Författare: Justnujusthar

Den här sommaren fick jag så jag teg

Publicerat den av Justnujusthar8 kommentarer

Jag älskar vardag! En bra sak med vardag är att den bokrelaterade Helgfrågan är tillbaka hos Mias bokhörna, och den här veckan undrar Mia hur läsningen har gått i sommar och hur sommaren har varit.

Sommaren har varit väldigt bra om man ser till att jag haft tid att umgås med familj och vänner, resa, träna och rida. Jag har dessutom badat i havet utan att frysa, och det händer inte ofta.

Sämre har det varit om man tänker på hur mycket jag oroat mig på grund av torkan och värmen. Dels har jag förstås oroat mig för dem som lever där bränderna härjat, för skogsägarna och för bönderna som inte får in tillräckligt med hö till sina djur och måste skicka dem till slakt eftersom det vore ännu värre om de tvingades svälta ihjäl. Jag har sett annonser där bönder skänker bort grisar och får, hellre än att tvingas skicka djuren till slakt. Dessutom är det kö till slakterierna ända fram till mars, och blir det inte en andra skörd av hö kommer maten inte att räcka tills dess för många djur. Jag undrar hur man gör då, när det inte går att få tag i foder till djuren.

Många hästägare har i panik beställt och betalat okontrollerat hö från Polen och Estland, och nu fått hem leveranser som är alldeles vita av mögel och som hästarna förstås inte kan utfodras med. När höet inte räcker kommer många äldre hästar som gått som sällskapshästar att tvingas bli bortprioriterade. Det är så hemskt.

De här böckerna kom häromdagen, och dem ser jag väldigt mycket fram emot att läsa

För att återkoppla till inläggets rubrik, brukar jag inte tycka att svenska somrar är så vidare bra. En-två veckor brukar vara varma och sköna, men resten för molniga och för svala för min smak. Men där fick jag så jag tiger i fortsättningen. Tre månader med tropisk väder nästan hela tiden har varit för mycket även för mig personligen. Jag har inte haft energi till allt det jag brukar göra, som att läsa. Det känns som huvudet har varit fullt av bomull och kroppen seg.

Men som sagt, nu är det vardag igen, och dessutom väntas svalare väder – tack för det. Nu börjar snart de vanliga skjutsningarna till piano- och danslektioner, och då kommer jag att få mycket lästid igen. Det ser jag fram emot.

♥

Orkidébarnet, av Charlotta Lagerberg-Thunes

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer

Orkidébarnet är den första delen av fyra om Lovisa, eller Lo som hon kallas. I den här delen handlar det om hennes uppväxt i en medelklassfamilj där föräldrarna har höga krav på att upprätthålla en fin yttre fasad och på att barnen skall prestera och leva upp till deras förväntningar. Familjen åker på sol- och skidsemestrar och bor på fina hotell, de äter både oxfilé och gratinerad hummer, de har dyra märkeskläder och fint inredda rum. På fredagskvällarna har de mys framför teven med färska räkor och delikatessostar. Det som inte syns utåt är att familjen egentligen är gravt dysfunktionell.

Redan på bokens omslag framgår att Lo anses högkänslig. Det är möjligt att man kan kalla en person som agerar som Lo för högkänslig, eftersom hon tar åt sig av det hon ser och utsätts för, och redan som barn drabbas av magkatarr på grund av stress och oro. Personligen tycker jag att Los reaktioner på sina föräldrars agerande är helt normala. På olika sätt exkluderar de henne från resten av familjen, inte minst genom att ständigt kritisera henne och se till sitt eget bästa framför sin dotters. De sätter sig själva i främsta rummet och väntar sig ständig bekräftelse och efterlydnad. Ingen av föräldrarna verkar har förmåga att känna empati för någon annan än dem själva, de spelar ut barnen mot varandra och favoriserar öppet Los syster, som anpassar sig efter föräldrarna och agerar som en förlängning av dem. Det föräldrarna gör skulle jag kalla för psykisk misshandel, så inte konstigt alls att Lo mår dåligt.

Författaren kallar Lo för ett orkidébarn, men man skulle också kunna kalla henne ett maskrosbarn. Maskrosbarn är barn som har det svårt hemma, men som klarar sig ändå, ungefär som en maskros som lyckas växa upp genom asfalt. Precis som det ofta brukar vara för maskrosbarn har Lo andra vuxna utanför familjen som engagerar sig i henne och ger henne den uppskattning hon inte får hemma.

Boken om Lo är skriven på ett sätt som jag upplever som en blandning av skönlitterär roman och en informationstext om dysfunktionella familjer. Här är exempel från sidan 115:

”Pappan ringer och kallar Lo onormal. Mamman fortsätter att sätta etiketter på den vilsna flickan. Alla hårda ord sårar och befäster nya själsliga blåmärken, som också gör det möjligt att kalla Lo både hyperkänslig och ängslig i bara sitt väsen eller natur. Hon kallar henne flummig, slarvig, otroligt bohemisk, revolutionär och lat. Mamman beklagar sig att hon inte har blivit som sin syster Mia eller hennes väninna Stina, som modern anser vara både söt, ordentlig och sällsynt rar.”

”Hon kallar henne också onormal och önskar att sin dotter vore mer lik Stina. Hon säger att Lo inte tål kritik, att hon lika väl kan flytta hemifrån eftersom hon klarar sig bättre utan henne. Att Lo bara lägger pengar på sådant som är roligt och att hon tar dagen som den kommer och inte är som de andra i familjen. Det finns alltid ett innanför och ett utanför.”

Jag är inte helt förtjust i berättarstilen, men det känns personligt och äkta. Berättelsen om Lo berör och jag läser ut boken i ett enda svep. De följande tre böckerna om Lo handlar om utanförskap och föräldraskap, om att hitta sanningen i ett berg av lögner, om avsked och om att bilda en egen, ny familj. Jag hoppas att det går bra för Lo.

Mitt betyg: 3/5

Antal sidor: 181
Utgivningsdatum: 2018-05-25
Serie: Serien om Lo (del 1)
Förlag: Lottas text och skrift
Formgivning: Annika Zeybrandt
ISBN: 9789198107319
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

 

Nya böcker i brevlådan – en spännande mix!

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

Under sommaren har det inte ramlat in så många nya böcker, men i går kom en efterlängtad trave!

Jag gillar Olga Rönnbergs träningsfilosofi, och nu har hennes senaste bok kommit, om Mat, träning och hormoner när kroppen förändras. En tränings- och kostbok för kvinnor över 30, så perfekt! Jag har skummat igenom den från början till slut och det ser lovande ut. Recension kommer med utvärdering av både träningsprogram och kost.

Övriga är böcker som stått högt på listan över böcker jag vill läsa i höst. Jag kommer att skriva om dem allihop här i bloggen så snart jag hunnit läsa. Och jag vill läsa, tro mig. Mitt behov av att grotta ned mig helt i böcker och bara läsa är just nu väldigt stort. Jag har nog aldrig varit så trött som den här sommaren, och jag som skulle hinna läsa så mycket har inte läst en bråkdel av vad jag tänkt mig. Nu hoppas jag på svalare väder så att energin kommer tillbaka.

Hur har det gått för er i sommar? Har ni hunnit med att läsa det ni ville?

♥