Recension: Mitt hjärta är ditt, av Anna Jansson

Jag har ganska nyligen upptäckt Anna Janssons romaner om kriminalinspektör Maria Wern och hennes kollegor på länskrim, Gotland. Det här är den tjugonde boken i serien, men jag har bara läst de tre senaste, så jag har många mysrysiga timmar kvar att njuta av Anna Janssons mord- och relationshistorier i Gotlandsmiljö.

Mitt hjärta är ditt handlar precis som de tidigare delarna om ett aktuellt samhällsfenomen. Den här gången står genteknik och organdonation i fokus. Och precis som tidigare är det brottsutredningen och relationerna som är det centrala. Det här är ingen hårdkokt kriminalroman. Brotten som begås är hemska, men brottens råhet är ingenting som författaren excellerar i.

Huvudpersonerna i Anna Janssons kriminalromaner är ganska vanliga människor med vanliga problem, på både det privata planet och i arbetslivet. Maria Wern oroar sig för sin gamle pappa samtidigt som hon retar sig på sin bonussons nonchalans och slarviga uppträdande. Marias kollega, Per Arvidsson, är hårt pressad och sliten. Hans dotter lider av allvarligt hjärtfel och behöver genomgå en hjärttransplantation. Det måste bara dyka upp en donator i tid. På länskrim arbetar de med att utreda ett försvinnande och två mord. Ledtrådarna finns där, och jag misstänkte än den ena än den andra, men jag var aldrig på helt rätt spår. Det är så en smart skriven intrig skall fungera. Som läsare vill jag bli ledd på villovägar, för att i slutet överraskas och samtidigt inse hur självklart alla trådar har suttit ihop ända från början.

Boken är snabbläst med bra driv och det är enkelt att hänga med i turerna, vilket gjorde läsningen väldigt avkopplande om än rejält spännande, särskilt mot slutet. Precis en sådan historia som jag vill återvända till med jämna mellanrum för andrum och avkoppling.

Mitt betyg: 4/5

Antal sidor: 362
Utgivningsdatum: 2019-03-06
Serie: Maria Wern (del 20)
Förlag: Norstedts
Formgivning: Helena Hammarström
ISBN: 9789113091921
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

♥

Krämig och len basilikaparfait med jordgubbar

Den här desserten är överraskande god, för vem tror att det blir så syrligt och gott med basilika i en parfait? Det är det, jag lovar.

Till fyra personer behövs
1/2 kruka basilika
2 dl matlagningsyoghurt
4 äggulor
1 dl strösocker
2 msk flytande honung
2 dl vispgrädde

Gör så här
1. Mixa basilikabladen och tillsätt yoghurten. Kör till en slät kräm.
2. Vispa äggulor, socker och honung fluffigt.
3. Vispa grädden ganska fast.
4. Vänd ned äggblandning och basilikakräm i grädden till en jämn smet.
5. Fördela smeten i portionsformar och låt stå i frysen minst tre timmar.
6. Det enklaste är att servera parfaiten i sina portionsformar. Servera med färska bär.

De små faten har jag budat hem på Tradera. Det är mingel- och brödtallrikar i Maria Montazamis serie Moments. Många nappar på välkomsterbjudanden hos företaget Fyrklövern, men vill sedan inte köpa mer till ordinarie pris, så det går att fynda oöppnat porslin på Tradera. Det är ju inte ens secondhand/begagnat/loppis, men ändå återvunnet. Riktigt bra.

 

Hon dansar vidare i livet

Vilken trevlig kväll det var i går, med många spännande samtalsämnen och idéer. Patrik hade gjort den basilikaparfait som jag lagade till efterrätt på nyårsafton för sex år sedan. Receptet på basilikaparfaiten kommer senare i kväll, liksom min recension av Anna Janssons senaste deckare.

Nu är det dags för dans och gym som vanligt, och sedan måste jag göra vissa förändringar, det kommer bilder på det. Jag hinner inte riktigt med allt jag vill sedan jag började arbeta på allvar med min avhandling, men jag hoppas kunna titta in hos er också.

Ha en fin början på helgen!

 

Ps. Rubriken kommer från en låt som går varm i Jackies rum. Jag tyckte den kunde passa bra i dag

♥