Historiska Media – Sida 2 – Just nu

Recension: En ny tid, av Ida Jessen

Publicerat den 21 februari, 201820 februari, 2020 av Justnujusthar8 kommentarer

Det här är en lågmäld, varm och vacker berättelse om Lilly Bagge som efter tjugo år som trogen maka och följeslagare till doktor Vigand Bagge, plötsligt står ensam efter hans hastiga insjuknande och bortgång.

Det är tidigt 1900-tal och som ofta skedde vid den tiden slutade Lilly sin anställning som lärarinna när hon gifte sig med doktor Bagge. Hon är van att anpassa sig efter sin make, så att han inte skall tycka att hon är allt för enfaldig och känslomässig. I dagboksform funderar hon över hur det kom sig att livet blev som det blev, och vad hon vill med sitt fortsatta liv. ”Vad ska jag göra när han inte finns här längre? Vem ska påminna mig om vad jag ska tycka? Vem ska hålla mig på plats?”

Det blir snart tydligt att äktenskapet snarare var lämpligt än lyckligt, utan förtrolighet och verklig närhet. På samma korrekta sätt som Vigand förhöll sig genom deras äktenskap, ser han till att hon inte blir lottlös när han är borta. Men till och med när han ligger för döden håller han inne med de kärleksfulla orden och handlingarna.

Vigands plötsliga död, efter alla år då hon anpassat sig efter honom, alla år då hon slätat över det hon egentligen vetat men inte stått ut med att veta, får Lilly att ta fram sin gamla dagbok och i ord fundera över den situation hon hamnat i. Vem hon är, vem hon var och vad hon vill.

”Han är död. Han finns inte. Han kommer aldrig att kunna böja sig över mig och placera en kyss på mitt huvud. Aldrig mer ska han komma stegande genom vardagsrummet, viftande med sin otillgänglighet framför näsan på mig. Aldrig mer kommer jag att sitta mittemot en uppslagen tidning vid frukosten.”

Trots dödsfallet och trots Lillys osäkra framtid sprudlar snart berättelsen av hopp. Jag läser och njuter av den här ljuvliga berättelsen. Ida Jessen har en förmåga att beskriva det som sker med små nyanser som inte säger så mycket, men som mellan raderna säger allt. Lilly Bagge står inför en ny tid, och vi får följa hennes väg in i den. Det är härlig läsning att få följa med på resan. Att få följa Lillys försiktiga förändring tillbaka till den levnadsglada och spontana kvinna hon en gång var, då hjärtat sprang före henne. Och jag njuter av beskrivningarna av det lilla samhället på Jylland och livet som levs där, så mycket att jag själv vill resa dit.

En ny tid är den första romanen av två om makarna Bagge. Hösten 2018 kommer Jessens bok Doktor Bagges anagram ut på svenska. I den får läsaren följa Lilly Bagges make, doktor Bagge, och hans tankar om livet, relationer och äktenskapet. Jag längtar efter att läsa den, och få inblick i en åtminstone till det yttre väldigt stram, korrekt och okänslig person. Jag är så nyfiken på att få veta hur han såg på sin hustru, om det fanns verkliga känslor för henne eller om han hade känslor för någon annan.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 217
Utgivningsdatum: 2018-01-22
Förlag: Historiska Media
Originaltitel: En ny tid
Översättare: Ninni Holmqvist
Omslagsillustration: William Morris tapet
ISBN: 9789175455778
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

Paris – en stads historia, av Anna Thulin

Publicerat den 26 september, 201727 september, 2017 av Justnujusthar5 kommentarer

Den 14 juli firade bokförlaget Historiska Media Frankrikes nationaldag genom att tävla ut ett ex av Anna Thulins nyutkomna historiska introduktion till staden. För att vara med och tävla skulle man skriva en mening om varför man ville åka till Paris. Jag skrev spontant ned den mening som var den första jag kom att tänka på: ”Jag längtar alltid, alltid tillbaka till Paris, som fortfarande är den främsta ledstjärnan för frihet, jämlikhet och broderskap!” Och jag vann!

Den här boken är precis vad jag har saknat utan att veta om det. Jag uppskattar verkligen den överblick man får av den historiska utvecklingen, från de första tusen åren via medeltiden, renässans och upplysning, upprorens århundraden, det nya seklet och efterkrigstiden. En genomgång av 2000 år i en alldeles lagom omfattande guide till en av Europas viktigaste städer. Äntligen en bok där man lättare kan förstå samband, orsak och verkan, mellan olika tidsperioder och händelser, se hur allt hänger ihop.

