Recension – Staden av Camilla Sten

Det här måste vara det perfekta upplägget för en rysare – en liten grupp människor som skall tillbringa fem dagar på en helt isolerad och ödelagd bruksort, långt ifrån annan bebyggelse och kommunikationer.

Det är mystiskt och spänningen så där krypande att obehagskänslan letar sig in under huden. Särskilt de avsnitt som handlar om det lilla filmteamet som är på plats i den övergivna gruvstaden Silvertjärn, långt ute i ödemarken, för att dokumentera och kanske lyckas hitta svaret på vad som hände, då för sextio år sedan, när de niohundra människor som bodde i staden försvann spårlöst. Ingen vet om det var en olycka som inträffade, eller om den nye prästen kanske hade något med saken att göra. Den unga dokumentärfilmaren Alice har hört sin mormor berätta om Silvertjärn och om systern som var en av dem som försvann, och blivit nästan besatt av att ta reda på sanningen. Med sig har hon ett handplockat team, där alla har sina egna skäl till varför de valt att följa med.

Man anar redan i första kapitlet att något hemskt har hänt, och kommer att hända igen. Jag läser och både önskar och inte önskar att teamet skall vända om. Jag är ju så nyfiken på vad teamet skall upptäcka, men när de kör in i den igenvuxna staden som ligger så isolerat i en dalgång att den inte ens finns med på kartor, och börjar sätta upp sina tält, då vill jag bara ropa nej, nej, gör det inte!

Det låter kanske märkligt, men det är samtidigt väldigt stämningsfull läsning. Det är vackert skrivet med fina miljöbeskrivningar av de gamla husen som sakta vittrar sönder och där växterna har börjat leta sig in i byggnaderna. En å rinner genom staden och mynnar ut i tjärnen som givit staden sitt namn. Järnvägsrälsen har rostat sönder. Över de små husen i dalgången tornar kyrkan upp sig. I husen ser allt ut som det gjorde för sextio år sedan, som om människorna som bodde där kommer att komma hem från sina arbeten när som helst och hälla upp kaffe i kopparna som fortfarande står framme på borden.

Efterhand övergår det mystiska och spöklika till mer konkret och handfast spänning. Det är någonting som är väldigt fel. Parallellt med att Alice och hennes team hittar ledtrådar till vad som egentligen hände i staden, nystas historien upp om vad som hände för sextio år sedan, då alla som bodde i staden försvann oförklarligt och spårlöst.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 334
Utgivningsdatum: 2019-04-03
Förlag: Norstedts
Form: Miroslav Sokcic
ISBN: 9789113087061
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Recension av Kärlekens språk: Din guide till lyckliga relationer

Det är något hoppingivande i att böcker som skall få oss att förstå och fungera bättre i relationer fortsätter att skrivas och läsas. I går låg det ett oväntat paket i brevlådan med den här boken – Kärlekens språk: Din guide till lyckliga relationer. Vilket fantastiskt vackert omslag med foliebokstäver i guld och ett snirkligt hjärta med kärleksfulla symboler. I morse när jag vaknade tidigt började jag läsa den, och när jag lade ifrån mig den var den utläst.

Enligt författarna, samtalsterapeuten Åsa Nyvall och journalisten Helene Arkhem, föds vi med ett sätt att visa kärlek och uppskattning, det de kallar kärleksspråk. Enligt dem finns det fem olika kärleksspråk. Vi kan använda oss av samtliga, men ett av dem är det primära som dominerar för oss. Övriga är komplement, ungefär som en bonus. För vissa är det fysisk beröring, för andra är det gåvor, tid tillsammans, tjänster eller bekräftande ord.

Om man är en person som behöver fysisk beröring för att få kärleksbehovet tillfredsställt blir det förstås inte så lyckat om man lever ihop med någon som hellre får gåvor som ett tecken på kärlek, och tror att partnern vill ha det på samma sätt istället för att ge kramar eller sitta nära i soffan. Eller om någon tycker att det viktigaste i ett förhållande är att hjälpa och stötta varandra genom att dela på alla uppgifter, när partnern helst vill att de skall tillbringa tid ihop och göra allt tillsammans. Boken innehåller många olika exempel ur livet som ger tankeställare om hur lätt det kan bli fel trots att man kanske menar väl.

