Etikett: Hoi Förlag

Recension: Drömmar och dilemman, av Elin Eldestrand

Publicerat den av annettejuhlinLämna en kommentar

Handlingen i korthet från förlagets hemsida

Man kommer långt med artighet, men ännu längre med problemlösning. Charlie växer upp med sin mamma i en fallfärdig stuga strax utanför Luddinges finaste bostadsområde. Grannarna är alkoholister och mamma erbjuder sina tjänster till karlar som är villiga att ge pengar till ett nytt tak, en ny soffa eller helt enkelt mat för dagen. Charlie drömmer om att blir hemmafru med ett stort hus och hushållerska. Och att få gifta sig med Drömprinsen.

När andra delen av En framtida hemmafrus bekännelser tar vid är Häxan Lömsk död och begraven. Charlie har hittat Drömprinsen i Erik och allt borde vara frid och fröjd, men icke. Efter sitt misslyckade försök att ha ihjäl Majken är Charlie vrålrädd att misslyckas igen och därför ligger hon lågt med problemlösning. Till en början i alla fall. Fast så dyker Majken upp i Luddinge, mer fientlig än någonsin. Dessutom uppenbarar sig en kvinna som är otäckt lik Häxan Lömsk och vem är den där karlen som mamma tycks ha fallit ordentligt för? Och det är någon som hotar Charlies gravida vän Eva-Stina med tvångssterilisering. Inte nog med det – Erik vill presentera Charlie för sin adliga familj. Problemen och skräcken hopar sig, men vågar Charlie lösa problemen?
.

Så tyckte jag om boken

Jag blev helt förälskad i den första boken i serien, som var var så annorlunda i förhållande till vad jag någonsin tidigare läst. Jag har verkligen sett fram emot uppföljaren, och nu är den alltså här!

Drömmar och dilemman är lika helgalen och burlesk som den första boken i serien. Den får dig att sitta och le stort åt olika varianter av så kallad problemlösning, där lösningarna består av att en efter en mister livet. Både Charlie och hennes mamma lever efter mottot: ”man kommer långt med artighet, men man kommer längre med problemlösning”. Precis som med varietéunderhållning på teater och film bör man nog inte ta historien på för stort allvar, utan med glimten i ögat.

Eftersom jag hade läst den första boken i serien blev jag inte överraskad av varken handlingen eller språket den här gången, vilket förtog en del av läsupplevelsen. I Drömmar och dilemman är det dessutom mindre fokus på tidstypiska miljö- och personbeskrivningar, såsom kläder, frisyrer, interiörer. Jag får inte samma känsla den här gången för karaktärerna och miljöerna. Istället har intrigen med problemlösningarna fått en mer framskjuten plats.

Handlingen har karaktären av en, eller faktiskt flera, deckargåtor som skall lösas: vem är till exempel mammans elegante kavaljer? Och vem är det som dyker upp i Luddinge och liknar Häxan Lömsk? Intrigen håller ihop väldigt bra med misstankar och ledtrådar. Det är lättsamt och lättläst och jag läser ut boken i ett enda svep. Jag saknar dock den underliggande humorn som jag upplevde som mer påtaglig i den första boken. Jag hade också önskat en fylligare handling. Historien berättas litet väl snabbt och rappt, och som jag nämnde tidigare har jag svårt att få en känsla för karaktärerna och handlingen. Det inträffar väldigt mycket i boken som jag önskar att författaren hade utvecklat ytterligare. Många händelser flimrar förbi i farten. Charlie råkar ut för sexuella trakasserier, hon får uppleva betydande motvilja från vissa släktingar när det gäller förhållandet till Erik, men får också stöd av sympatiska bundsförvanter. Hon får uppleva ett dödsfall som hon inte själv har del i och hon avslöjar pinsamma omständigheter om sin bakgrund. Allt utan att det sker någon fördjupning i det som sker, och inte heller får några direkta konsekvenser för den fortsatta handlingen.

Till den tredje delen i serien hoppas jag på en kombination av de bästa bitarna ur de två första böckerna; dels en lika välskriven deckargåta som i Drömmar och dilemman, dels samma charm, humor och dråplighet som i En framtida hemmafrus bekännelser.
.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 205
Serie: En framtida hemmafrus bekännelser (del 2)
Utgivningsdatum: 2017-05-21
Förlag: Hoi
Form: Cecilia Pettersson
ISBN: 9789176970287
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris, CDON med flera

Det havet gömde, av Cecilia Lindblad

Publicerat den av annettejuhlin2 kommentarer

Det här är den fristående andra delen i serien om Vellingepolisen Monica Blom. Det är en vardagsnära deckare, där vi som läsare får följa utredningsarbetet både under samtalen i fikarummet och på brottsplatserna och ta del av pusselbit efter pusselbit, och steg för steg komma närmare lösningen.

Det börjar med att en bärnstensletare hittar en kvinnofot i en av tånghögarna på stranden. Kort tid därefter spolas kroppen upp på en närliggande ö. Det står klart att kvinnan blivit bragd om livet. Förutom att vara en mordhistoria, handlar det också om relationer, om svek och om otrohet, men också om vänskap. Det handlar om besatthet. Monica inser att någon bevakar henne, och tar sig in i hennes lägenhet när hon inte är hemma. Hon anar vem det kan vara och det gör henne rädd.

