Böcker som förflyttar mig till platser att längta till

I veckans helgfråga undrar Mia: Har du blivit sugen på att resa till ett ställe på grund av att du läst en bok som utspelar sig där?

Ja, det har jag verkligen. Här kommer några tips på böcker som lyckas förmedla just den där känslan, att man vill till platserna i böckerna och själv uppleva dem.

♥ Som barn läste jag Enid Blytons Äventyrsserie om Jack, Lucy-Ann, Philip, Dinah och Jacks kakadua Kiki, och älskade de böckerna. Jag lekte ofta att jag var på rymmen och var med om liknande äventyr som barnen i Enid Blytons böcker. Dock utan den klassiska och otroligt mysiga picknickkorgen som de ofta hade med sig.

Jag skulle gärna uppleva de här platserna även nu i vuxen ålder, särskilt ön med Lunnefåglar.

 

 

♥  Ni har väl inte missat 80-talsklassikern, Törnfåglarna? Jag både läste boken och såg teveserien som fjortonåring, och grät över den omöjliga kärleken mellan den katolske prästen Ralph de Bricassart (spelad av Richard Chamberlain i teveserien) och Meghan ”Meggie” Cleary (spelad av Rachel Ward). De älskar varandra, men Ralph väljer en karriär i den katolska kyrkan, vilket gör deras relation förbjuden. Han kan ändå inte motstå henne, vilket leder till mycket lycka men också mycket olycka.

Jag skulle gärna resa till Australien, hyra en häst och rida på dammiga vägar, över berg och oändliga slättland, se kängurur längs vägen och galoppera på stränder, precis som i Törnfåglarna. Helst utan att råka ut för farliga vildsvin, som i boken…

 

♥  Sigrid Undsets roman Kristin Lavransdotter är en av de allra bästa böcker jag läst. Tänk vilken författare hon var, Sigrid Undset. Som ett exempel kan jag berätta om när vi åkte på MC-semester i Norge och jag plötsligt kände otroligt starkt att landskapet kändes precis som  Gudbrandsdalen ur boken om Kristin Lavransdotter. Jag lutade mig fram och sade det till Patrik, alldeles hänförd. Efter ett par hundra meter kommer det en skylt. ”Gudbrandsdalen”. Då har man lyckats som författare. Jag vill alltid tillbaka till Norge, det vackraste land jag upplevt.

 

♥  Balladen om Marie: en biografi över Marie Krøyer. Bokförlaget Forum gav ut den år 1999, men jag tror att den finns i nyutgåva också med omslag från en filmatisering som gjorts. Jag brukar inte vara så förtjust i biografier, men den här är väldigt bra. Gripande, förstås, eftersom Marie Krøyers liv var fyllt av både kärlek, svek och tragik. Marie var gift med den kände skagenmålaren P.S. Krøyer. I takt med att de inreder det ena hemmet vackrare än det andra dör deras kärlek, samtidigt som han sjunker djupare ned i sinnessjukdom. När Marie är på semester träffar hon Hugo Alfvén. De blir vilt förälskade. Men deras passionerade kärlekshistoria utmynnar i svek och olycka, för Marie.

Den här biografin fick mig att resa till Skagen för att själv få uppleva platsen där Marie bodde. Det är verkligen så vackert och gemytligt som boken förmedlar.

 

♥  Den lilla bokhandeln i Paris läste jag under vår Frankrikeresa för ett par år sedan och tyckte väldigt mycket om den. Här handlar det om en väldigt varmhjärtad, inkännande och sorgsen bokhandlare som rekommenderar böcker istället för medicin till människor med brustna hjärtan. Sitt eget brustna hjärta verkar har till att börja med inte kunna kurera. Men så beger han sig söderut tillsammans med en, och sedan flera, vänner nedför Frankrikes floder och lyckas under resan hela sig själv. En väldigt fin berättelse.

På vår resa passerade vi många av de platser som bokhandlaren och hans följe också passerade, och stämningen som boken förmedlade var precis den vi upplevde när vi reste runt i södra Frankrike. Jag vill tillbaka.

 

♥  Som om du inte fanns utspelar sig vid ett par tillfällen i Italien. Tess och Gus möts som hastigast första gången i Florens. Gus är där med sina föräldrar för att försöka komma över broderns död. Tess ber honom ta en bild av henne och väninnan på Ponte Vechio innan de skall återvända hem. Utan att de vet om det korsas Tess’ och Gus’ vägar flera gånger under åren som följer. Deras liv utvecklas helt olika, men på varsitt håll går de båda två igenom personliga prövningar, glädje och sorg, och upptäcker att livet inte blev som de trodde att det skulle bli när de var arton år. Det blir bättre och det blir sämre. När de åter möts i slutet av berättelsen har det gått sexton år och båda står mitt i livet.

När jag läste Som om du inte fanns längtade jag tillbaka till Toscana och Florens. Jag vill tillbaka nu när jag tänker på det, bo på en kulle i Toscana där man kan se ut över fälten som omges av cypresser och pinjeträd och äta pappardelle al ragù di cinghiale (pasta med vildsvinsragu) som är en norditaliensk specialitet.

Mias bonusfråga: Vad ser ni fram emot?  Ja, det som alla andra också ser fram emot, att den här pandemin skall vara över. Den önskan överskuggar allt annat. Men jag ser också fram emot sol och värme, att plantera vårblommor i krukor, nästa ridlektion, att läsa boktrave efter boktrave med lockande böcker, att inreda balkongen och tillbringa mycket tid där, latsdrag och höftlyft i smithmaskinen på gymmet, att bada i havet, att vara klar med min bok och fortsätta med ett nytt projekt, att gå på promenader i skogen med Shelly och vår granne som också har en Sheltie, att äta lunch utomhus, doften av liljekonvaljer och utslagna syrener och just nu en kopp linizio lungo och rostat surdegsbröd med avokado och havssalt.

Titta in hos Mias bokhörna för många fler tips på hur du kan resa i böckernas värld! Även om vi inte kan resa till andra platser just nu, kan man ju resa i tanken, och man kan förbereda sig för kommande resor. Att planera resor är kanske inte halva nöjet med att resa, men i alla fall en stor del av det tycker jag.

Ha en fin fredag!