Betträning – Just nu

Midsommarutmaningen hos Mias Bokhörna är över för detta år. Eftersom ingenting har hänt med min läsning sedan jag lade upp ett halvtidsinlägg, så kommer en litet redigerad version av samma inlägg här.

Jag har läst 31 sidor i den här boken, det är allt jag hunnit med under fyra dagar. Man kan knappt tro att det är möjligt att läsa så litet när man bestämt sig för att vara med i en läsutmaning, men tydligen går det utmärkt. Men det gör ingenting, det är självvalt. Jag har bara trevliga skäl till att inte ha hunnit.

Vi har firat midsommar, först med fika vid Wenngarns slott. Om ni undrar vad Isabella gör, så fotar hon en bok… Sådan mamma, sådan dotter… ;-) Sedan åkte vi till vår vanliga plats för midsommarfirande i Gottröra. Där var det som alltid gemytlig och mysig stämning. Kvällen avslutades med god mat under våra lönnar, Jackie och jag inlindade i filtar. Det började blåsa på kvällen och på natten kom regnet. Men hela midsommarafton kunde vi vara utomhus i solskenet, det får man vara nöjd med. Klassiskt svenskt midsommarväder!

Jag har påbörjat den långa processen med inridning av vår unghäst. Hon har levt mer eller mindre som en vildhäst, och det visade hon i dag när hon fick träffa mammas häst. Leistra skriade högt och slog med frambenen. Isabella var med och hennes hjärta stannade nästan sade hon. Hon har bara umgåtts med ridskolehästar, nu fick hon se hur hästar kan vara när de är unga, pigga och levnadsglada. Själv kände jag ett lyckorus i kroppen när jag insåg vilka fina benlyft Leistra kommer att ha när hon töltar ♥

Leistras energiexplosion väckte upp den här sega tanten och gav mig också energi, så jag bara måste prova om bettet som jag har skulle passa henne. Jag satte på henne träns med bett och allt, och hon accepterade utan minsta problem. Isabella hämtade gräs som Leistra fick äta med bettet i munnen, så att hon skulle få en positiv uppfattning av det här med bett. Jag hade glömt hur spännande det är med unghästar, och jag hade glömt hur roligt det är med sådana här äventyr!