I dag hämtade vi granris till julbocken

Jag brukar alltid vara sen med att klä stommen till vår julbock, och samma sak i år. Det beror nog dels på att det är svårt att få någon lust för julpyssel om det inte är snö, dels att det är ganska mycket jobb med att få hem granriset och framförallt att klä bocken. Men i dag var det dags.
.

Som vanligt visste inte mamma något annat läge än full gas, så det var bara att hålla i sig och hoppas på att hon skulle klara kurvorna och inte få sladd på isen…
.

Min bror har låtit avverka en hel del i skogen, så vi kunde hämta granris och en gran i de stora högar med ris som de samlat ihop.

Jag har så mycket minnen i den här skogen. Här lärde jag mig åka skridskor på en bottenfrusen damm, här gick jag som femåring bakom pappa hela vägen ned till sjön för att vittja mjärdar, här har jag plockat lingon, blåbär och svamp, här har jag susat fram på olika hästar och klättrat i bergen.

På vägen hem började det snöa ganska mycket. Kallt, men mysigt! Efter att ha lastat av allt ris vände mamma hemåt igen, och jag gick in för att tina upp.

I högen med granris låg en hel gran som vi tog med hem. Toppen på granen skall jag sätta i den stora gjutjärnsgrytan framför huset, resten skall jag använda till julbocken och kälken som ni kanske ser där bakom?

Stommen till julbocken har pappa svetsat av armeringsjärn och kälken stod på höskullen när vi flyttade hit. Får se om jag börjar klä julbocken i kväll, eller om Bella och Jackie vill baka pepparkakor.

Och det var det.

Nyskördad (353/366)

granris

Julklapparna brukar vi vara klara med redan i slutet av november, så även i år. Då har vi litet tidsmarginal för ovälkomna influensor som brukar dyka upp ungefär vid den här tiden, så att vi ändå hinner julpyssla, baka och julmysa de sista veckorna innan jul, även om vi blir hängiga, febriga och hostiga ett par veckor i december.

Ett moment som jag alltid brukar vara sen med är att klä julbocken. Kanske för att den står utomhus, och det ofta är mer höstkänsla när man är utomhus än julstämning, och då kommer jag till skott först en bit in i december, som nu. Nu har jag i alla fall släpat hem granris som jag hoppas räcker en bit på väg till julbocken och till krukorna vid entrén. Nyskördat granris, med andra ord. Bilder på hur julbocken växer fram kommer om någon dag eller så.

365

Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 + 1 olika teman under året, samt alla deltagare. Klicka gärna runt och se andras foton på samma tema.

Julstämning i ett 1800-talshus

Jag funderar på vad det är som gör att man känner julstämning, egentligen..?

Många önskar att det skall komma snö, så att det blir julstämning. Men jag har upplevt jular med mycket snö, då jag ändå inte känt någon speciell julstämning, och jular med barmark och + 13 grader som i år, då jag tycker att det är väldigt mysigt. Jag vet inte om det är julstämning precis, men det är mysigt helt enkelt.
.

trappan 1

Delvis beror det nog på huset vi bor i. Det är ett gammalt hus från slutet av 1800-talet. Gamla hus har ofta en atmosfär som inte finns i ett nytt hus. Huset är inte bara väggar, golv och tak. I ett gammalt hus får man en känsla av att vara del av en kontinuitet. Jag tycker att det är en ganska häftig känsla att människor ända sedan 1800-talet har upplevt samma saker i det här huset som vi. Här har man arbetat, bildat familj, levt och dött.
.

äpplen

Det gör ingenting att det är rena vårvädret, det är mysigt i alla fall.