328 – Tävling (60/366)

shelly med rosett 3

I går var Shelly på utställning med sin uppfödare, Britt. Vi kunde tyvärr inte följa med eftersom tjejerna hade danslektion samtidigt. Shelly kom hem med så fin kritik, domaren lovordade henne och skrev i kritiken att hon var ”outstanding”. Och det är ju precis vad vi tycker hela tiden ;) Shelly vann unghundsklassen och fick Ck, vilket betyder att hon är av utmärkt kvalitet. Gladast för det är förstås hennes uppfödare, som tänkte rätt i sitt avelsarbete och fick fram en vacker och sund hund.
.

shelly med rosettt 1

I dag är hon trött av alla nya intryck, lilla Shelly. Lantisen, som är van vid ett betydligt lugnare liv, kommer hem som en världsvan liten hund – ni ser ju själva på fotot hur sofistikerad hon ser ut ;) Hon som normalt sett susar runt som en virvelvind på tomten och försöker få igång gamla Alice. I går var hon lugnare och lättare att fota. Bäst att passa på då.

Fotografiskt skulle det vara snyggare att beskära bilderna, så att fokus hamnar helt på Shelly. Jag har dock medvetet låtit bli att beskära dem, eftersom jag tycker att bilderna blir intressantare när Isabella är med. Vi kommer ihåg det här tillfället bättre i framtiden, och jag fotar ju framför allt för att dokumentera vårt liv, ungefär som en bilddagbok. Sedan kunde ju fotot ha varit bättre, till exempel gled rosetten hela tiden fram, så den liknar mer en haklapp, men det är ju också ett minne :)

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!

 

121 – I form (58/366)

iform 1

Gillade effekten med järnet i hanteln mot det grå berget och mossan. Fotat med Tamron 90/2,8

Det vore ju inte så dumt om jag kunde komma i bra form, men främst tränar jag faktiskt för att det är så roligt. Särskilt att träna på gymmet. Jag vet förstås att främsta skälet till att träna borde vara för hälsan, men ärligt talat är det träningslusten som först och främst får igång mig. På gymmet gillar jag att gå in i min egen bubbla och bara köra på.

Att gå eller jogga är däremot otroligt trist att göra ensam, så jag är glad att barnen nu får med mig på powerwalks.
.

013

Det är inga hisnande hastigheter än så länge. Vägarna är så leriga så att skorna klibbar fast, och väljer man att istället gå på stubbåkrarna, sjunker man ned flera centimeter. Tjejerna känner ingenting i kroppen efter våra powerwalks, som ju rimligen borde vara jobbigare för dem med kortare ben, mindre kroppar och därmed mindre muskler. Jag däremot, jag blir stel i höfterna och vristerna efteråt. Det är skillnad på att vara 10-11 och att vara snart 47, tydligen ;)

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma teman!