Kategori: Veckans bästa

Veckans bästa 11 – 17 maj

Publicerat den av Justnujusthar12 kommentarer

I en tid då precis allt präglas och påverkas av coronaviruset, har jag bestämt mig för att varje söndagskväll skriva ett inlägg med det jag upplevt som veckans bästa. Det kan vara små eller stora saker. Det blir ett sätt att under veckan lägga märke till allt som faktiskt är positivt också. Vad sägs om det?

Här är veckans sammanfattning av det bästa som hänt!

Den här veckan har det varit svårare att fokusera på det som är positivt. Men det är ju under sådana perioder som man måste försöka göra det, för att orka hålla ut och kämpa vidare.

Det här besöket började i alla fall positivt. Jag tycker om Uppsala, det är mysigt med många vackra byggnader och parker. Det här är juridiska biblioteket.

På väg förbi slottet och vidare till Carolina Rediviva fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig både arg och besviken. Det handlade om några i min närhet som stått och pratat helt öppet framför mig om den hund som bet Shelly förra veckan. De tyckte att den hunden var så snäll och väluppfostrad och en av dem ville ha en sådan hund. Jag trodde knappt det var sant, att de pratade så inför mig efter att Shelly blivit biten. Nu hårdrar jag det, men det är ju liknande beteende som att inför ett våldtäktsoffer stå och prata gott om våldtäktsmannen. Vem gör något sådant?

Och vad var positivt med att de förringade att Shelly blivit biten, och dessutom lyfte fram hunden som bet henne som en både snäll och väluppfostrad hund? Ja, kanske att jag nu vet hur de här personerna fungerar under sin fasad. Men som jag sade, det blir svårare den här veckan att hitta ljusglimtarna.

Här är en bild på Uppsala domkyrka som renoveras. BP brukar gilla bilder med byggkranar, så den här tog jag för hennes skull. Ganska häftigt med byggkranen vid tornet, man får en känsla för hur högt det är.

Arbetsplatsen igen. Den återkommer ju varje vecka om allt fungerar som det skall. Det är så här det ser ut där jag sitter och läser och antecknar. Snart dags att flytta in till det som egentligen är mitt arbetsrum, där jag har min dator.

Längst bort vid fönstret brukar jag sitta. I framkant ligger böcker jag skall sortera in i bokhyllorna. Men jag har en ny idé om hur det skall gå till, och än så länge har jag inte hunnit med det. Tills dess får de ligga här i sina travar. Nu i coronatider använder vi ändå inte det stora bordet i vardagsrummet.

Plantorna är chili, tomat och paprika. Jag vågar inte plantera ut dem än, det är så kallt på nätterna fortfarande. Men spännande sedan, att se dem växa. Förhoppningsvis. Jag har som sagt inga gröna fingrar. Jag glömmer bort att vattna.

Boktravarna på skänken och den närmast min plats innehåller arbetsrelaterade böcker. De övriga är böcker för nöjesläsning.

Och här är den främsta anledningen till att veckan har varit extra jobbig. Som ni vet har Leiftra varit halt till och från under en lång tid. Veterinärerna har inte hittat felet. I torsdags kom en ambulerande veterinär och gjorde den proffsigaste hältutredning jag varit med om. Hon arbetade som både veterinärer och läkare borde arbeta, det vill säga genom att analysera historiken och jämföra med hur det ser ut och fungerar i dag.

Veterinären tittade på hur Leiftra rörde sig på rakt spår och på böjt spår. Och så gjorde hon ett test, där hon placerade Leiftras hovar på tån, som på bilden. Hästar som fungerar som de skall, flyttar själv hoven så att de står på sulan. Det gjorde inte Leiftra. Hon stod kvar så här.

Veterinären och assistenten (som för övrigt såg ut som en kopia av skådespelerskan Julia Ragnarsson, som spelar Olivia Rönning i Springfloden) undersökte Leiftras bäcken och hennes senor på bakbenen med ultraljud.

