Planerad läsning i oktober

Boktraven bakom Doris är min närmaste läsplanering. September blev en rekordmånad med fjorton lästa böcker, men det kan jag inte räkna med nu i oktober.

Några av böckerna i traven har jag redan hunnit läsa och skriva om i bloggen, och i kväll kommer min recension av en både sorglig och hoppfull bok med alldeles fantastiska foton – Penguin Bloom: En udda liten fågel som räddade en familj. Boken jag läser nu är 1918: Året då Sverige blev Sverige. Jag har inte kommit så långt än, men det bli intressant att se om den kan ha någon chans att bli nominerad till Augustpriset i fackboksklassen. Att skriva fackböcker om vissa årtal har ju fungerat bra tidigare. Förra året imponerade exempelvis Elisabeth Åsbrink med boken 1947.

Här är de nominerade böckerna!

fackbockerna

Så här ser de ut, böckerna som nominerats till Årets svenska fackbok! Nu väntar en intensiv period av läsning, analyser och recensioner. Jag är lika intresserad av innehållet som det berättartekniska i nästan alla böcker jag läser, och nu har jag en hel trave med böcker som sannolikt kommer att både beröra, informera och inspirera, förhoppningsvis även till mitt eget skrivande. Recensioner kommer förstås här i bloggen!

Årets svenska fackbok – låter det spännande?

Det tycker jag, och jag skall visa varför!

Augustprisets fackbokskategori är en väldigt bred kategori som rymmer många olika ämnen. Hit räknas all slags facklitteratur inklusive biografier.

exempel-pa-nominerade-i-fackboksklassen

De här böckerna har allihop varit nominerade i kategorin Årets svenska fackbok – ni ser vilken bredd av olika ämnen!
.

Inom kategorin Årets svenska fackbok räknas exempelvis reportageböcker. En sådan bok är Flickan och skulden. En bok om samhällets syn på våldtäkt (2002). Den skrevs av Katarina Wennstam, som då var kriminalreporter på SVT. Utifrån några uppmärksammade gruppvåldtäktsmål kunde hon visa att samhället dömer offren hårdare än gärningsmännen.

Smärtpunkten (2009) är en reportagebok där Elisabeth Åsbrink visar sambanden mellan Noréns teaterföreställning Sju tre och morden i Malexander. Hon påvisade hur goda intentioner, idolisering och naivitet kan följas av katastrof och död.

Elisabeth Åsbrink har även skrivit biografin Och i Wienerwald står träden kvar (vinnare 2011). Den bygger på 500 brev från föräldrarna till en judisk, österrikisk pojke som kom ensam till Sverige från Nazityskland. Med tiden fick han arbete hos och blev nära vän med Ingvar Kamprad, som var aktiv i nazistiska organisationer.

Biografier återkommer i den här kategorin. Ingen har väl missat David Lagercrantz’ biografi om Zlatan; Jag är Zlatan Ibrahimovic. Min historia (nominerad 2012).

Kategorin inrymmer även naturböcker. Till exempel Den nya nordiska floran (nominerad 1992) av Lennart Stenberg och Bo Mossberg blev en succé när den utkom första gången. Det fanns ingenting liknande på marknaden och den såldes till alla de nordiska länderna. En väldigt vacker bok med faktatexter och detaljrika, naturtrogna akvareller.

Och den vackra naturboken Att överleva dagen (vinnare 2009), där Brutus Östling står för prakten genom sina fantastiska fotografier och och Susanne Åkesson för mervärdet genom faktatexterna.

Böcker inom historia förekommer förstås också. Peter Englund har varit nominerad tre gånger. Bland annat med Ofredsår (vinnare 1993), en fallstudie av Sveriges del i det trettioåriga kriget och första delen i en planerad trilogi om stormaktstiden.

Böcker inom naturvetenskap och kulturvetenskap har blivit nominerade. Det är däremot inte lika ofta som böcker nomineras inom politik. Inte heller inom ekonomi och ledarskap.

 

Vill ni läsa mer om alla som nominerats och vunnit Augustpriset genom åren finns en genomgång på Augustprisets hemsida, här.

Mina inlägg som Augustambassadör finns här.