
Jag vaknar alltid först och går upp innan alla andra, det är så mysigt att starta dagen i lugn och ro. På helgerna får Shelly, katterna och hästarna sin mat, och sedan är det min tur att äta favoritfrukosten. På lördagarna har det blivit rutin att jag tittar på inkännande och duktiga Jenny Strömstedt och Marcus Oscarsson som svarar och förklarar på frågor om politik.


Rehabträning på gymmet – rufsig i håret, men glad efter träningen :)


Mammutarna har haft vintervila under tiden det varit snö och is, eftersom de dels varit för unga för att tränas seriöst, dels gått barfota utan skor och broddar. Men nästa vecka börjar inridningen av Hannibal som blir fyra år i år. Så kul och spännande!

Har jag visat utsikten från sovrummet? Vi bor på en ås, och nedanför den har det varit helt översvämmat precis som vanligt. Där gick den gamla Vikingaleden från Östersjön till Uppsala, det har jag berättat tidigare. Jag älskar den här platsen, dels huset med sin historia och olika människoöden och liv, dels omgivningen som beboddes av vikingar för tusen år sedan. Det är omtumlande att tänka på.




På åkrarna framför oss har svanar, tranor och grågäss börjat landa i hundratal, det känns hoppfullt att se dem komma tillbaka på våren och jag blir lycklig av att höra deras kacklande.
Något annat som gör mig lycklig är att ha huset fullt med prat och skratt när alla de fyra ungdomarna är hemma. I helgen var Milo och Jonathan här hela helgen, och jag blir glad av att sitta och arbeta och höra deras prat och skratt i rummet bredvid när de spelar biljard eller hämtar något att äta i köket.






Vissa saker återkommer varje år vid ungefär samma tid, men känns ändå speciellt varje gång! Som att bära bort granriset från krukorna vid trappan, bära ned julbocken till ladugården, se de första fjärilarna och bina. De här bilderna är från förra året, men i helgen gjorde jag exakt samma sak.
Jag och Shelly tog en promenad till byn, och det märktes att det var vårväder. Den promenaden tog flera timmar eftersom jag träffade och pratade med både nya personer som jag inte träffat tidigare och med min familj. Jag pratade jakt och höns med Hanna, träning och hundar med Bosse, trädfällning med Andreas, diverse med mamma och med Lasse, Therese, Emil, Johanna och Rasmus och beställde vaniljbullar från Inger och Arne. Trevligt med liv och rörelse!
Hela helgen har jag haft abstinens efter att ha bett om ett uppehåll på en månad med mina lektörsuppdrag. Det är så otroligt roligt att läsa svenska och engelska manus, bedöma deras kvaliteter och brister och skriva lektörsutlåtanden. Att analysera och skriva om stora textmängder är otroligt intressant och spännande. Men, nu blir det en paus för att kunna ge mitt eget manus fullt fokus. Deadline den 15 april.

Det här var inte i helgen, men i tisdags. Jag lägger in den här bilden som ett minne eftersom bloggen är en slags dagbok. Det var nämligen sista gången jag var hos Therese på Hair Team i Uppsala. Hon byter bana helt och hållet, och jag kommer att sakna våra samtal. Jag har träffat henne oftare än jag träffat de flesta vänner som inte är min familj. Vi har känt varandra i tolv år, och vi ses och pratar om allt under de två timmar jag är där, så vi känner varandra väl. Jag får väl åka och titta på Vedumkök när jag är i Uppsala, Therese lovade att bjuda på fika :)
Toodeloo!
♥
Låter som en bra helg! En frisör kan man verkligen komma nära. Jag går hos en tjej som började som liten praktikant hos min syster. Hon sopade golv, tvättade hår mm. Sen ville hon klippa och då fick hon testa på min man :) Nu är hon över 40 och klipper fortfarande.
GillaGilla
Det händer absolut mera hos dig på landet än vad det gör här verkar det som. Å du har rätt. Årstiderna kommer ju och går ungefär på samma sätt varje år, men det är nåt visst med våren. Allt börjar leva igen efter att ha befunnit sig i vinteride ett antal månader.
Hoppas du hittar en ny frisör som du är lika nöjd med som med Therese. Det brukar ta mig evigheter att hitta en ny frissa. Det är inte lätt att hitta en frisör som man och inte minst håret klickar med;-)
PS. Himla snygga selfies:-) DS.
GillaGillad av 1 person
Det händer saker, men inte särskilt mycket som sticker ut från vardagen. Men det är nog bra, så att jag kan fokusera på det jag måste just nu :) Visst är det som Astrid Lindgren skrev i Madicken: när det blir vår känner jag livet i mig! Samma sak varje år, när kylan, snön och isen försvinner och solen visar sig och det är tvåsiffriga plusgrader, då glömmer man den jobbiga vintern och blir som en ny människa. Jag håller med dig om frisör. Vi grät båda två när jag lämnade hårsalongen. Tack angående selfiesarna ♥
GillaGilla
Vilken bra dag… fast jag lyckas då aldrig gå upp först :)
GillaGillad av 1 person
Jag tror att man är född morgon- eller kvällsmänniska. Jag har alltid varit en morgonmänniska. Jag vill gå upp och komma igång med dagen och har ingen ro att ligga kvar i sängen. Däremot kan jag gå och lägga mig redan vid åtta på kvällen om jag känner för det, och ligga och ta det lugnt i flera timmar. Det kanske har att göra med att jag kan ta det lugnt när det är mörkt, men när det är ljust ute vill jag gå upp och ut.
GillaGilla