Förgrenad (5/365) – så gick det med bilen under trädet

I det här inlägget har jag berättat hur stormen Alfrida med vindar från norr lyckades fälla en av våra lönnar, över min bil.

Jag har hoppats att bilen skulle gå att laga. En litet bucklig bil med repor skulle matcha mig perfekt. Men så blir det inte. Försäkringsbolaget hörde av sig i går och kostnaderna för att reparera bilen blir drygt 200 000 kronor, så de löser in den tråkigt nog.

Nu måste vi skaffa en annan bil till mig. Jag gillar den Volvo XC40 jag har som hyrbil. Den ligger otroligt bra på vägen, men lastutrymmet är väldigt litet så kanske en modell större. Har ni något bra tips på en mellanstor SUV som har utrymme för fyra höbalar i bagageutrymmet så får ni gärna berätta.

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.

Den första (4/365) semlan i år hos Mr Cake

Ni känner väl mig, om jag ser att det serveras semlor på ett konditori med en välkänd och erkänd konditor, då måste jag provsmaka en sådan. Även om den så kallade fettisdagen i år infaller först den 5 mars, alltså om två månader. Vem vet om jag kommer tillbaka till Mr Cake innan dess.

Mitt betyg på semlan blir 3+

Jag valde en liten semla, vilket var alldeles lagom. Själva bullen kändes nybakad och hade ett väldigt fint skuret litet trekantigt lock. Mandelmassan hade en tydlig och fin smak och småbitar av mandel, så som jag gillar. Grädden var fint spritsad och hade en helt perfekt konsistens, men var smaklös faktiskt, inser jag nu när jag tänker på det.

Bellas och Jackies kusin älskar att baka, och fick olika baktillbehör av oss när hon fyllde år i början av december. Och dessutom fick hon en dag med oss till Stockholm och Mr Cake, där hon kanske dessutom skulle kunna ha turen att få träffa en av förebilderna, nämligen Roy Fares. I dag var det dags att ta den där turen till huvudstaden.

Och han var där och arbetade när vi kom. Men när vi hade fikat och jag gick fram och frågade om det var möjligt att få ta en bild på tjejerna och Roy Fares hade han precis gått ut i ett ärende. Typiskt.

Då tog vi en promenad ned till Sturegallerian, vidare till NK, över Hötorget och tillbaka till Mr Cake. När vi kom fram till Mr Cake möttes vi av två tjejer i personalen som berättade att de försökt hålla kvar Roy Fares tills vi skulle dyka upp, så att vi skulle få ta en bild, men nu hade han varit tvungen att gå iväg igen.

Vi beställde lunch och hoppades att han skulle dyka upp innan det var dags för oss att ta bussen hem igen, men tyvärr gjorde han inte det. Dagens lärdom: skjut inte upp det som kan göras direkt, då kan tillfället gå dig förbi. Men Ida var glad ändå, hon hade ju i alla fall fått se Roy Fares i verkligheten.

På bussen hem klarade jag att läsa en bok utan att må illa, så snart kommer det en recension av den. En väldigt välskriven och också väldigt rå kriminalroman.

Hoppas att ni också har en fin kväll!

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.

Det är mycket nu… (3/365)

Ni som tittade in här tidigare i veckan kunde läsa om hur en av våra stora lönnar föll över min bil när stormen Alfrida härjade här i Roslagen. Så här ser det ut hemma hos oss nu. En hel lönn att såga upp till ved och bära in i vedboden.

Min bil är på verkstad och jag kör en sportig Volvo XC40 under tiden. Jag gillar den, den har väldigt bra väghållning. Men det går bara in 30 kg hö i bagageutrymmet, så jag kommer att få köra hö ofta till Leiftra som är inackorderad en mil härifrån.

Några bilder har det ännu inte blivit på Domherreflocken som jag utlovade. Tidigare var de här varje dag, men nu när jag är redo med teleobjektivet visar de sig inte. Typiskt.

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.