Leiftra har en degenererad disk och dessutom en nervskada som gör att hon inte har kontroll på sina bakben. Hjärnans signaler till bakdelen fungerar inte som de skall. Det låter otroligt märkligt, men det är för mycket som ger stöd för det, så jag måste väl acceptera faktum.

Så mycket för symbolik, alltså. Leiftra som föddes med en stjärna som faktiskt ser ut som en stjärna. Titta själva på bilden här ovanför. Jämför sedan med hur stjärnor brukar se ut på hästar. Inte i närheten av Leiftras tydliga stjärnform. Men hennes stjärna ser faktiskt också ut som en meteorit i fritt fall.

Leiftra föddes hos mig för sju år sedan. Vi har upplevt så mycket tillsammans.

Veterinären gav mig två alternativ. Antingen låta avliva henne direkt, eller träna henne från marken och hoppas att hon blir bättre. Oddsen var inte goda för att hon skall bli bättre. Just nu känns det som om valet står mellan att rycka av plåstret långsamt eller snabbt. Det här är nog det värsta beslut jag tvingats fatta… Leiftra är ju inte synbart sjuk, hon är bara inte ridbar.

Jag har läst allt jag kunnat hitta på nätet och orsaken skulle kunna vara att hon fick stor blodmask förra året. Den kan skada nervsystemet. Det kan också bero på höet hon äter, att hennes kropp reagerat mot det och skapat en infektion. Eller också kan det vara genetiskt. Man vet helt enkelt inte vad en sådan här skada beror på.

Jag har väldigt mycket hö hemma. Och jag tänker inte försöka leta efter en ny häst just nu, det orkar jag bara inte. Jag tror inte att jag skulle kunna acceptera någon efter Leiftra. Jag funderar just nu på om jag skall försöka litet till. Hon har inte ont, så jag kan ta promenader med henne och träna från marken för att bygga upp hennes muskler. Å andra sidan tål hon inte gräs heller, och en häst med motsvarigheten till diabetes tappar lätt muskelmassa. Så frågan är om det verkligen finns en chans för henne. Så otroligt jobbigt och svårt beslut att fatta. Men positivt är att Leiftra inte lider av det, och att hon verkar pigg och framåt. Ni ser ju bilderna, en riktig piggelin.

Helgfrukost och läsning i Camilla Läckbergs nya roman, andra delen om Faye. Det är som att kastas tillbaka till 80-talet när jag var tonåring och fick min första Jackie Collinsbok om Lucky Santangelo. All frustration man kan känna över maktfullkomliga, självgoda och oempatiska män skildras så bra i den här boken, och i romanform får kvinnorna upprättelse. Det är uppiggande.

Jag läste också ut Där kräftorna sjunger. Jag ligger efter med recensioner av böcker jag läst, men de kommer så snart jag hinner. Ibland tänker jag att jag skall göra som vissa bokbloggare gör, nämligen skippa en lång recension och bara skriva tre ord om boken, till exempel: spännande, välskriven, gripande. Men tycker ni att ni skulle bli hjälpta av att läsa något sådant? Själv vill jag läsa en mer beskrivande text för att kunna bilda mig en uppfattning om boken passar mig.

Jag längtar tillbaka till gymmet. Det är sant. Jag saknar smithmaskinen och jag saknar latsdrag. Och jag skulle vilja slippa att skruva av och på viktskivor på hantlarna och skivstången. Men, nu tränar jag hemma, och då kan det se ut som i dag. Shelly gjorde mig sällskap. Skönt att vara igång igen. Och behövligt. Jag märker att jag har blivit snedare i kroppen under tiden jag inte tränat.

Snö i veckan. Inte så kul. Men positivt att snön försvann direkt och nu är väl ändå våren på väg, även om det går extremt långsamt i år, tycker inte ni det också?

Avslutar med bilden jag tog på Fame då hon sover på mina anteckningar.

Berätta gärna i kommentarerna vad som varit veckans bästa för dig, eller skriv om det i din blogg och länka här till den, så kan vi ladda med ännu mer positiv energi inför kommande vecka!

