Författare: Justnujusthar

Recension: Au pif! Franska recept och små berättelser, av Emma Hamberg

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer
Mitt foto som bakgrund, från en resa i Frankrike. Fler foton från våra resor i Frankrike finns i min reseblogg: https://hellofromabroad.com/

Man får liksom inte nog av Emma Hambergs livsglädje, man vill bara ha mer. Så, efter att ha läst hennes senaste roman, Je m’appelle Agneta, om en snart femtioårig kvinna som ledsnar på att vara bakgrundsfigur till man, barn och kollegor, och gör något helt oväntat, åtminstone för omgivningen, och reser till Provence för att bli au pair, men hamnar i ett kloster med en färgstark gammal man, var jag väldigt nyfiken på hennes kokbok som kom ut under våren.

På väg till ett boksamtal om fransk litteratur, satt hon ju där och signerade sina böcker! Och här signerar hon den jag köpte :)

Och visst är boken ett lyckopiller! Ett lyckopiller i blått, vitt och rött, som Frankrikes färger. För Emma har, precis som jag, totalt anammat den franska inställningen till livet; Joie de vivre; att bejaka det allra bästa i livet och njuta av allt, så mycket man kan!

Boken innehåller ungefär hundra recept, och utöver det små berättelser ur livet, bland annat hur Emma fick idén om Agneta som hamnar i ett gammalt kloster i Provence och återfinner livsglädjen, men också otroligt vackra illustrationer och fotografier. Hon berättar hur viktigt det är för fransmän att alltid, alltid hälsa! Som lantis hälsar jag alltid, jag känner ju ofta igen dem jag möter och det skulle kännas arrogant att inte hälsa, även om jag inte känner dem så väl att jag ens vet vad de heter. Jag hälsar på personalen i kassan, på människor jag möter på vägen, och på personal i klädbutiker. När jag sedan kommer till större städer och även utomlands fortsätter jag att hälsa, och jag har alltid sagt till våra tjejer sedan de var små att alltid säga hej och visa respekt för exempelvis butikspersonal. Nu förstår jag att det varit en dörröppnare för oss, och att det nog är därför vi alltid blivit så väl bemötta i Frankrike. Folk kommer fram och vill bära tunga väskor, frågar om vi behöver hjälp att hitta vägen och är genomtrevliga.

Bokens titel, Au pif, betyder att ta vad man har hemma och laga till något av det, litet på en höft. Jag har valt ut flera rätter som jag skall testa, bland annat skall jag prova att laga rårakor på franskt vis, utan fläsk och lingonsylt, men med persilja och vitlök. Och jag måste testa pilgrimsmusslor med rabarber, det har jag ju precis fryst in, med lök och selleri. Visst låter det gott! Och plötsligt blev jag sugen på inlagda päron med grädde och hasselnötter. Och karamelliserad pärontarte, ur boken om Agneta. Jag brukar säga till våra vänner och bekanta att jag borde hissa upp en rödvitrutig duk i flaggstången när jag bakat eller lagat mat, så att alla som passerar oss vet att de är välkomna in på mat och fika. Jag återkommer om hur det går!

Efter att ha läst Au Pif! tror jag att jag har upplevt vad det innebär att skrocka, för det har jag gjort mest hela tiden! Djupt nedifrån bröstet kommer skrattet, sannolikt från hjärtat.

© 2022 Fotograf Patrick Bratt, © 2022 Omslag, formgivning, illustrationer Kristin Lidström

Missa inte heller Emma Hambergs sommarprat i P1. Det var ljuvlig lyssning.

Mitt betyg: 5/5
Antal sidor: 317
Utgivningsdatum: 2022-04-08
Förlag: Piratförlaget
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Lavendelfälten vid Sénanqueklostret i Provence, som vi besökte när vi var i Frankrike senast

♥

Recension: Som en riktig man, av Lena Liljendahl

Publicerat den av JustnujustharLämna en kommentar

Som en riktig man är en lågmält berättad vardagsnära historia som stil- och innehållsmässigt får mig att tänka på Agnes Lidbecks roman, Finna sig, om en kvinnas vardag under småbarnsåren. Precis som Lidbecks roman handlar Som en riktig man om hur huvudpersonen försöker leva upp till omgivningens förväntningar, och längtar efter att bli sedd och älskad, med skillnaden att det nu är småbarnslivet ur en mans perspektiv som skildras. Och med en rejäl twist.

