåren skall han ställa på sin högra sida, och getterna på den vänstra.
– Får igen, sade Tilly.
– Jag vet, svarade jag. De är överallt. Jag höll fram Liquorice Allsorts-påsen, men hon skakade på huvudet.
Därefter skall han säga till dem som stå på hans vänstra sida: Gån bort från mig, I förbannade, till den eviga elden, som är tillredd åt djävulen och hans änglar.
Tilly puffade på mig med ponchon.
– Varför tycker han så illa om getterna?
Ty jag var hungrig, och I gåven mig icke att äta; jag var törstig och I gåven mig icke att dricka.
– Jag vet inte riktigt, sade jag. Han verkar bara gilla får.”

Barnens efterforskningar varvas med avsnitt om invånarna i vart och ett av husen på gatan. Snart blir det tydligt att det som syns utåt sällan motsvarar verkligheten. Alla bär på hemligheter som de försöker dölja och som kan få obehagliga och rent av ödesdigra konsekvenser om de uppdagas. Successivt inser barnen att det inte heller är så lätt att se skillnad på får och getter, på vilka som är goda och vilka som är onda, och att det kanske inte går att dra en skarp linje mellan dem.

”- Hur vet man vilka de är, sade Tilly. De som inte passar in?
Mrs Roper sög ut litet mer te ur kakan.
– Det ser man hur enkelt som helst. De har egendomliga små vanor, beter sig märkligt. Umgås aldrig med andra. De ser till och med annorlunda ut.
– Gör de? sade jag.
– Du kommer att förstå när du blir äldre. Man ser dem på långt håll. Man lär sig att gå över till andra sidan av gatan. Hon pekade på fotpallen. Ge mig askkoppen, Brian. Jag har så ont i benen att jag knappt kan röra mig.
– Det kanske är därför de inte umgås, sade Tilly, för att alla andra är på andra sidan gatan.”

Kombinationen att vara både författare och psykiatriker visar sig vara en väldigt lyckad sådan. Joanna Cannon har skapat en oförglömlig psykologisk spänningsroman som med små medel, utan att vara övertydlig alls, får mig att reagera med både glädje och sorg, ilska, frustration och hopp. Problemet med får och getter är en roman med stort djup, men trots det så förvånansvärt lättläst. Jag vill läsa mer av Joanna Cannon.

Mitt betyg: 5/5

.
Antal sidor: 350
Utgivningsdatum: 2016-11-28
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
Originaltitel: The trouble with goats and sheep
Översättare: Klara Lindell
Formgivning: Lars Sundh
ISBN: 9789188447074
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Söndagens smakbit ur en bra bok v. 7 – Finna sig

Mari, på den norska bloggen Flukten fra virkeligheten, håller i ett inlägg som återkommer varje söndag, där alla som deltar bjuder på en smakbit ur en bra bok, utan spoilers. I dag bjuder jag på en smakbit ur den här boken:

februari-finna-sig

Baksidan av boken talar om att det här är en roman om kvinnans möjligheter och begränsningar. Jag har inte läst så långt i den än, men trots att den får mig att bli nedstämd med sin vemodiga ton, och trots att jag inte känner igen mig i huvudpersonen, måste jag läsa vidare. Bara en sida till, och en till. Det är både sorgligt och hemskt att huvudpersonen gör vad hon tror förväntas av henne, inte vad hon egentligen känner och vill. Om hon vet vad hon vill. Jag funderar på om någon eller flera i min närhet upplevde barnaåren på samma sätt som Anna, huvudpersonen i boken.

Citatet är från sidan 35:

När Anna tar en paus – när hon smällt ihop kokboken och torkat spishällen, när avsmakningsskeden står lutad mot grytkanten och hon torkat händerna på den styvt manglade handduken, lutar hon sig över Hedda och gör minerna som ska göras. Heddas blick räcker inte som svar. Anna tänker istället att någon av grannarna ser henne, någon av de långa männen som gör samma saker som Jens gör i trädgården men ändå verkar främmande. Hon tar med sig Hedda till kontoret, hon låter människorna där se barnet sova i vagnen. Hur smal hennes midja är igen, låter hon skymta, genom lösa kläder. Hon beställer fotografier som ramas in, fotografier av familjen mot en vit bakgrund.

Mer om boken och vad jag tyckte om den kommer här i bloggen den 6 mars, då är det recensionsdag. Titta gärna in då!

Här finns fler spännande smakbitar ur bra böcker!

Nya böcker och en fantastisk teveserie

Recensionsexemplar från Norstedts - stort tack!
Recensionsexemplar från Norstedts – stort tack!

I dag var det extra roligt att hämta posten. Ett stort paket från Norstedts låg i brevlådan med tre helt olika böcker. Recensionsdatum för alla tre är den 30 januari, så nu gäller det att utnyttja tiden effektivt till dess!

  • Vända hem handlar om två systrar som växer upp ovetande om varandras existens. En blir bortgift med en engelsk guvernör, en förs bort för att säljas som slav i Amerika. Det här är en bok om slavhandelns konsekvenser under flera generationer, från 1700-talet och fram till i dag. Jag ser väldigt mycket fram emot att läsa den.
  • Calendar Girl-serien ligger långt ifrån vad jag normalt brukar läsa, men just därför blir det intressant att vidga vyerna litet. Det här är första delen i Calendar Girl-serien, om Mia Saunders som har ett år på sig att få fram en stor summa pengar för att betala sin pappas spelskuld, annars kommer han att dödas. Hon ser sig tvingad att börja arbeta på sin mosters företag, Exquisite Escorts, som eskortflicka åt rika män, en månad i taget, tills hon kan betala skulden.
  • Baby Doll handlar om sextonåriga Lily som en dag försvinner spårlöst. Åtta år senare lyckas hon rymma från den källare där hon suttit instängd sedan hon försvann. Med sig har hon sin dotter som fötts i fångenskapen. Berättelserna om övergreppen och livet i källaren chockerar alla, men chocken blir ännu större när hon berättar vem det är som kidnappat och hållit henne fången.

Jag får väl göra som vanligt, läsa när jag väntar på barnen på deras aktiviteter. På kvällarna ser vi nämligen på Fröken Frimans Krig, vilken fantastisk serie det är! Om klass- och kvinnokamp under början av 1900-talet. Så snyggt gjord teveserie med skådespelare som är perfekta för sina roller. Maria Kulle, Sissela Kyle, Ulla Skoog, Allan Svensson med flera. Missa inte den.

Ha en fin kväll!