Årets Bok 2017 är framröstad!

Tolv böcker var nominerade och bara en kunde förstås vinna priset. Jag har inte varit på plats på Bokmässan, men följde prisutdelningen live på Facebook.

Förra året vann Martina Haag med  sin otrohets- och skilsmässoroman, Det är något som inte stämmer. De tre böcker som fick flest röster i år var:

3. Vargarnas tid, av Elisabet Nemert
2. Störst av allt, av Malin Persson Giolito
1. Glöm mig, av Alex Schulman

 

Alex Schulmans bok Glöm mig blev alltså framröstad av svenska folket till Årets bok 2017. Jag är själv litet tveksam till att beskriva den som en skönlitterär roman, för mig är det mer en självbiografisk skildring. Däremot är den enormt välskriven, läsvärd och väldigt viktig. Jag har skrivit om den här.

Att Schulman är en kontroversiell författare framkom med all önskvärd tydlighet när jag skrev om hans bok här i bloggen. Många var positiva till att läsa hans bok, medan andra tog starkt avstånd från det på grund av Schulman som person. Här kan man läsa alla kommentarer.

Om man skall se några likheter mellan förra årets vinnare och det här årets, är det att båda böckerna ligger på gränsen till att vara självbiografiska och är dessutom känslosamma och enormt berörande. Båda handlar om dysfunktionella relationer, på två olika sätt.

♥

Fårdagboken – debutboken som får förläggarna att flockas

Alice ställde gärna upp med sin ulliga päls som bakgrund ;)

Och jag som trodde att det var jag som var ovanligt nördig! Nu visar det sig att rättigheterna till den här lilla fina boken, om en svensk fårägare och hans funderingar kring sina får, fårskötsel och fåruppfödning, redan har sålts till Storbritannien, och fler står på tur, redan innan den givits ut här i Sverige!

Egentligen borde jag inte vara förvånad, det ligger i tiden med jordnära, okomplicerade och konkreta uppgifter och känslor. Recensionsdag är egentligen inte förrän om en vecka, men ni skall ändå få ett litet smakprov, eftersom boken redan nu blivit så uppmärksammad:

3o april

Jag har tappat den dagliga kontakten med fåren. det har kommit nya personer till gården som vill vara med. De senaste dagarna har det varit någon annan som tittar till dem, räknar lamm, ser hur de växer, ser var de betar, vilka stenar de hoppar upp på, känner av stämningen i gruppen. Det blir tomt. Man tänker gärna att det är lite jobbigt att vara bunden av ansvaret för djur, att det är stressande att känna att man måste vara där varje dag, att man inte är helt fri. Det är faktiskt precis tvärtom. Jag sitter i köket och glor. Det finns inget fritt med det.

Tips: en perfekt present- och julklappsbok! Tag med till kalaset eller glöggfesten, och den blir garanterat kvällens snackis. Titta gärna in igen om ni vill veta vad jag tyckte mer i detalj om den här lilla fina boken.

♥ ♥ ♥