Intervju med Sara Lövestam, författaren som kommer ut med tre nya böcker i höst!

Sara Lövestam har arbetat som sfi-lärare, hon är krönikör och skriver romaner för barn, ungdomar och vuxna. Hon pratar om språk i Språkakuten i TV4 och hon skriver böcker om svensk grammatik. Hon föreläser och håller seminarier – missa inte att hon kommer till Sigtuna litteraturfestival den 5 maj!

Fotograf: Anna-Lena Ahlström

1. Senare i år är du aktuell med Grejen med ordföljd, boken Under mattan som riktar sig till barn 3-6 år, och boken Gruvan för ungdomar 9-12 år. Tre böcker i helt olika genrer och för helt olika målgrupper under en och samma höst – berätta!

Jag drivs mycket av inspiration och har många intresseområden. Resultatet blir en mångfacetterad produktion! Grejen med ordföljd är förstås en logisk följd av mina första två populärvetenskapliga grammatikböcker, Grejen med verb och Grejen med substantiv (och pronomen). Den här gången är jag lite extra entusiastisk, då ordföljd, eller satslära, är min personliga favoritdel av grammatiken.

Gruvan skrev jag efter att ha släktforskat på min sambos släkt och upptäckt att hon har förfäder som jobbade i gruvorna på Utö på 1800-talet. Jag blev intresserad av kontrasten mellan gruvsamhället Utö då och Utö nu, när det har utvecklats till en pittoresk semesterort. Det blev en bok för slukaråldern, om elvaåriga Ellen som hittar en dagbok skriven av en pojke 1848 och löser ett mycket gammalt mysterium.

Det mest överraskande för mig själv är att jag satte mig och skrev en bilderbok för barn. Under mattan handlar om en familj som – bokstavligen – sopar alla sina problem under en matta, och bilderna ritas av superillustratören Per Gustavsson. Jag är fortfarande lite förvånad.
.

2. Hur gör du för att växla mellan och hitta rätt nivå för språk och intrig för så olika målgrupper?

Jag separerar arbetsprocesserna, så att jag inte jobbar med olika texter på samma dag. Oftast håller jag mig till samma text i en vecka eller mer. Men det är faktiskt inte bara så att olika genrer förvirrar varandra, de kan också befrukta och berika varandra. När jag jobbar med en roman kan jag få ett uppslag till en rolig grammatikutvikelse, och när jag skriver en vuxenbok kan jag upptäcka ett barnperspektiv som kan bli en helt annan bok. För mig är det det som är kreativitet, att låta olika företeelser eller perspektiv mötas och utvecklas till något nytt. Min sambo brukar säga att jag har en pingponghjärna, att associationerna flyger mellan olika ämnen som en pingisboll.

.

3. Är det någon genre du brinner litet extra för? Och är det någon av dina böcker som ligger dig extra varmt om hjärtat?

Jag brinner ofta för den genre jag inte har sysslat med på länge. Det är som med mat, när man har ätit sin älsklingsrätt i en vecka börjar man längta efter något annat. Jag tror att min favoritgenre är vuxenromanen, gärna med historiskt perspektiv, men det kan bero på att jag äntligen får ägna mig åt den igen efter att bara ha skrivit på spänningsromanerna om Kouplan i ett par år.

.
4. Hos mig, som helst inte missar ett enda avsnitt av programmet Språket i P1, gick dina böcker om grammatik verkligen hem! Och inte bara hos mig. Du har givit ut två böcker om grammatik, och båda har fått otroligt fina vitsord. Vad är din hemlighet som får folk att vilja läsa böcker om grammatik..?

Vad roligt att du gillade dem! Jag tror faktiskt att hemligheten med Grejen med-böckerna är att jag inte tagit hänsyn till annat än mitt eget höga nöje, när jag skrivit dem. Jag skrev dem bara för att roa mig själv, och tydligen finns det fler som roas av samma sak där ute. Språkintresserade människor vill också ha roligt.

.
5. Hur ser du på den utveckling av språket som hela tiden går mot förenkling? Till exempel att det skulle vara grammatiskt korrekt att byta ut de och dem mot dom? Och att införa ord som cringe i det svenska språket?

Språket förändras ju ständigt. Där det förenklas i en ände, kompliceras det i andra änden, på sätt man sällan upptäcker medan det sker. Vissa distinktioner försvinner medan andra uppstår. Så är det alltid, och kommer alltid att vara. Språket är kommunikation, och när människan och samhället förändras, förändras även det. En avsevärd del av svenskans nuvarande ordförråd är lånord från latin, franska och tyska, medan lånorden från engelskan är mer sentida och därför är lättare att peka ut.