Johan och Sara väntar barn och Johan oroar sig för att hamna i den klassiska mansfällan. Börja arbeta deltid, ta alla vab-dagar, halka efter lönemässigt, stå för den mesta markservicen, förfalla kroppsligt och att Sara skall ledsna på honom. När Elsa har fötts tar Johan huvudansvaret, i praktiken hela ansvaret, för både Elsa, familjen och att bjuda in till och arrangera middagar, kalas, julaftnar och midsommarfester. Han lever så som han drömt om hela sitt liv. Men stressen och ångesten ökar successivt i takt med för litet sömn, för stort ansvar och för litet känslomässig närhet med Sara.

Efter drygt ett år skolas Elsa in på förskolan och Johan går ned i arbetstid för att kunna fortsätta att ha huvudansvaret för barn, familj och hem. Men deltid innebär inte att arbetsuppgiften blir färre, snarare att de nu måste bli klara på kortare tid. Samtidigt arbetar Sara ännu mer än tidigare och Johan tvingas försöka klara pusslet med barn och arbete ensam. Det blir sakta värre.

Som en riktig man är en oerhört träffsäker samtidsskildring med en ögonöppnande twist. Att växla de traditionella könsrollerna under småbarnsåren är ett smart drag och blev en lätt chockartad upplevelse, eftersom snedfördelningen blev så mycket tydligare. Som när författaren skildrar hur kvinnor visserligen också gärna arrangerar exempelvis resor. Men vid närmare eftertanke är det då oftast lyxigare resor, bara för dem själva som par. Men så fort det finns en social aspekt med, som att bjuda in till middagar, kalas, julaftnar, midsommarfester, är det oftast männen som är projektledare.

”Ni män kan väl snacka ihop er och ordna något som funkar för alla”, hette det ofta. ”Ni är bättre på det, och ni brukar ju få till det till slut, hehe.” Ibland kunde Sara till och med lämna över telefonen till Johan mitt i ett samtal efter att hon sagt: ”Oj, du jag har inte koll på det. Men prata med Johan, han vet nog.”

Trots att jag tycker att jag är väl medveten om den klassiska könsuppdelningen mellan män och kvinnor, blev jag väldigt berörd när det skildras på det här sättet. Det säger en hel del om hur strukturer och beteenden blir normaliserade och accepterade utan vidare reflektion i ett samhälle.

Som sagt, en fascinerade bok. Den skulle kunna vara ett inlägg i jämlikhetsdebatten, samtidigt som den är en insiktsfull och fängslande skildring av hur livet kastas omkull och våra invanda roller förändras när vi blir föräldrar.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 197
Utgivningsdatum: 2022-06-02
Förlag: Modernista
Formgivning: Lars Sundh
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

♥

Doftschersmin – en av mina favoriter på gården

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer

I år blommar den alldeles överdådigt, och det går nästan inte att slita sig från den när den är så vacker och doftar så gott av smultron. Den trivs här vid drängstugan.

Jag brukar plocka in växter och blommor från tomten, och just nu har vi schersmin i vaser inomhus. Tidigare var det syrener och tulpaner. När schersminen blommat ut måste jag istället plocka vildblommor, som blåklint och gulmåra. Jag har försummat våra rabatter, så det kommer inte finnas några fler blommor att plocka där resten av sommaren. Lönnarnas rötter växer in i rabatterna och suger ut allt vatten och all näring, så det är hopplöst att få några växter att trivas där.

Men jag är litet i valet och kvalet om jag inte skall ge rabatterna en sista chans. Efter att jag lyckades skapa en djungel i pallkragarna förra sommaren, funderar jag på att rensa rabatterna och sedan vräka på hästgödsel och pelleterat kogödsel, så får vi se om det gör susen :)

Hoppas ni också har möjlighet att njuta av hur fin naturen är nu. Det är litet läskigt hur snabbt sommardagarna går.

♥