♥

Veckans bästa 4 – 10 maj

Publicerat den av Justnujusthar4 kommentarer

I en tid då precis allt präglas och påverkas av coronaviruset, har jag bestämt mig för att varje söndagskväll skriva ett inlägg med det jag upplevt som veckans bästa. Det kan vara små eller stora saker. Det blir ett sätt att under veckan lägga märke till allt som faktiskt är positivt också. Vad sägs om det?

Här är veckans sammanfattning av det bästa som hänt!

Äntligen är en av mina favoritserier tillbaka – Badhotellet. Varje torsdag kommer ett nytt avsnitt på tv4. Jag njuter av de vackra miljöerna och småskrattar åt vissa av karaktärerna. En jättemysig serie som beskrivs så här:

Varje sommar återvänder stamgästerna, bestående av direktörer, grosshandlare, grevar, börsspekulanter och skådespelare, till det charmiga strandhotellet på Jylland för fyra veckors semester. Värdparet och deras personal gör verkligen allt för att de celebra gästerna ska njuta av sin vistelse; de serverar mat, städar, stryker skjortor och putsar skor. De är alla beroende av varandra och trots 30- och 40-talens krisår fortsätter saker och ting att gå sin gilla gång på hotellet.

Det är ingen större skillnad på hur det ser ut när jag skriver på min avhandling, så här kommer veckans arbetsbild från en annan vinkel bara ;) Jag trivs faktiskt riktigt bra med min arbetsplats, trots att bordet är belamrat med litteratur som jag skall läsa och har läst, och även de 18 plantor jag skall plantera ut när det blivit litet varmare.

Jag har en idé om hur jag skall organisera böckerna i bokhyllorna, ni skall få se, antagligen under veckan som kommer.

Fame lade beslag på min plats, så jag åkte till Leiftra istället.

I början av veckan blev hon skodd med sulor i fram. Hoppas det kommer att fungera. Nu rör hon sig i alla fall helt fantastiskt.

Efter att longerat henne och gjort litet markarbete, för att få henne mindre pigg och mer fokuserad, red jag i alla gångarterna och hon kändes som en dröm. Håll tummarna för att det håller i sig och att hältan inte kommer tillbaka.

Som alltid – jag skjutsar tjejerna till skolan och kors och tvärs dit de behöver åka. På vägen hem tog vi en tur förbi en av skolornas parkeringar. Där stod de här jättebilarna bredvid varandra. A-traktorer allihop. Snygga bilar mot en fin bakgrund, jag måste ju bara fota.

Numera kan man tydligen ha en ungdomsbil som passar sin egen stil. Ombyggda Volvos för en viss stil, stadsjeepar för en annan stil, och så mopedbilarna för en tredje stil. Folk måste ha det gott ställt som har råd att låta sina barn/ungdomar köra så dyra bilar. Eller om föräldrarna köper sig fria från att behöva engagera sig med att skjutsa, nu när man dessutom skall undvika att åka buss och tåg.

Vi åt på Johannesbergs golfrestaurang igen. Fläskkarré med rostad potatis och tsatsiki med äpple, sallad och hembakat bröd. Väldigt gott. Jag fotade inte äppelpajen med vaniljsås, men det åt vi också, ute på restaurangens altan.

En dag köpte vi med oss sushi hem från bästa sushistället, en liten restaurang i Rimbo. Vi brukar äta sushi överallt dit vi kommer, men den allra bästa sushin har de i lilla Rimbo, där ägarna konkurrerar med ett gäng pizzerior, i vanlig ordning på små orter.

Jag borstar och borstar, men hon bara fortsätter att fälla. Varje vår förvånas jag lika mycket över mängden päls som hon haft under vintern och som nu skall bort. Men nu är det inte några stora mängder kvar, det känns skönt. Ett vårtecken så gott som något :)

Mamma och pappa är 70+, så jag åkte till handelsträdgården och köpte penséer till dem så att de slipper utsätta sig för smittorisk. Så här blev det när de planterat dem.