Boken är lättsamt skriven i en berättande ton, vilket gör den enkel att läsa och ta till sig. Varje kapitel avslutas med en kort sammanfattning av några av de mest centrala platserna för just den tidsperiod som kapitlet handlat om.

Mitt eget foto från vår semesterresa i Frankrike 2017

Något som Anna Thulin skriver om i sin bok, och som vi blev medvetna om under vår resa i Frankrike i somras, var hur kungarna från mitten av 1400-talet föredrog att hålla sig utanför huvudstaden, i sina palats i Loiredalen. När Frans I på 1500-talet istället valde att göra Paris till kunglig residensstad väckte det stor förvåning hos folket. Det här är ett slott som Frans I lät bygga – Château de Chambord, vilket också nämns i boken. Men här tillbringade han bara en begränsad tid när det var jaktsäsong.

Boken innehåller förstås en del om slottet i Versailles, eftersom det varit en plats för viktiga och ofta omvälvande händelser under olika tidsperioder. Det har inte bara tjänat som bostad för Ludvig XVI och Marie-Antoinette och deras hov. Slottet i Versailles har också haft betydelse vid andra tidpunkter. Till exempel vid första världskrigets slut i november 1918. Då återstod den svåra uppgiften att enas om eftergifter och förhandlingar. Förhandlingarna skedde på olika platser i Paris, men det slutgiltiga fredsavtalet undertecknades i spegelsalen på slottet i Versailles.

När vi var i Normandie besökte vi konstnären Claude Monets hus och trädgård. I efterhand kunde jag nu läsa i Anna Thulins bok om hur den nya konströrelsen, impressionismen, tog form i Paris. Hur man valde att hellre lyfta fram ljus och skuggor än att måla så detaljrikt som möjligt. Det visste jag i och för sig redan, men vad jag inte visste, var att Claude Monets målning över Le Havres hamn, den som heter Intryck, soluppgång (impression, soleil levant) fick en kritiker att hånfullt kommentera – impressionism! Och att det öknamnet sedan gav namn åt hela konstskolan.

Tyvärr hann inte boken komma innan vi skulle resa till Frankrike, men nu har jag läst den och vet mycket mer om historien bakom många av platserna i Paris. Min längtan tillbaka till Frankrike och Paris blir bara starkare för varje gång vi reser dit, och Anna Thulins välskrivna bok gör inte längtan mindre. Nu vill jag snart tillbaka för att uppsöka många av de platser jag har läst om i boken. Både typiska turistattraktioner och för mig okända platser blir mycket mer intressanta när jag vet deras bakgrund, vilka omvälvande händelser som utspelat sig där.

Jag vill till exempel se Paris’ skyddshelgon som står med katedralen Notre-Dame bakom sig och vänd mot floden där vikingarna anföll staden gång på gång. Jag vill se La crypte d’Héloïse et Pierre Abélard, som är ett gotiskt stenvalv som markerar det här berömda kärleksparets grav på kyrkogården Père-Lachaise. Det vore intressant att besöka Hôtel des Invalides, där Napoleons grav finns. Man får inte heller missa att beställa en kopp kaffe på Café Procope, Paris äldsta kafé, och inte heller att besöka Le Café Suédois. Bland annat :)

Paris – en stads historia innehåller tips på mängder med platser i Paris och historierna kring dem. Läs boken för en djupare förståelse av varför Paris är den stad den är i dag, och du måste absolut läsa den om du planerat att besöka staden.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 271
Utgivningsdatum: 2017-05-22
Form: Ingrediensen AB
Förlag: Historiska Media
ISBN: 9789175454283
Finns att beställa hos Bokus, Adlibris med flera

♥

Recension: Kvinnor i strid, av Anna Larsdotter

Publicerat den 28 oktober, 201628 oktober, 2016 av Justnujusthar3 kommentarer

Recensionsexemplar från Historiska Media - stort tack! — Recensionsexemplar från Historiska Media – stort tack!

