Det är mycket nu… (3/365)

Ni som tittade in här tidigare i veckan kunde läsa om hur en av våra stora lönnar föll över min bil när stormen Alfrida härjade här i Roslagen. Så här ser det ut hemma hos oss nu. En hel lönn att såga upp till ved och bära in i vedboden.

Min bil är på verkstad och jag kör en sportig Volvo XC40 under tiden. Jag gillar den, den har väldigt bra väghållning. Men det går bara in 30 kg hö i bagageutrymmet, så jag kommer att få köra hö ofta till Leiftra som är inackorderad en mil härifrån.

Några bilder har det ännu inte blivit på Domherreflocken som jag utlovade. Tidigare var de här varje dag, men nu när jag är redo med teleobjektivet visar de sig inte. Typiskt.

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.

Brandgult (2/365) färgad himmel kvällen efter stormen

I dag plockade jag fram mitt teleobjektiv för att fota domherrarna på tomten. Men först fotade jag skogsbacken långt bort, med solen som var på väg ned redan vid tretiden på eftermiddagen.

Jag funderade på att redigera bilden, men bestämde mig för att låta den vara precis som den är. Jag gillar hur trädens silhuetter framträder mot den orangegula himlen. Lugnet efter stormen.

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Det här temat är: Brandgult

Min krossade bil, dagen efter (1/365) stormen Alfrida…

Vi bor ganska öppet med stora ängar nedanför vårt hus, och den här gången kom vinden från norr och fick full fart över ängarna upp mot vårt hus. Det dundrade runt huset i natt och det var helt omöjligt att sova.

Men inte bara det, till och med sängarna vibrerade av stormen. Den läskigaste storm jag varit med om. Jackie hörde ett rejält brak utanför sitt fönster, men i mörkret var det omöjligt att se vad som hänt.

Det som hände var bland annat det här. En av våra stora lönnar kunde inte hålla emot vinden och bröts sönder i rotsystemet och föll…

… över min bil…

Jag reagerade som jag brukar i chock – rationellt. Jag funderade över om försäkringsbolaget skulle åberopa force majeure och inte ersätta oss och om vi nu skulle behöva åka en mindre säker bil eftersom vi inte skulle ha råd med någon lika bra. Och så fotade jag eländet, och tyckte att vissa bilder blev ganska dramatiska.

Det ser nästan ut som om jag kört in bilen i ett väldigt stort fågelbo.

Jag upptäckte att småfåglarna vällde in under det omkullfallna trädet, och titta – en domherre! Ingenting dåligt som inte har något bra med sig, tänkte jag, och bestämde att jag skulle fota dem med teleobjektivet i morgon.

Patrik stannade hemma från jobbet och ringde försäkringsbolaget, bärgningsbilen och hyrbilsföretaget, och sågade loss min bil. Och vad gjorde jag? Jag fick för mig att plocka undan alla julsaker…

Bärgningsbilen tog sig förbi nedfallna elledningar och omkullfallna träd på vägen till oss. På eftermiddagen hade vi fått klartecken från försäkringsbolaget, fått bilen bärgad och en tid bokad till i morgon för att hämta ut en lånebil.

Och så kom strömmen tillbaka. Då hade vi + 12 grader inomhus. Nu är det riktigt kvalmigt med hela + 19 grader ;)

Nu när jag vet att det kommer att ordna sig skall jag tillåta mig att sörja vårt stora, fina träd, som var Zingos favoritplats och som innehöll ett stort skatbo.

Och så tänker jag tillåta mig att känna mig litet ledsen över att tjejbilen (som vi kallar den, eftersom det nästan bara är jag, Jackie och Bella som åker i den) kanske är ett minne blott. Men jag håller tummarna för att den går att reparera.

Har ni också känt av och kanske drabbats av stormen?

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare. Det här temat är: Dagen efter.