Recension: Niceville av Kathryn Stockett

Bilderna är från filmen som jag inte sett ännu, men absolut skall se snarast. Men jag måste rekommendera er att läsa boken. Den är helt fantastisk!

Jag sträckläste boken i princip från början till slut. Den är omöjlig att lägga ifrån sig, samtidigt som man önskar att den aldrig skall ta slut.

Om ni inte varken läst boken eller sett filmen har ni säkert hört om handlingen. Men kortfattat kan jag ändå berätta att det handlar om en närliggande period i USAs historia då raslagarna fortfarande tillämpades. Det känns ofattbart att det faktiskt handlar om 1960-talet.

I svensk översättning heter boken Niceville, efter det fiktiva namnet på staden där allt utspelar sig. I original heter den The help, syftande på de svarta hembiträden/barnjungfrur/kokerskor som de vita överklasskvinnorna i den amerikanska södern inte kunde klara sig utan, men som ändå drabbades av förödmjukande diskriminering.

Det var ok att låta de svarta hembiträdena uppfostra de vita barnen från spädbarnsåldern, men använda herrskapets porslin eller toalett fick de inte. De kunde ju sprida sina farliga sjukdomar. Just frågan om de separata toaletterna får en central och tragikomisk roll i boken.

När societetsflickan Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter avslutade universitetsstudier, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. Men hon har förändrats. Hon vill mer och ser nu annorlunda på tillvaron. Hon drömmer om att bli författare och får så småningom ett jobb på lokaltidningen. Genom sitt arbete får hon kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som har förlorat sin ende son men uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Deras möte blir början på en udda och också väldigt farlig vänskap.

Tillsammans med en annan svart hemhjälp – den egensinniga och smarta Minny – bestämmer sig Skeeter och Aibileen för att skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om hur de svarta har förnedrats och diskriminerats. Men också om drömmar, längtan och hopp. Arbetet med boken kommer att förändra deras liv för all framtid.

Det här är en bok som gjorde stort intryck på mig. Självklart på grund av handlingen men också på grund av det sätt som boken är skriven på. Tänk hur vi är mot varandra, vi människor.

Sherlock Holmes: A Game of Shadows

Två timmar med Robert Downey Jr som Sherlock Holmes, det var två timmar av humor, spänning och skärpa. Jag gillade verkligen filmen!

Den första filmen gjorde mig glatt överraskad. Jag hade inte förväntat mig en sådan film. Den var långt över förväntan. Den här fortsättningen var filmad i samma stil som den första, så den överraskade inte men var lika bra. Jag kan varmt rekommendera den om ni inte sett den ännu!

 

 

Wuthering Heights

En av de bästa låtarna någonsin tycker jag – Wuthering Heights med Kate Bush från 1978…

http://www.youtube.com/watch?v=-1pMMIe4hb4&feature=player_detailpage

.

Låten skrevs utifrån Emily Brontës bok med samma namn. Om vild, passionerad, intensiv och på gränsen till galen kärlek mellan Catherine och Heathcliff. Om odödlig kärlek som förstör allt och alla som sätter sig upp mot den.

Jag tycker att den här beskrivningen sammanfattar handlingen:

In a house haunted by memories, the past is everywhere…As darkness falls, a man caught in a snowstorm is forced to shelter at the strange, grim house Wuthering Heights. It is a place he will never forget. There he will come to learn the story of Cathy: how she was forced to choose between her well-meaning husband and the dangerous man she had loved since she was young. How her choice led to betrayal and terrible revenge – and continues to torment those in the present. How love can transgress convention, even death. And how desire can kill.

Så annorlunda, sorglig och vacker. Heathcliff framställs som en både otrevlig och sadistisk person. Men ändå… när han desperat rycker i fönstret en sen och stormig kväll och tigger och ber Catherines spöke att komma in….  Man känner hans överväldigande sorg och smärta.

Det är ingen lättsam bok, men man glömmer den aldrig. Den är fantastiskt bra skriven. När jag läst ut den måste jag se den här filmen med en av mina favoritskådespelerskor, Juliette Binoche.

Med tanke på den regniga inledningen på sommaren kanske man borde ladda upp med bra böcker och filmer. Har ni några tips?