
Mitt betyg: 3/5
Antal sidor: 175
Utgivningsdatum: 2016-07-29
Förlag: B Wahlströms
Omslagsformgivning: Cecilia D. Engström
Originaltitel: Harry and Hope
ISBN: 9789132168604
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris
Isabellas recension på Instagram
Tolvåriga Hope bor sedan några år tillbaka i en liten by i södra Frankrike, vid foten av det väldiga berget Canigou, med sin mamma, sin mammas pojkvän Frank och hans åsna, Harry. Hopes mamma är en orolig konstnärssjäl som har bytt pojkvänner lika ofta som de flyttat. De senaste tre åren har Hope äntligen känt en trygghet hon tidigare saknat, bland annat därför att de stannat på samma plats en längre tid, men framför allt tack vare Frank. De är som körsbär och mandlar, eller som yoghurt och honung. Två halvor som tillsammans blir ett. Hope har inget namn för vad han är för henne, och det är något som gnager i henne. Som läsare förstår man att han är den föräldragestalt hon tidigare saknat. När mamman stänger in sig i sin ateljé för att arbeta, och inte heller ser Hope för den hon är, då har hon alltid Frank. Frank och hans envisa och gamla åsna, Harry.
Frank är visserligen godhjärtad, men han är också en rastlös själ, precis som Hopes mamma. Oförmögen att leva sitt liv på någon annans villkor. Han har ägnat en stor del av sitt tidigare liv till att resa runt i världen, och en dag blir längtan ut för stor. Kvar hos Hope lämnar han åsnan Harry, som behöver mycket vård och omtanke nu när Frank inte finns där för honom. Hope är lika förkrossad över att Frank har övergett dem som åsnan Harry känner sig vilsen och osäker. Nu har de bara varandra. Hope vänder sin ilska och sorg till omtanke och omvårdnad om Harry. På något sätt måste Hope lyckas få åsnan att lita på henne. Det blir en händelserik sommar, framförallt känslomässigt, där relationerna mellan de olika personerna och även med åsnan Harry förändras på många sätt.
Det här är en historia väl värd att berätta, om en väldigt ensam flicka som äntligen får känna sig både älskad, förstådd och trygg. Det är också en berättelse om det största sveket av alla, att bli övergiven av den som betyder mest. Författaren skildrar detta på ett bra sätt, precis som hon förmedlar hur alla i berättelsen tvingas omvärdera och förändra sig. Dessvärre blir jag inte särskilt berörd. Jag saknar dynamik i texten, något som driver berättelsen framåt. Jag tror att boken hade vunnit mycket på om författaren vågat lämna en del öppet åt läsaren att själv få känna och dra sina egna slutsatser. Som boken är skriven är allt klart uttalat, som om författaren inte litar på att läsaren annars skall förstå, och med det försvinner spänningen och suget att läsa vidare.
♥