Mitt rum som förvaltningsrättsnotarie – före och efter

Första dagen stod jag inför ett helt tomt skrivbord. Två skärmar, ett tangentbord och en stol. En arbetsplats som kändes anonym och stram.

I dag ser det annorlunda ut. Med lampor, gröna växter, en filt och tavlor har jag gjort rummet till mitt. Små detaljer, men viktiga när man varje dag ska fatta beslut som påverkar människors liv.

Jag kom från forskarvärlden, där jag kunde fördjupa mig i en paragraf under lång tid.

Nu arbetar jag med tre skärmar, olika rättsdatabaser, mappar och snabba beslut. Tempot är helt annat än tidigare, och för att orka med behöver jag omges av lugn på min arbetsplats, i min egen lilla oas.

Här skulle jag alltså sitta och arbeta med svåra mål under både press och stress under två års tid. Nej, det gick bara inte. Jag behövde verkligen ordna en plats där jag inte känner mig som en maskin som bara producerar domar. Inte för att skapa mys, utan för att kunna tänka klart.

Så jag började fixa:

  • gröna växter som både ger inramning, bättre luft och doft
  • ett stort skrivbordsunderlägg som dämpar ljudet och fungerar som musmatta
  • förvaring till pennor och block
  • några filtunderlägg till koppar och krukor

Bakom monsteran på lådorna står till exempel en Dr. Westerlund. Den sprider en frisk citrondoft när man rör vid bladen.

Visst blev det bättre? Men jag är inte helt nöjd ändå. Den där kartan som sitter på väggen, nej, den behövs inte när vi har landinformation i akterna. Den ger bara rummet ett rörigt intryck.

Så jag köpte en tavla istället. Den blev kanske lite för liten och sitter lite snett, men den är lekfull och förmedlar värme och lugn.

Jag är nöjd. Eller snarare, ganska nöjd. Det jag fortfarande saknar är en matta, för att slippa se det myndighetsgrå och göra rummet mer ombonat. Har ni något tips på en stor matta att lägga under skrivbordet, eller kanske en långsmal matta från dörren mot fönstren, bakom skrivbordsstolen?

Eftersom flera hört av sig och vill veta mer om hur det är att arbeta som förvaltningsrättsnotarie, tänkte jag skriva om en vanlig dag. Egentligen finns inga rutinmässiga dagar, det händer nya och oväntade saker precis hela tiden, men det är så det fungerar här, och på något sätt hamnar allt rätt i slutändan.

Två månader på Förvaltningsrätten

Det har varit en lång tystnad från mig. Man kan väl säga att jag har gjort ett spårbyte. Jag ansökte ganska spontant om notarietjänst, och fick tjänsten, med start inom bara en månad. Så jag arbetar sedan början av juni på Förvaltningsrätten, där jag även handlägger mål och skriver domar inom migrationsdomstolen. Fullt upp, med andra ord!

Jag stod inför disputation och såg framför mig en framtid i universitetsvärlden. Undervisning, handledning och kanske fortsatt forskning. Men möjligheterna till att fortsätta forska vidare är små, och efter många år av ganska ensamt arbete, utan någon att diskutera jobbet med, och där arbetet är framför allt teoretiskt, längtade jag efter att arbeta med konkret, handfast juridik, där mitt arbete får konkret betydelse för andra människor. Skulle jag byta spår, så var det nu.

Två månader in i min notarietjänst känns det tydligare än någonsin att jag har gjort rätt val. Men det har varit en rivstart utan dess like!

Jag påbörjade min tjänst (det är en så kallad utbildningstjänst, eftersom man utbildas till domare samtidigt som man handlägger mål) när det var dags för semestrar, vilket innebar att 50 timmars utbildning skulle pressas in under bara några veckor. Jag har dessutom skrivit drygt 20 domar inom allt från asyl och uppehållstillstånd till tvångsomhändertaganden av barn och missbrukare och bistånd, för rådmännen (vilket är en titel för domare i förvaltningsrätt och tingsrätt) att skriva under.

Riktigt trist rum, eller hur? Jag har gjort om det nu, jag kan visa om ni vill

Första dagen fick jag en bärbar dator, ett rum och en mobiltelefon – varsågod, börja jobba! Paaanik! Jag hade ingen erfarenhet av att arbeta på tre skärmar, jag hade aldrig arbetat i de rättsdatabaser och rättssystem som vi använder på domstolen. Jag är visserligen expert på Regeringsformens 1 kap. 2 § 6 stycket, men här handlägger vi och dömer i ungefär 600 olika mål..!

