Forskningsprojekt – Sida 10 – Just nu

Att skriva är som att åka berg- och dalbana

Publicerat den 20 oktober, 2017 av Justnujusthar7 kommentarer

Jag kan bli helt lyrisk över att jag fått till en viss mening, så att den säger precis det jag vill, varken mer eller mindre. Det är som att ha susat nedför den brantaste backen i berg- och dalbanan och man vill bara skratta högt!

Men oftast känns det som när man åker fram på transportsträckorna i berg- och dalbanan. Innan backarna och innan de skarpa svängarna, innan looparna. Det är inte direkt tråkigt, men det som gör att man inte kliver av är dels att man faktiskt inte kan kliva av, dels att höjdpunkterna väger upp transportsträckorna med råge.

Just nu tar jag mig fram på en transportsträcka. Det är ganska frustrerande, eftersom jag ser loopen där borta och vet att när jag kommer dit, då kommer jag att känna mig både nöjdare och lugnare.

Håller ni med, eller upplever ni det på något annat sätt när ni skriver?

Inte som Leif GW Persson

Publicerat den 5 februari, 2014 av Justnujusthar3 kommentarer

Det känns som jag knappt lämnar datorn numera. Enligt Isabella ser det mysigt ut.Hon kom in här sent på eftermiddagen i går och var tyst en lång stund, sedan sade hon att det såg så mysigt ut. Mysigt? Ja, när det är mörkt runt omkring, lamporna lyser och du sitter där och skriver.

Jag förstår hur hon tänker, och ibland är det faktiskt väldigt trivsamt. Som när jag såg att min hackspett hade kommit tillbaka, och satt och pickade i det gamla trädet utanför fönstret när jag satt här och skrev på boken. Då kändes det riktigt mysigt att skriva, med ett öga på skärmen och ett på hackspetten. Men annars… jag vet inte jag. Just nu känner jag mig fullmatad med sådant som jag måste skriva innan det riskerar att försvinna ut mitt minne. Adrenalinpåslaget blir enormt sådana perioder. Det är väl det som kallas flow.

Det är antagligen när Leif GW Persson är i en sådan här fas som han stänger in sig på sitt rum på övervåningen, och bara ringer ned till frun när han vill få mat och fika levererat. Och så skriver han oavbrutet under ett halvår, utan kontakt med omvärlden. I alla fall beskrev han det så när han var gäst i Hellenius hörna. Själv måste jag avbryta skrivandet nu, för det är dags att hämta barn i skolan.

Hoppas ni alla har en riktigt bra onsdag ♥