Tisdagstrion: På resande fot

Helena med bokbloggen Ugglan & Boken håller i bokutmaningen Tisdagstrion. Alla som deltar tolkar veckans tema på valfritt sätt, tipsar om tre böcker och klickar runt hos varandra och tar del av varandras boktips. Den här veckan handlar det om att vara på resande fot.

Det här är tre böcker som jag själv ännu inte läst, men tror är väldigt bra. Om ni läst, berätta gärna i kommentarerna vad ni tyckte, om någon av dem skall prioriteras upp eller ned.

* Poste restante – ett brev till Locmaria är en roman från förlaget Sekwa, och det brukar betyda att jag kommer att tycka om den. Jag har aldrig läst en bok jag inte tyckt om som givits ut från dem. Den här romanen handlar om italienska Chiara som 25 år gammal av en slump får veta att hennes biologiske pappa inte alls dog i en olycka innan hon föddes, utan lever på ön Groix i Bretagne. Hon bestämmer sig för att resa dit och leta upp honom. För att kunna göra diskreta efterforskningar tar hon arbete som bygdens brevbärare.

* Hem till mig har visserligen temat resande i titeln, men jag tror att den också kan handla om att vara på resande fot på ett djupare plan, att försöka hitta hem till vem man är. Jag tror att jag kommer att bli väldigt uppretad när jag läser, men är så nyfiken på den här boken och författaren att jag antagligen kommer att prioritera den om ingen av er andra som kanske redan läst den avråder mig. Huvudpersonen Ove är läkare, make och familjefar. Han har ett stort hjärta och vill alla väl. Men. Det finns alltid ett men, eller hur, när något låter så bra. Han kan inte hålla sig till sin fru, utan kastar sig in i förhållande efter förhållande, bedrar sin första kärlek med sin andra, och sedan även henne. Varje gång känner han att kärleken är på allvar, tills en ny möjlighet visar sig. Den här romanen handlar om Ove från det att han är en ung och nygift läkare till dess han närmar sig pensionen. Jag måste bara läsa den för att få veta hur det går för en person som är som Ove, och hur författaren får till ett trovärdigt slut.

* När isarna smälter. Jag får skämmas över att jag fortfarande inte läst den här boken, som var en av de böcker jag såg mest fram emot när den kom för ett år sedan. Det här är sannolikt en både varm, galen och tänkvärd roman om en man som plötsligt får ett otämjbart intresse för pingviner, vilket får honom att resa till pingvinernas hemland Antarktis. Plötsligt får hans stillsamma pensionärsliv både innehåll och mening, och på något obegripligt sätt och högst motvilligt har han under resans gång förvandlats till en världskänd miljökämpe och symbol för kampen mot global uppvärmning. Måste ju läsas!

Fler boktips om att vara på resande fot får du hos Helena/Ugglan & Boken och andra som länkat i kommentarerna hos henne!

♥

Recension: Drömmarnas bok, av Nina George

Förra sommaren läste jag Den lilla bokhandeln i Paris, av Nina George. Jag blev så förtjust i den, det var en så fin och varm berättelse och jag smålog förnöjt genom hela boken, inte minst på grund av språket, miljöbeskrivningarna och de härliga karaktärerna. I Drömmarnas bok får jag uppleva allt detta igen.

I efterordet till Drömmarnas bok läser jag att den bildar en trilogi tillsammans med Den lilla bokhandeln i Paris och Den lilla bistron i Bretagne. Det som förenar dem är temat förgänglighet. Författaren berättar att rädslan för att hennes pappa skulle dö, och smärtan när han sedan gjorde det, präglade hennes liv och skrivande. Den fick henne att fundera mycket på frågor som: När min död kommer, har jag då levt lika fullt ut som jag hade kunnat göra?