Ett par dagar senare åkte jag tillbaka tillsammans med Erica, Max och Uno. Vi köpte blåbärsbuskar till mamma och pappa och jag köpte bambupinnar till mina plantor. Jag skall visa senare vad jag skall ha dem till. Mysig tid med småkillarna och trevligt att få tid att prata med Erica också, perfekt att kunna förena nytta med nöje, och dessutom utomhus.

Uno satt så lugn i vagnen hela tiden.

Berätta gärna i kommentarerna vad som varit veckans bästa för dig, eller skriv om det i din blogg och länka här till den, så kan vi ladda med ännu mer positiv energi inför kommande vecka!

Ps. Carita fokuserar också på det positiva, och håller i Glad måndag! In hos henne och tanka ännu fler positiva tankar!

♥

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Veckans bästa 27 april – 3 maj

Publicerat den av Justnujusthar4 kommentarer

I en tid då precis allt präglas och påverkas av coronaviruset, har jag bestämt mig för att varje söndagskväll skriva ett inlägg med det jag upplevt som veckans bästa. Det kan vara små eller stora saker. Det blir ett sätt att under veckan lägga märke till allt som faktiskt är positivt också. Vad sägs om det?

Här är veckans sammanfattning av det bästa som hänt!

Veterinären som skulle ta med ultraljudsutrustning hade inte med sig den när han kom. Riktigt dåligt. Dessutom drog han till med att Leiftra skulle vila i box under en vecka på grund av fångkänning. Fångkänning?? Hon har ju gått på grus under ett års tid och inte ätit gräs. Det räckte inte med det, den här veterinären måste vara en av de sämsta jag träffat på, men nog om det. Nu fokuserar vi på det positiva!

Dagen efter hältundersökningen var Leiftra ohalt. Hej då med de tusenlapparna i onödan, men bra att hon är fräsch igen! Dessutom lät jag röntga hennes båda framhovar för att se hur påverkade de blev av fångkänningarna hon hade för ett par år sedan. I princip ingen påverkan alls, ingen som har betydelse för henne. Otroligt skönt att veta! Jag lät en kiropraktor behandla henne också, och han justerade en del stelhet som islänningar ofta får i kroppen eftersom de har fem gångarter. Dessutom gav han en del tips om skoningen, så i morgon skall hon bli skodd med sulor fram och få kortare tår. Nu hoppas vi att felsökningen räcker och att hon fungerar som ridhäst.

Jag red lektion igen, men inte på Leiftra som ni ser på fotot, utan på en häst hos min instruktör. Jag gick som Zeb Macahan efteråt… Hela kroppen arbetar när man rider, eftersom man till exempel gör halt genom att spänna magmusklerna och använder insidan av benen och sitsen väldigt mycket. Dessutom skall man vara i balans och inte spänna sig i axlar och skuldror. Plus komma ihåg och göra allt som instruktören tipsar om för att utvecklas i ridningen. Det är jobbigt både fysiskt och mentalt, men så otroligt roligt!

Jag har ju bett er stoppa mig om jag får för mig att odla grönsaker i år igen. Nu hann ni inte det… ;) Jag har redan köpt en del tomat-, paprika- och chiliplantor. Fames uppfödare hade sått så många, så jag köpte några av henne. Och just nu känns det lika spännande och roligt som förra året vid det här tiden. Måtte intresset hålla i sig i år. Men jag blev litet tveksam redan när jag skulle rensa pallkragarna från förra årets ogräs och frökapslar, när jag glömde bort att rensa ogräset för att fota istället… Hur som helst – kul!

Att det vuxit så dåligt i våra rabatter och krukor kan ju bero på att jag inte gödslat ;) I år skall jag göra det och se vad som händer. Jag köpte olika sorter, bland annat pelleterad kogödsel. Sedan blev vi tvungna att vädra ur bilen. Rejält och länge.

Arbete med hund som sällskap på bordet. Jag lyfte upp henne för att ta bilden, i rättvisans namn, som en slags motvikt till att katter alltid hoppar upp på borden och inte verkar gå att lära av med det, men hundar förväntas hålla sig på golvet. Men sedan blev det ny duk, från vintrigt grå till somrigt vit istället.

