… vaknar jag pigg och äter frukost 6.30. Ibland havregrynsgröt och ibland kefir med blåbär, lingon och chiafrön, ägg från mammas höns och två koppar nespresso.
… hinner jag arbeta litet innan jag skjutsar till bussen. I bilen hinner vi prata om stort och smått. Bilresorna är bästa tiden och platsen för att få veta vad som händer i våra tonåringars liv.
… passar jag på att träna på Friskis stora gym. Varannan dag överkropp, varannan dag underkropp och axlar. Jag vill inte få ont igen, och styrketräning är det enda som håller min kropp rak och i balans i vuxen ålder, när skadorna från bilolyckan annars gör sig påminda. Jag är väldigt noga med att torka av maskiner och hantlar, händerna och även mobiltelefonen om jag använder den på gymmet.
… är jag så här glad och nöjd efter träningspasset!
… äter vi lunch på stamstället – Johannesbergs golfrestaurang. Maskinen utanför fönstret hade jag aldrig sett tidigare. Någon form av vält, tror jag. Den här dagen valde jag vegetariskt och Patrik fläsk med löksås. Den goda, franska salladen i en skål bredvid. Men vad hände med surdegsbrödet som var så gott..?
… arbetar jag vidare med min avhandling. Den här dagen var det videomöte. Bland annat fick jag frågan vad jag menar med att jag operationaliserar ett visst begrepp, något jag uppfattat som självklart inom rättshistoria. Efteråt insåg jag att det skapar särskilda problem att arbeta tvärvetenskapligt som jag, och att använda sig av begrepp som är självklara inom exempelvis samhällsvetenskaplig, men inte inom rättsdogmatisk forskning.
… tar jag en powerwalk i skogen och försöker få ihop fler än 12500 steg. Den här veckan har jag bara nått upp till 11000 steg som mest, men jag har styrketränat fyra gånger också, och haft ridlektion en gång. En bra vecka.
… ser jag spännande saker som måste fotas. Inte så vanligt att man möts av en sådan här skylt på sin skogsrunda.
… bjuds jag på kaffe vid min brors vapenbutik. Jag tittar på svartkrutsvapen från amerikanska inbördeskriget och vi pratar om det ena och det andra innan jag vänder hemåt. Roligt att ha förmånen att få umgås med människor som lever på helt olika sätt. Man får nya perspektiv på livet. Det skulle bli så uttråkande om alla jag umgås med var som jag.
… ser himlen ut så här. Många älskar havet. Jag älskar himlen. Alla olika färger och molnens former. Och oändligheten.
… arbetar jag vidare i vardagsrummet, där ljuset är bäst.
… tar jag en kvällspromenad med Shelly och säger hej till grannens hästar.
… försöker jag hinna med att fota de böcker jag fått från bokförlag. De här två ser jag verkligen fram emot att läsa. Känner ni igen advokaten som försvarade Rakhmat Akilov efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm? I boken till vänster berättar han om livet som advokat. Om en dag i rätten, hur det var att försvara en terrorist, när man kan anse att en mördare sonat sitt brott. Boken till höger är en fiktiv berättelse, men skriven av en jurist och om en jurist. Om en domare och om hur långt kärlek kan driva en människa. En av de böcker jag hoppas mest på i höst.
… avslutar vi dagen med att titta på La casa de papel. Efter två avsnitt var jag helt fast. Fantastiskt att lyssna på det spanska språket och faktiskt också förstå en del. Och så skönt med en serie med hetlevrade människor som inte bara knyter handen i fickan när de blir arga, och som konfronterar den de har en konflikt med och reder ut oklarheter en gång för alla. Så befriande. Framförallt är det en riktigt smart handling och helt suveräna skådespelare som är perfekta för sina roller.
En vanlig, härlig dag.
♥
