Bloggen under nio år

År 2011

Jag bloggade varje dag från vår resa genom nio stater längs USAs östkust. Vår första roadtrip med barnen som då var fyra och sex år. Resten av året fanns ingen röd tråd för inläggen, jag skrev om allt möjligt.

Ibland tyckte jag nästan att bloggen blev en familjelivsblogg, eftersom så mycket handlade om vårt vardagsliv. Här en bild på tjejerna när jag stylat dem som sina favoritdockor i Monster High till Bellas sjuårskalas.

Jag scrappade ibland. Bland annat den här layouten där Bella föreställer Clawdeen Wolff. Jag blir ju nästan nostalgisk. Så mysig tid det var, och så fort åren gått.

År 2012

Under 2012 blev det många inlägg om Glaeda och hennes föl som föddes hos oss det året.

Jag bloggade om familjen, till exempel att Jackie ramlade på det förbjudna berget och bröt armen. Det tog många år innan jag ens övervägde att redigera bilder, jag lade upp dem precis som de var. Ser ni Jackies frisyr? Bella hade klippt henne i smyg ;)

År 2013

Under 2013 handlade fortfarande många av inläggen om barnen. Bella var åtta år och skrev i sin Gladbok.

Jackie som började i första klass gick under hösten från att läsa sådana här böcker som på bilden till att läsa kapitelböcker. Favoriterna var böckerna om LasseMajas detektivbyrå. Isabella började i trean och läste under sommaren och hösten ut alla femton böckerna om Sigge.

Som sagt, mitt liv som mamma dominerade bloggen fullständigt. Här har vi lagat potatismöss.

Jag arrangerade barnkalas efter tema och lade upp recept och bilder i bloggen.

Mitt liv med bilder på familjen, mat, träning, scrapbooking och resor, det var vad min blogg innehöll under flera år.

År 2014

Under 2014 bloggade jag inte särskilt mycket, men jag brukade vara med i Helgbilden och Fototriss.

Jag fortsatte att scrappa, men bara sporadiskt.

År 2015

Fortfarande fotade jag till två utmaningar och lade upp bilder i bloggen två gånger i veckan.

År 2016

Jag bloggade mer än tidigare om mat jag lagade och bakverk jag bakade.Jag var med i fotoutmaningen 365 dagar och under en period innehöll bloggen nästan bara foton till utmaningen.

Under slutet av 2016 började jag blogga om böcker och jag fick uppdraget att vara ambassadör för Augustpriset. Bloggen började fyllas med fler och fler bokinlägg.

År 2017

I början av året var jag fortfarande med i fotoutmaningen 365 dagar, men sedan ändrade bloggen fokus ganska markant till att främst vara en bokblogg.

Här är en bild till Helgfrågan som då handlade om klassiker.

Jag försökte lära mig hur man fotar snygga matbilder, och insåg hur svårt det är.

Och så fortsatte jag att skriva reseberättelser i bloggen, men nu startade jag också upp en separat reseblogg.

År 2018

2018 var fokus fortsatt på bokinlägg i bloggen. Här hade jag precis kommit hem efter en heldag som ambassadör för Sigtuna litteraturfestival. Trött och ont i fötterna, men nöjd med dagen. Om någon känner igen stilen på jeansjackan, så kan jag bekräfta att misstankarna stämmer. Den är från slutet av 1980-talet.

Jag tvingades tillbaka till gymmet, men min träning skrev jag inte så mycket om.

Jag red igen, men det skrev jag inte heller så mycket om. Här hade jag precis svalkat av Glaeda, och som tack rullade hon sig i lera det första hon gjorde när hon kom tillbaka till hagen.

År 2019

 

 

År 2020

 

 

Det var en liten sammanfattning av mina nio år med den här bloggen. Jag är så glad för alla er som jag har lärt och fortfarande lär känna genom bloggen och andra sociala medier, tack för att ni finns!

♥

Mareld, av Camilla och Viveca Sten

Mareld är den avslutande delen i rysartrilogin om Havsfolket. Böckerna riktar sig till slukaråldern, men kan absolut läsas och uppskattas även av vuxna. Övernaturligheter hämtade från nordisk folktro möter skärgårdsskrock och det är både väldigt skrämmande, spännande och vackert beskrivet. Kärleken till havet och skärgården lyser igenom berättelsen. Det är rent magiskt.

Den första delen var framförallt väldigt mystisk med en krypande spänning. I andra delen trappades det skrämmande upp och blev mer konkret. I den här tredje och avslutande delen skall alla trådar dras ihop, och redan i första kapitlet blir det betydligt mörkare och rysligare än i någon av de tidigare böckerna när en Waxholmsbåt oförklarligt fryser fast i isen under en av sina turer och alla ombord försvinner.

Citatet är från sidan 15:

Flippa ser att gestalten närmar sig båten. Det är en man, det är hon nästan säker på. Ansiktet är dolt och rörelserna ansträngda och liksom släpande. Han är mycket mager. Filippa känner en rysning gå nedför ryggraden.
”Titta!” ropar tjejen i den rosa jackan. ”Hur kan vi få ombord honom?”
”Det borde finnas en stege”, säger en kvinna med rött hår. ”Kanske på andra sidan?”
Mamma, vill Filippa säga, men rösten fastnar i halsen. Hon kan inte skaka av sig känslan av att något är fel. På inga villkor borde de fälla ned stegen.

Jag som inte brukar fastna för böcker inom fantasygenren tycker väldigt mycket om den här serien om Havsfolket. Första delen är så otroligt vackert skriven med fokus på hur tolvåriga Tuva successivt kommer underfund med vem hon egentligen är, och vilka krafter hon har inom sig. Spänningen kryper under skinnet och man anar mer än man förstår. I den andra delen är Tuva ett år äldre. Hon har det fortfarande inte lätt i skolan, där hon alltid känt sig annorlunda och där klasskamraterna antingen retat eller helt ignorerat henne. Förutom Rasmus, som alltid står vid hennes sida och har blivit hennes bästa vän. Tills han en dag lämnar skärgården med sin familj och flyttar in till Stockholm, och Tuva känner sig både övergiven och ensam med allt fruktansvärt och farligt som händer i skärgården. I den här avslutande delen i trilogin är det betydligt mer skrämmande än i de tidigare delarna. Tuva inser vad det innebär att pakten är bruten, och att det kommer att få fruktansvärda konsekvenser.

Ett bra grepp i dagens läge, då situationen är katastrofal för vår planet, är att författarna väver in i berättelsen hur miljöförstöringen påverkar havet. Den yngre generationen är dels mer mottaglig för förändringar i levnadssätt, dels är det framförallt de som är unga nu som kommer att drabbas av konsekvenserna om miljöförstöringen fortsätter. Kopplingen mellan miljöförstöringen och det som sker i berättelsen faller sig inte helt naturlig, men den fungerar.

En eloge till formgivaren av omslagen, titta så snygga de är.

Läs gärna vad jag skrivit om Djupgraven, som är den första delen i serien om Havsfolket, och om Sjörök, som är den andra delen i serien.

Mitt betyg: 5/5

Antal sidor: 424
Serie: Havsfolket (del 3)
Utgivningsdatum: 2018-09-06
Förlag: Bonnier Carlsen
Omslagsformgivning: Eric Thunfors
ISBN: 9789178031269
Finns att beställa hos Bokus och Adlibris

 

Fängslad av historien redan efter två kapitel