Tempot är förhållandevis långsamt och händelser beskrivs detaljerat så att man som läsare faktiskt får en möjlighet att själv ibland ligga steget före mordutredarna. Morden till trots, för det visar sig att det inte handlar om bara ett mord, upplever jag boken lika mycket som en feelgoodberättelse som en deckare. Jag hade gärna sett att författaren gick mer på djupet i de olika karaktärerna, lät oss lära känna dem bättre. Det lätta handlaget blir kanske litet för lätt, det blir inte så gripande som det hade kunnat bli med tanke på de allvarliga problem som de olika personerna i boken tvingas hantera. Samtidigt gör det mig nyfiken på att få veta mer om dem i nästa del i serien.

Mitt betyg: 3/5
.

Antal sidor: 251
Utgivningsdatum: 2017-03-21
Serie: Monica Blom (del 2)
Förlag: Hoi
Formgivning: Cecilia Pettersson
ISBN: 9789176970249
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

♥

Recension: Ensamfararen, av Maria Isacsson

Publicerat den av annettejuhlin4 kommentarer

februari-ensamfararen

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 291
Utgivningsdatum: 2017-01-21
Form: Cecilia Pettersson och Fredrik Malmquist
Förlag: Hoi förlag
ISBN: 9789176970263
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris, CDON med flera

 

Om innehållet, från förlagets hemsida

Valdemars och Sagas vägar korsas – vid första anblicken ett obetydligt möte. Han snubblar på en stig i Observatoriehöjden i Vasastan och hon räcker den äldre mannen en hjälpande hand. Strax därefter blir Sagas pappa oväntat sjuk. Det står snart klart att pappans sjukdom inte kan förklaras med naturliga orsaker. Samtidigt drabbas ytterligare personer i Sagas närhet av sjukdom och dödsfall under oklara omständigheter. Händelserna skrämmer och väcker frågor: Hur väl känner Saga egentligen människorna i sin närhet? Vem är det som tar sig in i hennes lägenhet när hon inte är hemma? Och vem är mannen som ger sig ut ensam i sin båt sent om kvällar och nätter? Svaren söker sig bakåt i tiden. En tragisk händelse för länge sedan avslöjar sig, som ställer Saga inför svåra vägval. Invid hennes sida finns Valdemar, som själv brottas med skuld och sorg. Sagas och Valdemars vänskap växer sig allt starkare, när de behöver varandra som mest.

 

Så tyckte jag om boken

Obehagskänslan kommer krypande nästan genast och stannar kvar ända till slutet. Till det yttre är det en berättelse om upprättelse och hämnd, men mest berörs jag av hur tystnad och hemligheter mellan människor kan förgöra både dem själva och andra. Hur familjer lägger locket på, tiger och hoppas att det svarta inom dem skall försvinna om de bara inte pratar om det. Hur högtider, som för de flesta är varma och positiva tillfällen för tid med sina närmaste, för andra kan vara som ett trångt rör som man måste ta sig igenom utan att släppa känslorna för nära. Det här är inte en feelgoodroman. Jag hoppas hela tiden att det mörka som präglar berättelsen skall släppa taget, och litet lättar det mot slutet när trådarna nystas upp en efter en.

Det är väldigt frustrerande med alla frågor som ställs av personerna i boken, när ingen vågar följa upp frågorna och kräva svar. Samtal håller sig på ytan där man är skyddad från att bli berörd eller att beröra. Så många hemligheter och så förfrusna känslor präglar personerna i boken. Alla mår dåligt av tystnaden mellan dem, men ingen förmår att bryta den mentala fastlåsningen. Tigandet om det som verkligen är väsentligt bara fortsätter. Allt går i svart och gråtoner, precis som bokens omslag. Jag kommer att tänka på Susanne Alfvengrens text: Det är bättre med ensam ensamhet än ensamhet när man är två. Det är den ensamheten som präglar flera av personerna i boken. Det är melankoliskt snarare än sorgset, och jag förstår inte hur de kan stå ut. Men alla står inte ut. Vissa försöker nå igenom den förfrusna skyddsmuren som andra byggt upp, eller agerar hämndlystet som om hämnd skulle ställa allt till rätta. Vissa tar till andra medel för att slippa känna något.

Boken är skriven som en pusseldeckare, där man mödosamt lägger pusselbit till pusselbit och till slut ser hela bilden. Den är välskriven och snygg, omslaget motsvarar innehållet perfekt. Alla karaktärerna är väl tecknade och jag får en tydlig bild av var och en, av deras olika personligheter. Valdemar, Sagas föräldrar, paret Malm, Sagas bästa vänner Cecilia och Tobias och så Jens, som kanske är Sagas pojkvän, eller kanske inte. Historierna kring alla personerna är komplexa och har ett djup som gör att man vill veta mer. Det skulle kunna skrivas en roman om varje karaktär och deras liv. För mig personligen hade berättelsen blivit mer intressant om den hållit sig till dessa personer och deras inbördes relationer. Deckarspåret känns inte trovärdigt, och sänker mitt intryck av boken som helhet. Personen i deckarspåret kunde ha funnits med i ramverket för berättelsen, och det hade räckt. Jag hade också önskat att berättelsen inte var så genomgående dyster utan varvats med åtminstone några ljusglimtar, om inte annat så för variationens skull.

♥