Det tunga ämnet till trots är Drömmarnas bok, precis som Den lilla bokhandeln i Paris, alldeles underbar läsning. Det är mycket svärta och djup i berättelsen, men det blir aldrig för mycket, för jobbigt att läsa. Det fina och varma präglar berättelsen och den rymmer så mycket livsvisdom och kärlek. Karaktärerna har sina egna röster, jag tycker om dem allihop. Jag tror att man kan sammanfatta bokens innehåll med det här citatet ur boken:

”En vacker dag, mon ami”, säger Scott, ”en vacker dag kommer vi att se tillbaka och fråga oss vad som hände med de där killarna. Vi kan väl lova varandra det här: Om en av oss blir ett rikspucko som stelnar i sitt eget futtiga, inrutade liv som en jävla aladåb, ska den andre se till att få ut honom därifrån. Okej? Kom och ta mig om jag blir likadan som min pappa. Haffa mig om jag gifter mig med fel kvinna. Rädda mig om du märker att jag slutar vara Brainman.”

Drömmarnas bok känns fransk i sin stil, trots att författaren är tysk. Särskilt hur berättelsen börjar. Så oväntat, chockerande och samtidigt så trovärdigt. Henri Skinner, tidigare en hårdhudad krigskorrespondent, är på väg att för första gången träffa sin trettonårige och högintelligente son Sam. Han är lycklig. På vägen till mötet ramlar en liten flicka ur en båt på floden Themsen. När ingen annan agerar snabbt nog, kastar sig Henri ned i vattnet för att rädda flickan. Han får grepp om henne i vattnet och lyckas ta sig upp på land, knappt själv vid liv. Då blir han påkörd av en bil och skadas så allvarligt att han hamnar i koma. Typiskt franskt, eller hur? När allt ser ut att ordna sig, blir det bara värre.

I kapitel som växlar mellan Henri, sonen Sam och Henris älskade men hjärtekrossade Eddie som han lämnade av oklara anledningar för många år sedan, lär vi känna de tre personerna och förstår efterhand varför livet blev som det blev, varför de gjorde vissa val och hur det har präglat deras fortsatta liv. Vi lär också känna den tolvåriga flickan Madelyn, en supertalang inom balett, och den enda överlevande efter en olycka där hela hennes familj förolyckades och hon själv försattes i koma.

Drömmarnas bok är en väldigt vacker, stark och gripande berättelse om stora frågor, men den är skriven på ett så mjukt och varmt vis att det ändå får mig att kalla den en feelgoodroman. Berättelsen fick mig att fundera mycket på vilka val jag själv har gjort och vad de har fått för konsekvenser, och på hur viktigt det är att ta tillvara på de tillfällen och möjligheter man får. Att inte plötsligt en dag inse att man blivit ett rikspucko som stelnat i sitt eget futtiga, inrutade liv som en jävla aladåb, som Scott varnade för i boken.

Betyg: 4/5

Antal sidor: 368
Utgivningsdatum: 2019-08-22
Förlag: Bazar
Översättare: Ulrika Junker Miranda
Omslag: Sian Wilson
Originaltitel: Das Traumbuch
ISBN: 99789170285370
Finns att beställa hos bland andra Bokus och Adlibris

Spännande boknyheter i oktober

Tiden är begränsad för nöjesläsning numera, men titta här vad som ändå landat hemma hos mig den senaste tiden. Jag blir så glad för varje bokpaket! Den senaste tiden har det kommit både väntade och oväntade böcker, och titta vilken spännande mix av genres, precis som jag vill ha det.

Eventuellt spelar jag in en video där jag visar upp böckerna litet närmare, och berättar om innehållet. Boken om Södermalm är fullmatad med fina bilder och berättelser om husen, historien och människorna. I boktraven finns också efterlängtade julfeelgoodböcker, en historisk roman som fått väldigt fina omdömen, en biografi om en djurdetektiv och hans hund, två omarbetade klassiker, böcker om öde, livet och hur det blev och hur det kunde ha blivit. Och så boken Mitt år: det som gått och det som kommer, med massor av frågor om stort och smått som får dig att reflektera under tiden du skriver ned dina svar. Jag måste visa upp några uppslag ur den boken, kanske när jag själv hunnit börja med den och kan ge litet starthjälp om det är svårt att komma igång.

Videon spelar jag dock inte in i dag, för i dag måste jag arbeta med min egen bok, hinna med ett ridpass och följa Augustnomineringseventet på Mosebacke.

Ha en fortsatt härlig dag!

♥