Vanligtvis lockas jag inte av böckers omslag, men när jag såg Brevet till Alice gjorde jag det. Sofia Scheutz har designat omslaget som förmedlar innehållet i boken så perfekt. Det lätt gulnade fotografiet av en vacker kvinna, flygplanet, kaffekoppen och inte minst pennan och brevet från utlandet som alla visar sig vara viktiga delar i berättelsen.
En gång i tiden var Alice en stark och stabil kvinna, full av värme och energi. Numera är hon gammal, vresig och bitter över hur livet blev.
”Att det var just hon av alla människor som dragit nitlotten att falla för fel person, och att det var just hon som fått en så svag karaktär att hon aldrig vågat stå upp för någonting. Det var en dubbel skamkänsla som hon skulle tvingas bära i resten av sitt liv.”
Tristessen och ensamheten genomsyrar Alices dagar. Hennes tid skulle ju komma en dag, men så plötsligt hade det mesta av livet passerat under tiden hon levde det liv som förväntades av henne. Efter ett olyckligt fall har hon tvingats flytta från sitt hus och bor i en lägenhet i ett servicehus. Det är där hon lär känna den unga Nahid.
Under sex veckor skall Nahid arbeta på servicehuset för att betala av en skuld, det blev hennes dom för ett brott hon begått. Nahid är rakt på sak och lever upp till löftet hon gav sin far innan han gick bort, att leva sitt liv fullt ut. De två kvinnorna finner varandra, trots sina olikheter.
En dag får Alice ett brev som påminner henne om hur livet hade kunnat bli om hon vågat följa sina drömmar och sitt hjärta. Men nu är det för sent. Hon berättar inte för någon om brevet, men Nahid får syn på det och i hemlighet börjar hon planera för att hjälpa Alice på traven så att hon äntligen skall få leva sitt liv fullt ut. Samtidigt kämpar hon själv med sorgen efter sin pappa, och försöker att dels stötta, dels orka med sin mamma som sedan pappans död helt har tappat livsgnistan.
Brevet till Alice är en väldigt varm, charmig och trivsam berättelse med fint flyt i texten. Dynamiken mellan den unga, färgstarka och ganska utmanande och rättframma Nahid och den äldre och litet vresiga men svala och korrekta Alice lyfter berättelsen. Jag småler åt Nahid och hejar på henne trots hennes helt galna planer för Alice.
Det här är Malin Letsers debutroman. Jag hoppas att den får en uppföljare. Det vore synd att inte låta så spännande karaktärer som Alice och Nahid få fortsätta att utvecklas, särskilt som samspelet mellan dem är så lyckat.
Mitt betyg: 3/5
Antal sidor: 247
Utgivningsdatum: 2019-01-18
Formgivning: Sofia Scheutz
Förlag: Louise Bäckelin Förlag
ISBN: 9789177990574
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris
Jag har bara läst Silvervägen och Stormvarning, men jag har Manhattan Beach hemma, så den skall läsas, och så vill jag läsa flera av de övriga också. Pachinko, Vaggvisa, Mörkret, En katts resedagbok, Påfågelsommar, Järtecken… Nu har jag snart räknat upp alla de övriga som jag ännu inte läst, så nu sätter jag stopp där ;)
Just nu - Just här 