Det är nog väldigt vanligt att man utgår från sig själv och sina behov och tror att andra vill bli behandlade på samma sätt. Men enligt författarna är en viktig lösning på problem i kommunikationen i olika relationer att se olika personer för vilka de är, och att prata det kärleksspråk som just de vill höra. Om man är uppmärksam på sin partner och har insett att hon eller han tycker att det är väldigt viktigt att få höra bekräftande ord för att må bra i relationen, då bör man enligt författarna tänka på det och ge komplimanger, skriva fina och uppskattande sms och på andra sätt ge personen bekräftelse i ord.

Boken innehåller ett stort test där man kan svara på frågor och komma fram till vilket kärleksspråk man själv pratar. Tester är alltid kul, så jag har förstås gjort det. Med stor marginal hamnade fysisk beröring i topp med övriga på en gemensam andraplats med nästan lika många poäng för gåvor, tid tillsammans, tjänster och bekräftande ord.

Egentligen är det som författarna beskriver självklarheter, men det blir tydligare när man får det presenterat så här systematiskt och med konkreta exempel ur livet. Boken är pedagogisk och lättläst, och dessutom fin att bläddra i. Jag tror personligen att alla förhållanden skulle må rätt så bra om man kunde kommunicera med varandra och visade varandra ett äkta intresse. Och jag undrar hur naturligt och äkta det skulle bli om en person som inte alls känner sig bekväm med att ge komplimanger, tvingar sig till att göra det därför att partnern uppskattar det. Å andra sidan är kanske alternativet sämre, att kärleken tar slut. Idealet är förstås att hitta och leva med någon som talar samma kärleksspråk.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 188
Utgivningsdatum: 2019-04-24
Förlag: Louise Bäckelin
Omslagsformgivning: Lars Sundh och Rasmus Pettersson
ISBN: 9789177990635
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Recension: Brevet till Alice, av Malin Letser

Vanligtvis lockas jag inte av böckers omslag, men när jag såg Brevet till Alice gjorde jag det. Sofia Scheutz har designat omslaget som förmedlar innehållet i boken så perfekt. Det lätt gulnade fotografiet av en vacker kvinna, flygplanet, kaffekoppen och inte minst pennan och brevet från utlandet som alla visar sig vara viktiga delar i berättelsen.

En gång i tiden var Alice en stark och stabil kvinna, full av värme och energi. Numera är hon gammal, vresig och bitter över hur livet blev.

”Att det var just hon av alla människor som dragit nitlotten att falla för fel person, och att det var just hon som fått en så svag karaktär att hon aldrig vågat stå upp för någonting. Det var en dubbel skamkänsla som hon skulle tvingas bära i resten av sitt liv.”

Tristessen och ensamheten genomsyrar Alices dagar. Hennes tid skulle ju komma en dag, men så plötsligt hade det mesta av livet passerat under tiden hon levde det liv som förväntades av henne. Efter ett olyckligt fall har hon tvingats flytta från sitt hus och bor i en lägenhet i ett servicehus. Det är där hon lär känna den unga Nahid.

Under sex veckor skall Nahid arbeta på servicehuset för att betala av en skuld, det blev hennes dom för ett brott hon begått. Nahid är rakt på sak och lever upp till löftet hon gav sin far innan han gick bort, att leva sitt liv fullt ut. De två kvinnorna finner varandra, trots sina olikheter.

En dag får Alice ett brev som påminner henne om hur livet hade kunnat bli om hon vågat följa sina drömmar och sitt hjärta. Men nu är det för sent. Hon berättar inte för någon om brevet, men Nahid får syn på det och i hemlighet börjar hon planera för att hjälpa Alice på traven så att hon äntligen skall få leva sitt liv fullt ut. Samtidigt kämpar hon själv med sorgen efter sin pappa, och försöker att dels stötta, dels orka med sin mamma som sedan pappans död helt har tappat livsgnistan.

Brevet till Alice är en väldigt varm, charmig och trivsam berättelse med fint flyt i texten. Dynamiken mellan den unga, färgstarka och ganska utmanande och rättframma Nahid och den äldre och litet vresiga men svala och korrekta Alice lyfter berättelsen. Jag småler åt Nahid och hejar på henne trots hennes helt galna planer för Alice.

Det här är Malin Letsers debutroman. Jag hoppas att den får en uppföljare. Det vore synd att inte låta så spännande karaktärer som Alice och Nahid få fortsätta att utvecklas, särskilt som samspelet mellan dem är så lyckat.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 247
Utgivningsdatum: 2019-01-18
Formgivning: Sofia Scheutz
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 9789177990574
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris