När man fotar profilbilder vill man ju ha ett mjukt ljus utan skarp sol som ger skuggor i ansiktet. Bakgrunden skall helst vara ren så att den inte stör motivet.
Jag använde bländare 5.0, men mycket snyggare hade nog blivit till exempel 2.0, som ju ger den där snygga bakgrundsoskärpan. Jag skall prova det nästa gång och jämföra bilderna. Nu fotade jag på frihand, men Shelly är ett så tålmodigt motiv att fota, så det skulle nog fungera med stativ också. Det skall jag också testa nästa gång. Jag tycker att hennes pose blev bra, när hon vrider huvudet litet åt sidan så att man ändå ser båda ögonen.
Men som sagt, till nästa gång: använda stativ och bländare 2.0.
Här hittar du fotoutmaningen där du tar ett foto till 365 olika teman under året, samt alla deltagare.
Varje tisdag presenterar Johannas deckarhörna temat för en ny topp fem. Den här veckan är temat: Brittiska feelgoodromaner.
Nu kommer ni kanske att opponera er mot att jag har med svenska Frida Skybäcks roman som en brittisk sådan. Men hennes roman utspelar sig ju i London och hon har själv bott där, så jag tycker att den kan få vara med.
Övriga författare i min topplista är antagligen välkända brittiska feelgoodförfattare för många av er som tittar in här. Lucy Dillon är Lucy Dillon, man kan alltid lita på att man läser hennes romaner med en nöjd känsla i kroppen. Samma sak med de andra författarna. Kate Eberlens roman i min topplista var väldigt bra. En varm berättelse med en hel del svärta. Den har ett tydligt avslut, men jag hoppas ändå på en fortsättning.
Feelgood har dykt upp som en relativt ny genre för mig. Tidigare läste jag aldrig feelgoodromaner, men de senaste åren har jag läst flera stycken, och många har varit riktigt bra. Är det så att det skrivs fler feelgoodromaner nu än tidigare?
De här tre feelgoodromanerna ser jag fram emot under början på året.
Fler tips på böcker med temat brittiska feelgoodromaner får ni hos Johannas deckarhörna, titta gärna in hos henne.
Det är ganska fantastiskt att tänka sig, att vårt hus byggdes samma årtionde som de första moderna olympiska spelen hölls i Aten (1896). Samma årtionde föddes Wilhelm Moberg, Ernst Rolf och Evert Taube.
På 1890-talet hade industrialiseringen pågått i flera årtionden. Nya uppfinningar och industrins framväxt hade gjort det lättare och billigare att producera varor som kunde spridas till fler grupper i samhället.
Interiör med läsande dam/Lilla Hyttnäs i Sundborn
Trendiga rum var fulla med prydnader och olika textilier. De var ofta inredda i mörka färger med tjocka gardiner och kraftigt mönstrade tapeter.
Vi har tapetserat om i de flesta rum sedan vi flyttade in för sexton år sedan, men inte i vårt sovrum. Tapeten är sliten på vissa ställen, men vi tycker att den är så fin och den passar husets karaktär och tidsanda så bra.
Av en slump fick jag se tapeten i en inredningstidning, Elle Decoration, nr. 7/2015. På sidan 100 står det: ”Den där tapeten som det inte går att släppa taget om fast den suttit sedan 1930-talet. Tapet av Johan Norman, formgiven på 1780-talet.” Johan Norman var verksam som tapetmakare i Gamla stan på 1700-talet.
Jag gillar både nytt och gammalt, och gärna en blandning, men det är extra spännande med inredning som har en historia. Det går ju inte att riva ned den här tapeten och sätta upp något mer opersonligt. Och att byta bara vissa skadade delar går inte heller, eftersom vår tapet har blekts med tiden. Dessutom handtrycks den och blir därför svindyr. 3300 kronor per rulle är i saftigaste laget, då kan vi leva med att tapeten är litet nött.
Fotograf: Holmgren & Backström. Från Sveriges Hembygdsförbunds hemsida
På 1890-talet var kvinnorna klädda i långa kjolar. Deras blusar hade puffärm och midjan skulle vara hårt snörd. Pojkarna hade knälånga byxor tills de tagit studenten.
Hästen och ångmaskinen användes fortfarande i jordbruket och för transport. Tidens så kallade pulpettelefoner var av trä och hängde på väggen.
Den musik som var populär spreds som så kallade skillingtryck. Det var enkla trycksaker med en eller flera visor som ofta berättade om tragiska livsöden.
Sågverken hade bråda dagar. Husbyggandet övergick vid den här tiden från århundraden av folkligt byggande, ofta timmerhus, till att arkitekter ritade husen och sågverk sålde byggmaterialen. Den tidstypiska och trendiga panelarkitekturen slog igenom med full kraft.
Under slutet av 1800-talet blev det vanligt med det vi kallar för snickarglädje. Typiskt för snickarglädje var kraftigt utskjutande tak med synliga taksparrar, lövsågerier, stora balkonger och verandor med sirliga räcken. Övervåningen var ofta klädd med stående panel som avslutades upptill med dekorativa spetsar och på nedervåningen hade man liggande panel.