Varje dag är det nya lagar, praxis, direktiv, förarbeten att sätta mig in i för att kunna utreda olika mål och skriva domsförslag. Och bakom varje överklagande (vårt arbete är att överpröva myndigheters beslut när någon har överklagat) finns en människa, en familj, en framtid som kommer att påverkas. Det känns extremt ansvarsfullt, och jag kommer alltid till jobbet med litet extra adrenalin.

Man måste ju lära sig att hitta också. Bara att lära sig alla vanliga rutiner tar tid. Det här hände mig gång på gång i början… :)

Skillnaden mellan forskning och arbetet som notarie på domstol är enorm! Tidigare fördjupade jag mig i ett specialämne under lång tid, med tid för reflektion, analys och slutsatser. Nu är tempot skyhögt och besluten får konsekvenser här och nu. Det är en helt ny värld för mig, och det är svårt, men det känns också otroligt meningsfullt. Det här är min personliga nytändning i livet. Ett spårbyte i andra halvlek!

Tur att jag åker hem till gummistövlar, arbetshandskar och grusgångar som ska rensas från ogräs. Annars hade jag nog jobbat dygnet runt. Så mycket finns det att göra, och så roligt är det. Dock jobbar jag ändå över en hel del, och resorna till och från jobbet tar väldigt lång tid, så trädgårdsfix sker ofta i ljuset av utomhusbelysning eller pannlampa.

I nästa inlägg kan jag visa hur jag gjorde om mitt arbetsrum, till ett rum mer i min stil, med före- och efterbilder. Jag kände att jag behövde ha en vilsam och trivsam arbetsplats, gärna med koppling till livet på landet, för att orka med det ansvar och fokus som arbetet kräver. Kika in igen om ni vill se hur det blev.

Jag kan också berätta om en vanlig dag som notarie, om ni vill? Boktips kommer också, men ett litet tag till framåt är det fortsatt fokus på utbildningar och nya saker att sätta mig in i, så nöjesläsning får vänta litet till. Som att jag i fredags kallade till muntlig förhandling i ett mål som gäller en flicka som riskerar att föras ut ur landet för att bli bortgift.

Fest, skratt och glädje på Jackies student ♥

Fredagen den 13 juni var det dags, Jackie tog studenten! Efter tre intensiva och lärorika år på ekonomiprogrammet (och minst lika många erfarenheter utanför skolan) var det dags att fira stort!

Perfekt väder och en helt fantastisk stämning när Jackie sprang ut, med blommor, nallar och skyltar i massor!

Glädjen var total och både släkt och vänner fanns på plats för att ta emot henne.

Sedan var det dags att ringa runt för att samla ihop alla i sina egendesignade studentoveraller och hoppa upp på flaken. Musiken dånade, konfettin yrde och ungdomarnas glädje smittade av sig på alla oss andra!

Till Bellas student beställde vi catering, men den här gången ville Jackie att jag skulle laga maten. Litet intensivt på slutet när allt skulle fram till trettio gäster samtidigt, men tack vare hjälp med att lägga ihop en sallad och att bära ut maten så gick allt jättebra. Och känslan för mig, att få bjuda på hemlagat, var verkligen värd mödan.

Vi bjöd på bland annat fransk potatissallad, ostbricka, rosépepparlax, potatisgratäng, olika pastasallader, grönsallad med bland annat jordgubbar, nektariner och basilika, fläskfilé i gräddig sås med sambal oelek, hemgjorda köttbullar med litet extra smör och kryddpeppar och bröd. Somrigt och väldigt mycket mat. Vi åt rester i flera dagar :)

Så här uppsluppen och mysig stämning var det hela dagen, verkligen ett minne för livet!

Efter maten fortsatte festen med lekar. Vi spelade en variant av beerpong, fast med läsk för barnen, med bollar som studsade åt alla möjliga håll :)) Vi hade också ordnat en tipsrunda om Jackie, och gästerna fick bland annat gissa vad hon helst ville bli när hon var liten (svar: jobba på Island med vita katter).

Dagarna innan studentmottagningen åkte Bella och jag till skogen och plockade vilda blommor och även lupiner i ett dike, och sågade ned björkar att inreda tältet med. Så mysigt med alla förberedelser, som sedan blev en så mysig dag! Minnen för livet.