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 352
Utgivningsdatum: 2016-09-21
Formgivning: Miroslav Sokcic
Förlag: Historiska Media
ISBN: 9789175453361
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

Bokens innehåll i korthet, från förlagets hemsida

I traditionell militärhistoria är kvinnor ofta osynliga. Och i traditionell kvinnohistoria har det regelrätta kriget sällan någon plats. Begreppen krig och kvinnor tycks helt enkelt inte höra ihop. I boken Kvinnor i strid berättar Anna Larsdotter om kvinnor som på olika sätt deltagit i krig, från 1600-tal till 1900-tal. Levande och kunnigt skildrar hon deras många olika roller som soldater, piloter, prickskyttar, vårdpersonal eller delar av trossen. En del kvinnor förklädde sig till män för att kunna delta i strid. Vissa sökte på så vis sin försörjning, medan andra ville ha frihet och äventyr. I fascinerande personporträtt möter vi bland många andra könsöverskridaren Hannah Snell, ikonen Harriet Tubman, kaptenen Flora Sandes och Vietnamveteranen Lynda Van Devanter. Kvinnor i strid utmanar våra invanda föreställningar och ger en ny och spännande ingång till militärhistorien. Boken visar att kvinnor alltid har varit en naturlig del av kriget, inte minst vid fronten.

.
Så tyckte jag om boken

Det här är en väldigt intressant bok som har givit mig en ny och betydligt mer nyanserad syn på kvinnors roller och betydelse under krig. Jag har haft en tro att kvinnor antingen stannade hemma och tog hand om barnen när männen deltog i krig eller, under senare tid, möjligen deltog som sjukhuspersonal. Jag hade inte heller någon aning om hur man till att börja med såg ned på kvinnor som arbetade som vårdpersonal under krig. För mig blev den här boken en riktig ögonöppnare och jag rekommenderar verkligen alla att läsa den! Jag har strukit under och vikt hörn på var och varannan sida i boken, det är så mycket som är så väldigt intressant och spännande.

Den fråga jag först ställde mig när jag valde att läsa boken var, varför har kvinnor överhuvudtaget valt att delta i krig? Ingen har tvingat dem, ändå har krigshärarna bestått av förvånansvärt många kvinnor, och även barn. Boken ger svaret att det för många handlade om försörjning. Under 1600-talet fick männen betalt som knektar. De kvinnor som stannade hemma fick ofta en svår situation, både ekonomiskt och socialt. Vissa tvingades till fattigvården och andra till prostitution, och många följde med som obetalda hushållerskor för att åtminstone få tillgång till matransoner. Klippte kvinnorna av sig håret och klädde sig som män öppnade sig helt andra möjligheter. I sina nya roller som män fick de dels betalt, dels ett annat anseende och en annan frihet. Många kvinnor var fattiga och kom från svåra förhållanden. För dem blev krigshären ett sätt att komma hemifrån och skapa sig ett nytt liv. Vissa sökte förstås också äventyr.

Det var länge förbjudet för kvinnor att ta värvning, och även att klä sig i manskläder, så de kvinnor som klädde sig som män för att kunna delta i krig tog stora risker. Blev de upptäckta kunde det ledda till avrättning. Men hur lyckades kvinnorna hålla sin identitet hemlig? Hur kunde man missa att se att det var kvinnor och inte män, och att inte höra på deras röster att de var just kvinnor? Det verkade ganska osannolikt för mig. Författaren menar dock att det inte alls var så märkligt som det först kan förefalla. Dels var de manliga soldaterna väldigt unga och skillnaden mellan de unga männen och de unga kvinnorna var inte så stor. Dels var klädseln starkt knuten till en persons identitet. Klädseln visade både vilket kön och vilket yrke man tillhörde, det var ingenting man normalt sett ifrågasatte, men ibland hände det förstås: ”Jag såg tydligt på flera av våra officerare, som betraktade mig noggrannare än vanligt på gatan och under skjutövningarna, att misstankarna dagligen och stundligen tilltog.”

I boken får vi läsa om flera olika kvinnor som valt att delta i krig, alla lika intressanta kvinnoöden och med något undantag var alla helt okända för mig. Berättelserna visar att kvinnor inte alls är veka varelser, utan har anpassat sig efter vad tiden krävt. Bilden av den veka kvinnan, som behövde luktsalt vid varje obehaglig situation, skapades på 1800-talet, men ”förväntar du dig styrka, som samhället gjorde av 1600-talets kvinnor, så möts du i allmänhet av det.” Nålen och svärdet kan absolut svingas med samma hand, det har Anna Larsdotter övertygat mig om genom boken Kvinnor i strid.

♥