Jag försöker att inte ha bråttom när jag nu har börjat rida Glaeda. Träning måste få ta tid, för hästar precis som för människor. Hon har varit fölsto länge och muskler, senor och leder som används när man rider är ovana och otränade. Det är lätt att tro att hennes kropp skall orka eftersom hon är vuxen och dessutom så pigg och framåt. Men hjärnan vill mer än vad kroppen klarar i början. Det är lätt att rida för hårt så att hästarna blir skadade.
Det blir som att börja rida en unghäst. Kortare pass på grusvägarna kombinerat med litet längre i skog och mark. Sist vi red i skogen gick jag bredvid med jämna mellanrum, för att avlasta henne litet. Som här, när jag passade på att ta bilden.

Det måste vara jättespännande att rida in en häst! Jag skulle inte ha en aning om hur man gör för att känna in hästen…
GillaGilla
Det ÄR spännande! Jag har ridit in flera hästar, och jag tror nästan att det är det jag gillar allra mest. Tar man det lugnt behöver det inte bli rodeo, utan bara väldigt intressant och väldigt roligt att få vara med om hästens utveckling och alla framsteg som ofta går så snabbt i början. Unghästar är så öppna i sinnet, känsliga och oförstörda. Ja, du hör ju, jag blir lyrisk bara av att tänka på det ;)
GillaGilla