Jag reagerade när jag såg vad Anneth äter i detalj varje dag – det lät så pyttelitet! Men jag förstår nu att det stämmer att man äter mindre portioner när man äter enligt LCHF. Och enligt min uppfattning äter man mindre även när man väljer GI-recept, särskilt om man startar dagen med ägg i någon form. Man blir verkligen mätt på ganska litet!
Middagen var en fiskrätt helt i min smak! Ännu ett smarrigt recept från Ulrika Davidssons bok!
Till 4 portioner behövs
600 g torskfilé
1 burk färskost med vitlök, 125 g
salt och svartpeppar
50 g hasselnötter
175 graders ugnsvärme, 15 minuter.
Enligt receptet kan man skära ett snitt i fisken så att överdelen blir som ett lock med fyllningen mellan och de hackade nötterna ovanpå. Jag misstänkte att nötterna skulle ramla av om de inte klibbade fast i något, så jag lade fyllningen ovanpå fisken i stället, med nötterna som topping!
Just nu - Just här 
Tror jag skall utnyttja ditt erbjudande nu, om att få ställa frågor om LCHF… Jag har läst att det kan bli så här i början när man drar ned på kolhydraterna, att man får hjärtklappning och mår illa. Jag gör det, och jag tror att det är fettmängden som är orsaken. Jag har aldrig tidigare heller kunnat äta t.ex. fet lax eller saker stekta i smör, då mår jag illa. Frågan är hur man gör då? När jag drar ned på fettmängden blir det väl inte precis några berg av grönsaker, men säkert mer än vad LCHF förespråkar för att bli mätt. Kan det vara så att LCHF inte passar alla..?
En annan sak. Jag har letat litet på nätet om vad som händer när man nått sin målvikt, men hittar ingenting som ger några bra svar. Vad är det som gör att man inte fortsätter att gå ned i vikt? Behöver man justera sitt LCHF-ätande? Tänkte att det kanske är så att det reglerar sig mer eller mindre av sig själv, eftersom det går ut på att äta sig mätt. Har man mättnadskänslan som måttstock istället för points eller annat, så borde kroppen styra det själv, eller..?
Och så det där om tallrikar… Inte konstigt om vi i regel äter alldeles för mycket. Med de jättetallrikar som finns! Man vill gärna fylla upp ytan. Så som någon skrev här i bloggen tidigare, är det nog smartare egentligen att äta på assietter..! Bara det att det skulle se litet konstigt och snålt ut att bjuda på middag och ställa fram assietter… Vanans makt är stor.
GillaGilla
Haha, det är fler som påpekat att mina portioner ser futtiga ut…jag blev lite orolig och frågade maken (som äter samma portionsstorlek) om det verkligen var lite mat, och han sa att han tyckte tvärtom att vi ”köttade på ordentligt” som han uttryckte det. Dock har vi ju stora IKEA-tallrikar, så fotona i bloggen kan vara missvisande.
Du får också ha i åtanke att jag äter ganska mycket fett i stället för att fylla upp tallriken med grönsaksberg (kolhydraterna springer lätt iväg annars) – så visst blir jag go’ och mätt även om volymen på maten inte är så stor. :)
GillaGilla