Recension: Midnattssolens timme, av Cecilia Ekbäck

Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand - stort tack!
Recensionsexemplar från Wahlström & Widstrand – stort tack!

 

Mitt betyg: 5/5

Originaltitel: In the Month of the Midnight Sun
Antal sidor: 301
Serie: Svartåsen (fristående, del 2)
Utgivningsdatum: 2017-02-02
Förlag: Wahlström & Widstrand
Formgivning: Maria Sundberg
ISBN: 9789146230267
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Innehållet i korthet, hämtat från förlagets hemsida

Midnattssolens timme är en historisk spänningsroman om människor, hemligheter och ett mytiskt berg som kastar sin långa skugga över de invånare som lever där. Sommaren 1856. När Magnus Stille blir skickad av sin svärfar, justitieministern, att kartlägga området runt Svartåsen i Lappland tjänar det som täckmantel för ett helt annat uppdrag. Tre män – en präst, en lagman och en ännu oidentifierad man – har nyligen hittats mördade i en prästgård i den avlägsna regionen. En äldre same påstås ha utfört dådet och Magnus uppdrag är att försiktigt ta reda på vad det är som har hänt. Kungen är på väg att sälja de olönsamma gruvorna i Lappland och ingenting får störa den kommande affären. Svartåsen har redan rykte om sig att vara en plats med mystiska krafter och dolda hemligheter. Men Magnus svärfar har även ett annat mer privat uppdrag åt honom. Eftersom han starkt ogillar sin dotter Lovisas sätt att leva låtar han henne följa med Magnus på den mödosamma resan norrut. Detta omaka par – en man uppfostrad till att tjäna staten och en ung, rik kvinna som vägrar att leva efter samhällets normer – reser tillsammans från den civiliserade huvudstaden upp till den mytiska trakten kring Svartåsen. Området är befolkat av nybyggare, med sitt grovhuggna sätt att bedriva politik och religion, och samer som med sin förkristliga tro alltid har bott runt Svartåsen. Magnus och Lovisa har ingen aning om vad som väntar dem, men resan in i midnattssolens land och mötet med den äldre samekvinnan Ester kommer att för alltid förändra dem.

.

Så tyckte jag om boken

Det är inte bara kriminalgåtan som driver mig att hela tiden läsa vidare, jag riktigt njuter av att försvinna in i det för mig exotiska sättet att leva och i det exotiska landskapet. Lappland, med en sol som lyser dygnet runt, tät skog och ett berg med avgörande betydelse för människors liv. Och så människorna som lever där, de som är inflyttade och de vars släkt levt i området sedan urminnes tider.

Hit kommer Magnus Stille, utbildad mineralog från Stockholm och starkt präglad av tidens nya strömning; realismen, enligt vilken allt kan förklaras ur ett mer eller mindre objektivt och vetenskapligt perspektiv. Ganska omgående konfronteras han dock med traktens mörka hemligheter och ställs inför folktro och det vi numera skulle kalla vidskepelse. Skildringen av mötet mellan förnuft och tron på andeväsen och naturens egen mytiska kraft gör berättelsen extra spännande.

Jag är imponerad av hur författaren skapar spänning och intresse på flera olika plan, dels för de olika människorna och deras inbördes relationer till varandra, dels för kriminalgåtan. Berättelsen börjar hastigt och dramatiskt för att sedan övergå i en lugnare, riktigt behaglig takt. Det ges nästan omärkliga antydningar och ledtrådar allteftersom historien byggs upp och ges mer djup. Jag skulle kunna stanna i den känslan länge, och fortsätta att vara en betraktare av livet som pågår vid Svartåsen. Men just när jag känner mig som mest invaggad i någon slags trygg vardagslunk, då sticker historien iväg igen, lika hastigt och dramatiskt som den började. Avslutningen är oväntad och rafflande, minst sagt. Den får mig att fortsätta att fundera på berättelsen efter att boken är utläst. Det här är ett riktigt välgjort hantverk.

 

3 reaktioner till “Recension: Midnattssolens timme, av Cecilia Ekbäck

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.