Små citroner gula och hur vi ser på film

Publicerat den av Justnujusthar4 kommentarer

Jag tittade igenom arkivet med alla inlägg i bloggen, och påmindes om det här tillfället från juli 2013. Jag hade precis läst boken Små citroner gula och var nyfiken på om filmen som också kom ut det året var lika mysig. Patrik skulle handla på vägen hem och jag messade en inköpslista, som jag avslutade med: Hyra film? Små citroner gula? Han kom hem utan film, men med två citroner…

.

Intressanta fakta om filmtittande från Svenska Filminstitutet

Gamla inlägg och bilder är tidsdokument som i efterhand kan väcka en hel del tankar. Bara en sådan sak som att man för sex år sedan hyrde filmer i butik och sedan lämnade tillbaka. Vi gjorde det ganska ofta. Kan man ens hyra dvd-filmer i butik fortfarande? Det måste jag kolla upp nästa gång jag är på ICA.

Hos oss streamar vi eller laddar ned filmer från HBO och Netflix, ibland från Viaplay, C More och Filmstaden. Vi ser i princip aldrig på vanliga Tv-kanaler eftersom det mesta går att streama. Bio går vi på flera gånger per år, om det är filmer som kommer bäst till sin rätt i stort format och med kraftfullt ljud. Och om vi inte vill vänta på att filmerna går att streama. Filmfestival har jag varit på en enda gång, Popcornfestivalen i Stockholm.

Det jag ofta saknar hos streaming- och nedladdningstjänsterna är de litet smalare filmerna. Tidigare såg jag sådana filmer på Zita och Victoria i Stockholm, eller köpte filmerna. Som filmer av Pedro Almodóvar. Nu har jag tyvärr fastnat i de stora produktionerna.

Hur ser ni på film?

 

Somriga dagar med blommor från dikeskanten och för stora rädisor

Publicerat den av Justnujusthar5 kommentarer

Blåklockor känner jag igen, och blåklint. Men vad heter den gula blomman i buketten, känner ni igen den?  Ganska oansenlig, men den doftar väldigt gott. Som smultron.

Nästa år skall jag bara odla potatis i pallkragarna. Det borde jag väl inte misslyckas med. Stoppa mig om jag nämner att jag skall odla några andra grönsaker eller rotfrukter, för jag har inte tillräcklig lust eller kunskap till det, uppenbarligen…

Titta bara på de här rädisorna, som vuxit sig alldeles för stora. Jag smakade på en av de största för att se om de var så träiga som jag läst att de blir när de växer iväg för långt. Träigt var det inte, men beskt och inte alls gott. Varför odlar jag ens rädisor när jag inte tycker om dem?

Jag skyller inte enbart ifrån mig, men en anledning till att jag missat att hålla koll på pallkragarna är att det regnat så mycket den senaste tiden att jag inte tyckt att jag behövt vattna. Men jag måste nog inse att odlingsintresset är i princip obefintligt. Jag önskar att det vore större, men jag är nog mer för att skapa med bokstäver än med växter. Och mer för att umgås med min häst, i ur och skur ♥

Jag cyklar till henne tre gånger om dagen för att ge henne hö, vitaminer och  mineraler. Jag passerar pallkragarna, och ändå har jag missat att se hur det växer i dem. Det säger väl allt.

På väg hem i morse fotade jag grimman som hängde hos grannarnas hästar. Så somrigt och fint med det höga gräset och blommorna.

Här hamnade blombuketten från dikeskanten. Även en snabbt ihopslängd lunch av vad man har i kylskåpet blir godare med jordgubbar från eget land och med en vas med vilda blommor.

Hoppas att ni också har somriga, fina dagar. Och glöm inte att berätta vad den gula blomman i buketten heter om ni känner igen den!

♥

Recension: En nästan perfekt dag, av Mareike Krügel

Publicerat den av Justnujusthar2 kommentarer

Det är en nästan helt vanlig fredag. Katharina hanterar som vanligt vardagen med sjuttonårige Alex och elvaåriga Helli. Helli som är impulsstyrd och överaktiv och som skapar turbulens både hemma, i skolan och med vänner. Efter ett ursäktande samtal med skolans rektor, efter att Helli återigen varit nära att bli relegerad, skjutsar hon Helli vidare till ridlektionen, som inte börjar särskilt bra och som kanske blir den sista för Helli på just den här ridskolan. Mitt i kaoset, efter en olycka hos grannarna och en torktumlare som börjar brinna, ser Katharina till att hinna ringa sin syster, och hon hinner med en snabb kopp te med sin sons flickvän i Barbieformat.

Allt är nästan som vanligt, förutom att Katharinas veckopendlande man, Costas, har meddelat att han på grund av arbetssituationen inte kan komma hem den här helgen. Och att Katharina upptäckt något i bröstet.

Jag tror att det här är en bok som framförallt kommer att nå fram till och beröra oss som står mitt i livet, som har haft drömmar och planer och som har hunnit göra en mängd olika val som nu kan utvärderas. Med halva livet bakom sig och förhoppningsvis lika mycket framför sig är det naturligt att ställa de stora frågorna. Om livet blev som vi ville. Om våra drömmar och planer blivit uppfyllda.

Jag kände igen mig i väldigt mycket i den här berättelsen. Någon slags talang för det vetenskapligt utredande, doktorandtjänsten, en man som gör sig oumbärlig på sin arbetsplats och hur familjelivet med grannar, släktingar, vänner och barn plötsligt blir ditt ansvarsområde. Din yrkesmässiga potential får stå tillbaka för din vilja och förmåga att ta hand om familjen och vardagen, och plötsligt inser du att åren har runnit iväg och att det inte är någon mening med att hålla kvar vid några falska förhoppningar om att en dag faktiskt kunna åstadkomma något som kan få betydelse för andra utanför familjen. Och just som du kommit till den insikten upptäcker du att något ovälkommet växer i bröstet.

En nästan perfekt dag är en trovärdig och insiktsfull skildring som skulle ha kunnat vara väldigt tung att ta till sig, men som lättas upp genom en hel del galghumor och dråpliga situationer. Berättelsen är inte alls sentimental. Här finns inga crescendon i texten som bygger upp stämningen och som genom sådana tekniker får dig att känna det som författaren vill. Tvärtom får händelser och tankar i Katharinas liv, nu och då hon tänker tillbaka på hur allt blev som det blev, tala för sig själva. Författaren lämnar över till läsarna att ta till sig berättelsen utifrån sina egna förutsättningar.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 268
Utgivningsdatum: 2019-05-24
Förlag: Albert Bonniers Förlag
Originaltitel: Sieh mich an
Översättare: Sofia Lindelöf
Formgivning: Eva Lindeberg
ISBN: 9789100174439
Finns att beställa hos bland andra Bokus, Adlibris

♥