Man ska ändå inte raljera över människans inneboende språkkonservatism – ett visst motstånd mot språkliga förändringar behövs för att språket ska fungera över geografiska och tidsmässiga gränser, dvs att vi ska kunna förstå äldre texter och att dialekter och sociolekter inte löper amok till den grad att vi inte längre förstår varandra. Men man ska nog samtidigt vara försiktig med uttalanden om att språket ”förflackas” och ”förenklas”, vilket jag ofta får höra. En 1800-talsmänniska på besök i 2000-talets svenska skulle nog tycka att vårt nutida språk är komplicerat, men på ett annat sätt.

.
6. Förra året kom jag mig äntligen för med att läsa George Orwells bok 1984 om en stat som totalstyr befolkningen på olika sätt. En metod för att hålla folket i berättelsen i schack är att begränsa deras kunskaper. Man ägnar sig åt ordutplåning och skapar ett ytterst fåordigt så kallat Nyspråk. Självklart ett väldigt hårdraget exempel, men finns det inte risker med att förenkla ett språk?

Jo, om staten aktivt skulle gå in för att få folk att sluta tänka komplexa tankar genom att ta ifrån dem språket, skulle det vara väldigt hemskt. Organisk språkförändring, alltså det som sker naturligt och är anledningen till att vi idag inte pratar som på runstenarnas tid, är lyckligtvis inte samma sak. Det närmaste vi kommer en sådan styrd språkbegränsning i Sverige är kanske den språkpolitik i början av 1900-talet som syftade till att få finsktalande och samisktalande att överge sina språk till förmån för deras andraspråk svenskan.

Det som språkpolitiken i 1984 framför allt handlar om för mig, är inte förenkling utan förljugenhet och begränsning av tankar. Genom att sätta nya ord på politiskt laddade begrepp eller vända ords betydelse till sin motsats, styr staten människors tankar, eller förvirrar dem åtminstone, till att tycka att dåligt är bra osv. Sådana tilltag sker hela tiden i politiken, som exempel kan man titta på hur ordet ”godhet” behandlas i olika extrema falanger.
.

7. Den 5 maj kommer du att medverka vid Sigtuna Litteraturfestival. Vad kan vi förvänta oss av författarsamtalen med dig?

Två grammatikspäckade föreläsningar födda ur min pingponghjärna, och ett samtal där jag och författaren Danny Wattin reflekterar över skrivandets kopplingar till det samhälle det uppstår i.

.
Till sist, stort tack för att du tagit dig tid att svara på mina frågor!

 

Årets litteraturfestival äger rum den 5 maj 2018, som vanligt i den mysiga småstaden Sigtuna, alldeles vid Mälaren. Vill du också få chansen att lyssna på spännande samtal, fika på mysiga och sjönära caféer, träffa ett helt gäng folkkära författare och köpa signerade böcker, då skall du beställa din biljett här.

Sara Lövestams böcker kan beställas här och här.
Jag har skrivit här om Grejen med verb och Grejen med substantiv och pronomen

5 reaktioner till “Intervju med Sara Lövestam, författaren som kommer ut med tre nya böcker i höst!

  1. Tack för en jättetrevlig och givande intervju! Och hade jag varit hemma hade jag också kommit till Sigtuna litteraturfestival. Får ordna ”tajmingen” bättre ett annat år. Har läst böckerna ”Grejen med verb”, ”Grejen med adjektiv” och ”Grejen med ordföljd”. (Är också lärare i svenska som andra språk men dessa böcker är bra i mångt och mycket)
    Önskar dig en fin kväll och helg.

    Liked by 1 person

    1. Tack själv, för att du ville läsa och för att du tog dig tid att berätta vad du tyckte! Det hade varit roligt att ses i Sigtuna, men det blir säkert fler tillfällen, och där du är ser inte fel ut det heller att döma av bilder och text :) Önskar dig också en jättefin kväll och helg!

      Gilla

  2. Otroligt intressant att läsa din intervju med SL. Själv har jag läst ”Grejen med verb” men inte den med substantiv (tror jag i alla fall.) Hade mycket nöje av boken. Lyssnar på Spraket när jag är ute och promenerar och hörde ett program där de just tog upp ”de” och ”dem”. Det problemet ville SL inte svara på, ser jag :-). Skillnaderna håller ju på att luckras upp så jag önskar att ”de” och ”dem” försvann helt till förmån för ”dom”. För mig är det fortfarande svårt att köpa ” Han tänkte mest på de som…” t.ex. ”…dom som” tycker jag låter mycket bättre.
    Ingrid/Musikanta

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.