Lyckade bokutmaningar och ett par sämre

Mias bokhörna håller i den bokrelaterade Helgfrågan, och den här veckan undrar hon: Vilka bloggaktiviteter deltar du i?

Så ofta jag hinner brukar jag vara med i de här veckoutmaningarna, som är trevliga, lärorika och har engagerade arrangörer:

* Veckans topplista på tisdagar (Johannas Deckarhörna)
* Helgfrågan på torsdagar (Mias Bokhörna)
* En smakebit på søndag (Betraktninger – tanker om bøker)

Varje månad är jag med i Månadens bästa bok (Mias Bokhörna) och ibland håller Mia i Läsutmaningar som är roliga att vara med i, som förra årets Påskutmaning, då alla som var med rapporterade under hela påsken om vad vi läste och vad vi tyckte om böckerna, och när påsken var slut sammanfattade hur mycket vi hunnit läsa.

Det jag saknar i de flesta bokutmaningar som pågår under hela året, är interaktionen mellan dem som är med och den som håller i utmaningen. Man läser enligt utmaningen och noterar själv hur man ligger till, men det blir ingen återkoppling till arrangören för utmaningen under året som går och på slutet avrapporterar man i sin egen blogg. För mig blir det meningslöst, eftersom jag är med i utmaningar för att bli inspirerad och få boktips av andra. På det viset fungerar veckoutmaningar mycket bättre. Vi som är med kommenterar hos varandra och jag får alltid många tips och får lära mig mer om vad som händer i bokvärlden.

Jag undrar också varför vissa, som håller i veckoutmaningar, inte själva går in hos dem som deltar och kommenterar deras inlägg? Det blir ju ingen interaktion alls, bara ensidigt ut med information/en utmaning, och sedan får deltagarna sköta sig själva genom att kommentera hos varandra. Vad är det för mening att hålla i en utmaning, men inte själv ge respons till deltagarna? Visar man sådant ointresse för responsen på den utmaning man håller i, då skippar jag den.

Mias bonusfråga: Har du något husdjur? Ja, två Islandshästar, 22 höns (Brahmor, Araucanor, Isbarer, Orpingtons, Maraner), två stallkatter (som numera verkar trivas lika bra inomhus), en Sheltie och en Ragdoll.

Jag har tyvärr bara bild på ett av tjejernas två marsvin. När jag skulle fota dem utomhus förra sommaren var de en hårsmån från att rymma, så det gör jag inte om.

Fler som diskuterar Helgfrågan hittar du hos Mias Bokhörna, klicka gärna in och var med du också!

23 reaktioner till “Lyckade bokutmaningar och ett par sämre

  1. Men gud vilka fina djur, jag är speciellt förtjust i katter men dina hundar är superfina. Jag försöker för det mesta gå in och läsa vad alla skriver som svar på min Helgfråga (har bommat någon gång). Ja men jag är supernyfiken ju.
    Ett tips är att lägga till google knappen nere i fältet, lite smidigare då, nu får jag gå via twitter.

    Gilla

  2. Oj vad med husdjur du har! Fantastiskt kul med djur tycker jag, även om jag inte har några själv nu. Men jag har ju till och med utbildat mig i området och jobbat som djurskötare ett tag. Otroligt fina bilder på dom också – som alltid här hos dig :-)

    Men – haha! – jag måste erkänna en sak… Jag läste nog lite slarvigt för jag missade det där med ”22 höns” och trodde först att hönsraserna var namnen på islandshästarna. HAHA! Men sen blev dom lite väl många namnen, och dom två första slutade på ”or” istället för ”ur” ;-)

    Gilla

  3. Jag har nog ibland funderat själv på det där med utmaningar där arrangören inte kommenterar deltagarnas inlägg. Det är ju fullt möjligt att h*n läser, men hur ska man veta det? För det mesta tycker jag att det fungerar och jag tror faktiskt att jag mer eller mindre har slutat vara med på de utmaningar som jag inte får återkoppling på :)

    Gilla

  4. känner inte riktigt igen det du skriver om arrangörer av bloggutmaningar. flera brukar göra uppföljningar när det gått en liten tid. vad jag själv undrar är om en förväntas meddela varje gång en gjort något inlägg i utmaningen.det kan ju bli jobbigt för den stackars arrangören också. jag kommenterar mycket på andras bloggar eftersom jag läser ganska många bloggar. – har alltid velat ha höns. minns med stor förtjusning farmors kycklingar i små burar som en flyttade allteftersom gräset blev uppätet eller slitet eller båda delarna. är ofta sugen på hund.

    Gilla

  5. När jag ser bilder på din Sheltie blir jag sugen på att skaffa hund :-)
    Jag har jättedåligt med tid att kommentera och svara på kommentarer i veckorna, men publicerar ändå inlägg i utmaningarna. Nu arrangerar jag ju ingen utmaning, och det är delvis för att jag vet att det finns andra saker som jag vill och måste prioritera. Ibland är det interaktionen som får stryka på foten…

    Gilla

    1. Jo, självklart. Men jag tänker på den som håller i utmaningen, som bara skriver utmaningen och sedan inte kommenterar hos dem som är med. Jag förstår inte vitsen med det. Handlar det bara om att få många bloggbesökare, eller vad..? Jag är uppriktigt oförstående och nyfiken på det.

      Gilla

  6. Är inte med i någon bokblogg och läser faktiskt endast recensioner hos dig, inte alla, men de flesta. Efter att ha läst ditt inlägg kan jag tänka mig att arrangörerna som känner sig ”träffade” antingen ger feedback eller slutar med utmaningen. Många har kanske inte tid att kommentera allas bidrag. Vet inte faktiskt.
    Bloggarna i de utmaningarna jag deltar/håller i kommenterar nästan alltid hos varandra. Just Weekly photo challenge som kom ifjol har blivit en succé. Har fått många nya bekantskaper där som är intressanta. Därmed inte sagt att jag följer deras bloggar dagligen, men absolut kikar in för att kolla bidragen till veckoteman.

    PS. Din länk var helt underbar!!! Helt osannolik som du sa. Tänkte spontant på uttrycket ”quick and dirty”;-) DS.

    Liked by 1 person

    1. Jag kan förstå att många har tidsbrist, det har självklart jag också. Ibland hinner jag inte runt för att kommentera, men ofta försöker jag prioritera det om jag själv är med i en utmaning, eftersom jag själv uppskattar respons på mina inlägg. Jag är bara frågande till varför man håller i en utmaning, om man inte är nyfiken på vilka svar man får..?

      Gilla

    1. Tack :) Det var inte meningen att de skulle bli så många ;) Vi hade planerat att ha fem hönor och en tupp, men nu är de ju några fler… Men det gör våra släktingar och vänner också glada, eftersom de kan få ägg från oss när vi får överskott på det.

      Liked by 1 person

    1. Det är väldigt mysigt! Inte så enkelt som man kan tro, har hästarna passgång i sig blandar de gärna in pass och då blir tölten oren och hästarna blir stela med tiden. Min yngsta skall jag rida in nu i vår, hennes mamma är sällskapshäst och lever livets glada dagar :)

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.