Det går upp och ned med hur bra jag tycker att det går. Just nu är det väldigt intressant och roligt att få ihop teoriavsnittet. Jag har dock börjat fundera på hur det kommer att bli att disputera och komma ut med avhandlingen det här coronaåret. Är det verkligen smart att ge ut den när man inte kan bjuda in intresserade och media till disputationen, och jag inte kan åka runt och prata om innehållet, om det skulle finnas önskemål om det, på grund av coronarestriktionerna? Finns det inte en risk att avhandlingen riskerar att bli helt ouppmärksammad, vad tror ni?

På torsdagsmorgonen, dagen innan valborgsmässoafton, vaknade vi till det här. Grannen hade tänt två stora brasor, vilket slutade med att tre brandbilar susade hit och släckte en av brasorna. I samband med det upptäckte vi att grannen fällt våra träd och schaktat jordmassor in på vår mark. Dessutom var vissa gränsmarkeringar som Lantmäteriet satt ut försvunna, vilket är brottsligt eftersom det innebär åverkan på myndighetens arbete och material. Nu har vi kollat upp vad som gäller juridiskt, och ingen grannosämja än så länge i alla fall, så det får man väl se som positivt.

Någon dag senare blev Shelly biten över ryggen av en hund i byn bredvid. Shelly gick kopplad vid min sida när en stor hund sprang ut på vägen och upp bakom oss. Vi blev helt överraskade, och Shelly skrek rakt ut. Jag blev fruktansvärt arg och gick direkt in till ägaren. Ingen grannosämja där heller, och framförallt klarade sig Shelly utan skador. Så därför får händelsen vara med i inlägget för positivt tänkande.

I går stod jag och pratade med mina föräldrar när det plötsligt susade förbi två stora fåglar. Vi gick närmare för att se om det var tranor igen, men det var det inte… Titta, vad häftigt! Ett storkpar i Roslagen! Storkar som haft sådana problem att häcka på grund av att man dikar ur och förändrar markerna så att det försvårar för storkarna att överleva. Och om de ändå klarar sig i Sverige, är det främst i Skåne de håller till. Men inte i går, då var de hos oss! Jag och Erica gick en långpromenad i går (också en positiv sak), och när vi kom tillbaka var storkarna kvar och hade slagit sig ned på varsin telefonstolpe. Litet kul att de cirkulerade runt min brorsons och hans flickväns hus, vad kan det betyda..?

Veckan var helt fantastisk när det gäller solnedgångar och dramatiska molnformationer. Så här fint var det med ett rosa molntäcke alldeles nära marken någon kväll.

Och så här såg det ut om man vände sig om. Helt utan filter och fotat med mobiltelefonen.

Jag utfodrar på morgnarna när det är helg, men på veckodagarna ansvarar jag för kvällsfodringarna. En kväll hade Leiftra, och jag, den här utsikten från hagen.

Nu har jag skrivit några sådana här sammanfattningar av positiva saker som hänt under veckan, så fungerar det då? Blir jag mer fokuserad på positiva saker i dessa oroliga och dystopiska tider? Svar, ja! I början av coronapandemin tappade jag energi och orkade knappt ta mig för med saker. Det är lätt att hamna i det igen när vi matas med hemska uppgifter om smittospridning, dödstal, uppsägningar och konkurser, men nu är jag uppmärksam på det och drar igång med något för att, om ingenting annat fungerar, fake it until you make it! Bara bestäm dig för att göra saker som brukar vara roliga, så finns det stor chans att det blir roligt när du är igång, så tänker jag. Vänd fokus från elände till glädje. Det låter flummigt, men funkar för mig.

Berätta gärna i kommentarerna vad som varit veckans bästa för dig, eller skriv om det i din blogg och länka här till den, så kan vi ladda med ännu mer positiv energi inför kommande vecka!

Ps. Carita fokuserar också på det positiva, och håller i Glad måndag! In hos henne och tanka ännu fler positiva tankar!

♥